I lördags spelade jag för första gången på en välsignelsegudstjänst för två kvinnor. Man har inte kommit så långt än att man får kalla det för en vigselgudstjänst. Det är för mig obegripligt att två människor som älskar varandra – låt vara av samma kön – inte ska kunna få kyrkans fulla sanktion för sitt förhållande…
Har man, som detta par, levt tillsammans i över tio år och delat ljuvt och lett, borde man kunna få kyrkans tillstånd att få fortsätta att leva tillsammans på samma villkor som i ett vanligt äktenskap mellan man och kvinna…
Nu fick det räcka med att prästen läste en välsignelse över deras relation. Annars var det ungefär som vanligt – man växlade ringar och lovade att vara trogna mot varandra och dela glädje och sorg. Paulus vackra ord om kärleken i Första Korintierbrevet fick vi också höra :”Kärleken är tålig och mild…“
Som inledning spelade jag "Gotländsk sommarnatt"och sedan sjöng vi bl.a. ”En vänlig grönskas…” och den vackra irländska psalmen ”Må din väg gå dig till mötes…” Som avslutning sjöng Sonja Aldén ”För att du finns…” på CD, och då var det svårt att hålla tårarna tillbaka när man såg hur lyckliga dessa tjejer var när de lyssnade till sången som tydligen var deras egens speciella sång.
Har man, som detta par, levt tillsammans i över tio år och delat ljuvt och lett, borde man kunna få kyrkans tillstånd att få fortsätta att leva tillsammans på samma villkor som i ett vanligt äktenskap mellan man och kvinna…
Nu fick det räcka med att prästen läste en välsignelse över deras relation. Annars var det ungefär som vanligt – man växlade ringar och lovade att vara trogna mot varandra och dela glädje och sorg. Paulus vackra ord om kärleken i Första Korintierbrevet fick vi också höra :”Kärleken är tålig och mild…“
Som inledning spelade jag "Gotländsk sommarnatt"och sedan sjöng vi bl.a. ”En vänlig grönskas…” och den vackra irländska psalmen ”Må din väg gå dig till mötes…” Som avslutning sjöng Sonja Aldén ”För att du finns…” på CD, och då var det svårt att hålla tårarna tillbaka när man såg hur lyckliga dessa tjejer var när de lyssnade till sången som tydligen var deras egens speciella sång.
Prästen håller sitt tal till de båda kvinnorna
Utanför kyrkan fanns denna naivistiska brevlåda.
Följande söndag hade jag en friluftsgudstjänst på ett lantställe utanför Rönö. På hemvägen fick vi syn på detta djur som stod och betade mitt på en åker. Ser ni vad det är?
Jo, ett vildsvin faktiskt!
