Då jag häromdagen skulle städa rummet där jag har alla barnbarnens leksaker, symaskin, tvätt som ska strykas och manglas, inaktuella böcker och pärmar med noter, kom jag på att jag inte öppnat ett underskåp till en av bokhyllorna på många år.
Där hittade jag en hel del noter
som jag letat efter och glömt bort att jag lagt där - bland annat Beethovens alla sonater i två band. Och så några barnböcker som den här slitna utgåvan av Robinson Kruse av Daniel Defoe från 1954 i serien
Barnbibliotekets Saga.
Den engelska titeln är "The Life and Strange Surprising Adventures of Robinson Crusoe." (Bilderna går att klicka större.)
De flesta har väl läst eller hört talas om den bortskämde pojken
Robinson Kruse som, sin familj ovetandes, följde med en vän på en sjöresa där skeppet förliste någonstans utanför Afrikas kust. Robinson var den enda överlevande och spolades upp på en öde ö.
När jag bläddrade i boken blev jag glatt överraskad över de fantastiska illustrationerna i denna, gjorda av
Gerda Tirén, en för mig okänd konstnär och illustratör. Det är bara omslaget till boken som hon inte har gjort - den är skapad av Bo Lindberg. Varför hon inte också fick göra detta är för mig en gåta. Det håller inte lika hög klass som hennes egna illustrationer enligt min mening.
Skeppet råkar ut för en fruktansvärd storm och alla utom Robinson drunknar i vågorna.
Jag tänkte bara läsa några sidor här och där, men när jag väl hade börjat läsa kunde jag inte lägga ifrån mig boken. Jag kan förstå att den blev en sådan succé när den kom ut trots avsaknaden av en kärlekshistoria och framför allt kvinnor. De förekommer i sammanlagt två meningar. Den ena berättar att mamman är död och den andra om att de fångna spanjorerna, sedan de blivit räddade, har tagit några infödingskvinnor till hustrur.
Eftersom Robinson är rädd för att bli uppäten av vilda djur sover han i ett träd de första nätterna på den obebodda ön.
Robinson dödar några lamadjur med sin egenhändigt tillverkade flintyxa för att få mat. Senare fångar han några och tämjer för att ha som lastdjur.
Även sköldpaddorna på ön bidrar till mathållningen.
När de gamla kläderna är trasiga tillverkar Robinson själv nya av lamaskinn. Han gör också en parasoll i skinn för att skydda sig mot den brännande solen.
Gerda Tirén föddes 1858 i Stockholm och dog 1928 i Länna socken i nuvarande Norrtälje kommun. 1884 gifte hon sig med konstnären
Johan Tirén och fick med honom fyra barn. De hade förmodligen träffats när båda gick på en sommarkurs som anordnades av hovintendenten och konstnären
Edvard Perséus. Gerda Tirén studerade sedan vid Tekniska skolan - nuvarande Konstfack - och sedan vid Konstakademien i Stockholm. Hon gjorde också studieresor till Frankrike.
"Vilden" Fredag som Robinson räddat från att bli uppäten av en fientlig stam, bidrar med många nya kunskaper i överlevnad. Bland annat visar han Robinson hur man gör upp eld.
Familjen bodde en tid i Jämtland där både Gerda och Johan fick inspiration till tavlor med motiv från samernas värld. Men Gerda målade också landskap från Frankrike, porträtt, blomsterstilleben och barnbilder. Hon utförde också illustrationer till några utgåvor av jultidningen Jultomten, en syssla som annars var förbehållen Jenny Nyström.
Fredag har visat Robinson hur man tillverkar en båt genom eld. Med denna tar de sig ut till ett skepp som verkar helt övergivet.
Fredag blir vettskrämd när han anfalles av ett par troll - som han uppfattar det - de enda överlevande varelserna på det övergivna skeppet.
Så småningom kan Robinson och Fredag återvända hem med ett annat skepp, vars besättning gjort myteri. Men genom de båda vännernas rådiga ingripande kan den tillfångatagne kaptenen få tillbaka sitt skepp och de värsta upprorsmakarna får stanna kvar på den obebodda ön.
Efter 28 år återvänder Robinson Kruse hem och mottas med öppna armar av sin far.
Precis som Jenny Nyström ritade och målade Gerda Tirén jul- och påskkort. Men till skillnad från denna konstnär är Gerda Tirén helt bortglömd. I början på 1900-talet deltog Gerda i många utställningar, bland annat i Parissalongen 1885, Svenska konstnärernas förenings utställningar i Stockholm 1904 och 1909 och på Liljevalchs 1917. Sedan det visades en större minnesutställning med hennes konst på Liljevalchs 1935 har det varit helt tyst om henne. Kanske är det dags igen för en minnesutställning, varför inte på Sven-Harrys som hade en minnesutställning över Jenny Nyströms konst för någon tid sen?
Här har jag berättat om denna.
Porträtt av Gerda Tirén av Sir John Lavery. Bild från nätet.