Inlägget går i musikens tecken. Först ut är en sida av Chopins Polonäs i Ass-dur. Det var till den här sidan jag kom en gång i min ungdom när det tog det stopp. Nämligen där oktaverna i vänster hand börjar längst ner. ( I klippet i slutet på inlägget kan man se med vilken enorm virtuositet Stefan Lindgren avverkar dessa.)
Det är många noter på nedanstående sida. För en man, som oftast har några centimeter längre fingrar än jag, är det jobbigt att spela men inte omöjligt, som det är för mig. När jag tänjt ut mina fingrar så långt det går kan jag väl spela oktaverna, men efter två takter är jag helt utmattad. (Det är ytterligare sidor med bara oktaver i vänster hand.) De där extra små noterna i mitten får man spela hur fort man vill d.v.s. helst kolossalt mycket snabbare än övriga noter i stycket.
Notsida från Chopins Ass-dur polonäs. (Bilderna går att klicka större.)
Sen jag fick min flygel förra våren har jag försökt spela minst en timme om dagen. Med undantag av de gånger jag varit och hälsat på i Mälarhöjden har jag faktiskt hållit mitt nyårslöfte från 2015 - att spela så länge varje dag.
Jag önskar bara att jag kommit på detta lite tidigare i stället för att nästan uteslutande ägna mig åt orgelspel de senaste 30 åren. Det är pianot som är mitt huvudinstrument och inte orgeln. Det är 88 tangenter att hålla reda på på flygeln och det är ganska många.
Just nu spelar jag ett par stycken av Händel, gubben i peruk på notstället.
Noterna som jag samlat på mig genom ett helt liv har också blivit många. Detta är inte alla som jag visar på bilden nedan. Bakom flygeln har jag en gammal orgelbänk 1,5 m lång där jag har alla aktuella noter liggande i högar. Några hyllor med körnoter finns i "barnkammaren" och här i mitt arbetsrum ytterligare några hyllor. I garderoben finns också en ouppackad stor kartong med min farfar skolkantorns gamla noter. Någon dag har jag tänkt att packa upp dem...
Jag tar bloggpaus tills på lördag eftersom jag ska upp till Stockholm och träffa barnbarnen och göra stan osäker i allmänhet.
BONUS
En fantastisk tolkning av Chopins polonäs i Ass-dur kan man lyssna till här. Det är Stefan Lindgren som spelar. Visste inte att det fanns sådana pianister i Sverige.