1766 Moln

Jag håller på med en tavla med Stegeborgsruinen. Det är mycket himmel och jag hade tänkt mig att måla dit några moln för att göra tavlan lite mer spännande.

Bilderna går att klicka större.

Så jag gick in på Pinterest och hittade några konstnärer som på diverse videofilmer visade hur man skulle måla moln Det verkade inte så svårt men jag tänkte att jag måste öva några gånger först innan jag målade dit sådana på min stora, ännu tomma himmel.

Jag gick också ut och fotade moln under mina promenader. Inga moln ser likadana ut, det kunde jag i konstatera. De är för det mesta lite grå i nederkanten utom när det är väldigt soligt, då är de vara helt vita. Men eftersom tavlan är en hösttavla borde molnen vara lite mörkare.

 Det första av otaliga försök att måla moln. 

En av videokonstnärerna upplyste om att det kanske inte gick att få till ett bra moln första gången utan att man måste försöka tre fyra gånger. Jag har försökt ett massor av gånger utan att det blir bra moln för det. Men skam den som ger sig – jag får öva mer så kanske det ger sig med tiden. Än så länge får tavlan vara utan moln.

Ett av de senaste molnförsöken.

Och ännu ett...

1765 Månadens illustratör juni 2020 Thorbjörn Egner

(Bilderna går att klicka större.)

Mitt projekt häromdagen var att rensa ut böcker ur en bokhylla som jag mycket sällan tittar i. Den står nämligen i "skräprummet" som det kallas till vardags och där jag förvarar alla gamla körnoter, tvätt som ska strykas, symaskinen och barnbarnens ärvda leksaker. Samt lite annat smått och gott. När jag hittade Klas Klättermus av Thorbjörn Egner kom projektet naturligtvis av sig.

Räven, boven i dramat, är på väg någonstans i Hackebackeskogen. Klas Klättermus till vänster med gitarren i handen som vanligt.

Boken väckte roliga minnen. Den innehåller inte bara berättelsen om alla djuren i Hackebackeskogen med Egners egna illustrationer, utan även många fina visor som han också är upphov till. När jag hade tjänst som kantor hade jag också en barnkör som jag skrev en barnmusikal till, baserad på Klas Klättermus. Fredrik, som spelade räven, är nu en etablerad musikalartist i Tyskland!

Favoritsångerna var Klättermusens Vaggvisa och Grönsaksätarsången. Båda visorna går att lyssna till på Youtube. Texten och musiken till vaggvisan är helt underbar. Grönsaksätarvisan har vi sjungit mycket härhemma när Mirren var liten eftersom både hon och Kent är vegetarianer. Så här lyder refrängen:

Men den som äter palsternackor/han går inte av för hackor/
morot, selleri och dill är heller inte illa/.Han blir så lagom mätt i magen/
glad och munter hela dagen/får sån spänst i bena att han inte kan stå stilla./

Här är det räven som går iväg med kakor som har fått ett kilo peppar i degen av misstag.

Sagan handlar väldigt mycket om mat eftersom alla mössen alltid är hungriga och rädda för att räven, ugglan eller igelkotten ska äta upp dem. Det är därför man håller ett möte om att alla djur bara ska äta grönsaker. Räven är naturligtvis skeptisk till detta och stjäl istället en skinka hos bonden med många förvecklingar.

Här hälsar Klas Klättermus på hos björnmamman och tigger om en honungskaka.

De flesta karaktärerna i boken är av manligt kön men klättermusens farmor hör till undantagen. 

Många visor finns också med i sagan. Här är det Klas Klättermus som musicerar tillsammans med ekorrbarnen som han sitter barnvakt åt. Lisa till höger än ännu en av de få kvinnliga figurerna. 

Thorbjörn Egner föddes i Oslo 1912 och dog även där 1990. Han är mest känd för sina många barnböcker av vilka Klas Klättermus, Karius och Baktus och Folk och rövare i Camomilla stad. (Kardemomma stad på norska) är de mest kända. Inte nog med att han både var barnboksförfattare och illustrerade sina egna böcker, han skrev också både text och musik till de många visorna i sina böcker. Vem kommer inte ihåg rövarvisan från Camomilla stad?

Här är det Bamsefar som satt upp ett plakat om att alla djuren ska samlas för ett möre i Hackebackeskogen.

Bamsefar fyller 50 år och det firas med stort kalas och mycket sång och musik. 

1764 Fem en fredag vecka 24 - Dagens ord

Det är ElisaMatilda som varje fredag kommer med fem frågor som hon tycker vi ska svara på. Vecka 24 är rubriken - Dagens ord. Fler som antagit utmaningen hittar man på hennes hemsida. 

Anledningen till rubriken är att ElisaMatilda, som är upphovskvinna till den här utmaningen, fick inspiration av dagens ord från SAOB. Ordet var sigmarsört som är en blomma som jag aldrig hört talas om och som man inte hittar bland växter på nätet heller. Frågorna rör sig därför om trädgårdsskötsel, växter och om hur vi förhåller oss till dessa.

1. Vilken är din relation till begreppet "gröna fingrar". 
Jag önskar verkligen att jag hade sådana. Eftersom jag i princip ogillar allt trädgårdsarbete är det inte så underligt att jag inte har någon tur med sådant. Jag gillar inte att rensa ogräs heller och har svårt att skilja på vad som är ogräs och inte, när bladen börjar komma upp. Men det kom till en gräns när jag såg ogräset mellan plattorna till entrén häromdagen.

En dyna i en IKEA-påse är bra att ha för knäna eftersom jag ligger på alla fyra när jag rensar. Pallen måste jag ha som stöd för att överhuvudtaget kunna resa mig upp. 

Det är roligt när man ser att det blir skillnad. 

2. Vad skulle du vilja ha i din drömträdgård?
En trädgårdsmästare.

3. Hur kryddar du helst din mat?
Jag kryddar inte bara helst utan alltid med min absoluta favoritkrydda VEGETA. Roligt att få göra reklam för denna fantastiska kryddblandning som Kent, min man, förde med sig i boet för 44 år sen och som aldrig har vikit från kryddhyllan sen dess.

4. Vad för typ av växter gillar du bäst?
Just nu är det pelargoner som växer fint i blomlådorna och urnorna. Jag är också glad över att de små potatisar, som jag satte i urnorna har tagit sig.

Det är nästan tre veckor sedan jag petade ner två små potatisar i den nedersta urnan. Så jag började misströsta men fortsatte i alla fall att vattna. Och nu har det kommit upp några små blad. 

5. Om du fick sätta namn på en växt, vad skulle det vara?

Jag skulle kalla den Clarissa efter mitt älskade yngsta barnbarn. 

Clarissa, Lissan till vardags, är examensfin i ny klänning. 

1763 Raggmunk eller råraka

Eftersom min privata kock - tillika chaufför och allt i allo - hade rester från gårdagens suveräna potatisgratäng som han lagat att äta till lunch, lagade jag mat till mig själv idag. Det händer inte så ofta numera eftersom jag också för det mesta äter vegetariskt. Så det fick bli raggmunk eller råraka, som det också kallas - trodde jag.

Jag tog ett par ägg, lite mjölk och vetemjöl till en smet och rörde i en potatis och en morot som jag rivit. En halv tesked salt därtill. Sen stekte jag biffarna i olja. De blev ganska hårda och ganska smaklösa. Men med lingonsylt smakade det ganska gott ändå.

Då kom jag på att jag kanske skulle haft lök i. Och det var då jag fick lära mig att råraka och raggmunk är helt olika rätter. Råraka görs endast på riven potatis som man klickar till biffar i pannan. Det är potatismjölet som fälls ut som binder samman biffarna, står det i receptet. T.o.m. ICA har fel för sig när deras recept på rårakor är detsamma som raggmunksreceptet. För i det senaste ingår ju ägg, mjöl och mjölk tillsammans med den rivna potatisen. Men ingenstans hittade jag något recept med riven lök i. Men jag ska i alla fall pröva med lök nästa gång.

Uppdatering:
Enligt min yngsta dotter Mirren är det varken rårakor eller raggmunk jag har lagat utan (rotfrukts)biffar. I raggmunk har man ju inte rivna morötter. Rätt ska vara rätt...