1191 Månadens illustratör - Cicely Mary Barker

Ännu en liten pärla har jag hittat bland mina gamla böcker. Den här boken fick jag av min mamma 1947 när jag nyss hade börjat läsa engelska. Jag begrep ju inte så mycket och var mycket besviken. Den lilla boken stoppade jag undan någonstans och har inte läst i den förrän nu när jag hittade den av en slump. Av den anledningen är den i relativt gott skick efter drygt 60 år. Pärmen är lite skavd av många flyttar men innehållet är helt oskadat.

Illustratören och författaren till  böckerna om the Flower Fairies eller Blomsterälvorna, som de heter på svenska, var Cicely Mary Barker. Hon föddes i England 1895 och dog 1973. Redan som 13-åring började hon på Crydon School of Art som ligger i en förort till London. Hon hade kontakt med skolan ända till 40-talet och blev så småningom lärare där. Jämsides med illustrationerna skrev hon också små dikter till bilderna i böckerna.

Bilderna går att klicka större.

Apropå Förgätmigej så gjordes det en undersökning för inte så länge sen om vilket ord som svenskarna ansåg var det vackraste. Det var ordet förgätmigej som vann! Cicely Mary Barker var epileptiker och mycket sjuk som barn. Hon tillbringade mycket tid i sängen och förströdde sig då med att rita och måla. När hennes pappa dog var hon tvungen att hjälpa till att försörja familjen som bestod av mamman och hennes äldre syster. Det gjorde hon genom att rita och måla vykort och göra illustrationer till barntidningar. 

 

Flower Fairies of the Spring kom ut 1923 och gjorde henne berömd. Så småningom utkom också Flower Fairies of the Summer och Flower Fairies of the Autumn. Flower Fairies of the Winter kom ut posthumt efter att man samlat ihop teckningar och målningar med vintermotiv.

Tistelälvan.

Hennes syster Dorothy öppnade en Kindergarten i en del av huset där familjen bodde och det var härifrån Cicely Mary fann motiven till sina små älvor. För varje älva som hon målade, sydde hon också upp den dräkt som de hade på sig på bilden. Vingarna tillverkade hon av kvistar och gasväv. När hon var färdig med en målning tog hon isär dräkten för att använda delarna igen till någon annan älvdräkt.  

Ljungpojken.

I våras var det utförsäljning på biblioteket här i Söderköping av makulerade böcker. Jag hade sån tur att jag hittade en liten bok med titeln Blomsterälvorna vid vägkanten. Visserligen är de flesta sidorna lösa men bilderna är det inget fel på. De små dikterna är översatta till svenska av Irma Nordvang. Här kommer några exempel från boken.

Och så här såg hon ut, Cicely Mary Barker, i sin ungdoms dagar. Fotot från Wikipedia. De gamla upplagorna av Flower Fairies kan man hitta på Bokbörsen till ganska höga priser - från 300 kr och uppåt. De nyutgivna upplagorna däremot som finns på Bokus är överkomliga i pris. Så om du har en liten bok av Cicely Mary Baker i din ägo - var rädd om den - den kan vara värd pengar! 

Cicely Mary Barker var djupt religiös och skänkte mycket av sin stora övriga produktion till kristna rörelser. Om det kan man läsa om man klickar på länken tidigare i inlägget. 

1190 - Några städtips

Hittade en liten bok på Tradera - Husmoderns presentbok med rubriken Hemvård och Klädvård. Utgiven av Albert Bonniers förlag 1930. Många var säkert de nygifta kvinnor som fick denna bok i present. Här finns handfasta tips på det mesta - en del som fortfarande tål att prövas.

(Bilderna går att klicka större.)

Här har inte någonting i hemmets  skötsel lämnats åt slumpen. Boken innehåller 288 tättskrivna sidor och är rikt illustrerad.

Åt väggar och tak ägnas t.ex. ett helt kapitel. Framför allt gäller det rengöring av väggar och tak i köket. Men också hur man ska ta bort fläckar på tapeterna och om det inte går, hur man ska tapetsera om. Boken riktas uteslutande till husmödrarna och det är också de som ses tapetsera på bilderna. Även om det var vanligt med hembiträden i medelklassfamiljerna på den tiden så står det ingenting om 

hembiträden i boken. Utom i ett kapitel om tvätt där man enligt författaren bör vara två i tvättstugan. Men det kan ju vara någon vän eller anhörig också som hjälper till.

Det här köket kan kanske kännas lite trångt för dagens husmor, eller? Men man får komma ihåg att familjerna i staden inte åt i köket på den tiden utan i en särskild matsal. Annat var det på bondgårdarna där köken var rejält tilltagna och det stora matbordet centralt.

Har inte hört talas om tidigare att man ska göra ren taket med ett franskbröd - men det kanske vore en idé. 

Här hemma tror jag inte att jag dammsugit något tak sedan vi flyttade hit för 25 år sen. Lite spindelväv som fastnat i hörnen har jag förstås tagit bort med sopborsten ibland. Våra tak består av träpanel så förmodligen behövs en dammsugning endera dagen. 

Här får man tips om hur man tvättar väggen i köket. Kaklet hade tydligen gjort sitt intåg redan då.

Kanske inte så svårt att förstå...

Sen får man inte glömma element och lampor. Det finns en utförlig beskrivning om hur man gör rent kristallkronor, som jag blir alldeles matt av när jag läser. Det är fråga om dagar och hur man gör upp en ritning över i vilken ordning alla prismorna ska sitta när de väl har tvättats rena. Undrar hur dåtidens kvinnor skulle ha ställt sig till dagens kristallspray?

Mer tips om hur hemmet hålles rent i ett senare inlägg. 

1189 Lördagstema - Meningsfull sysselsättning

Dags för det sista lördagstemat med Karin på Åland som dirigent. Det har rubriken MENINGSFULL SYSSELSÄTTNING. Tack Karin för intressanta och kluriga ämnen i oktober! Övriga lördagsbloggare hittar man till höger i bloggen. I slutet av inlägget hittar man rubrikerna för lördagstemat i november, som jag står för denna månad.

Egentligen tycker jag att alla sysselsättningar är meningsfulla - utom de som är destruktiva. Även om det är fråga om rutinarbeten så är de alltid meningsfulla för dem som utför dem och för dem som får del av resultatet. Ett monotont och enahanda arbete genererar pengar och många gånger kamratskap.

En meningsfull sysselsättning för mig är att åka upp och hälsa på barnbarnen och delta i deras vardagsliv som ofta innebär att jag är med när de övar på sina respektive instrument. Lilla Clarissa, 4 år, har börjat spela cello och jag hade lyckan att få vara med på en av hennes första lektioner för fröken Elisabeth, mångårig lärare och konsertcellist på musikskolan Lilla Akademien i Stockholm.

Lissan är med på noterna med sin lilla åttondelscello. (Bilderna går att klicka större.)

Här har hon lärt sig att knäppa på två strängar samtidigt som hon sjunger en sång till.

 

Äppel, päppel, pirum, parum med sång och komp av Elisabeth och Lissan.

Lektionen ägde rum på onsdagsmorgonen och sen åkte Lissan och jag hem till förskolan i Mälarhöjden med tunnelbanan medan mamma Mirren åkte till sitt jobb.

På torsdagskvällen skulle Casimir, som går i årskurs två på LA spela några stycken på en avdelningskonsert för gitarrerna på skolan. Han hade varit ganska nervös men på onsdagskvällen spelade han båda styckena helt perfekt så vi var inte oroliga. Han spelar bättre när han blundade, påstod han och då fick han väl göra det. 

Träsalen på Lilla Akademien (varför den nu kallas det eftersom den inte innehöll något annat än en flygel och rader med stolar - kanske var det för väggarna var träpanelade?) fylldes snart av föräldrar och anhöriga till eleverna som skulle spela upp. Casimir och en klasskamrat till honom var de yngsta. Sen var det elever på mellan- och högstadiet samt en ensam gymnasieelev som stod för programmet.

Casimir sitter bredvid klasskompisen Viggo som också ska spela ett stycke om en stund.

HStenhård koncentration - ingen titt på noterna.

Casimir spelar Linas vals, som går ganska långsamt och därefter Malaguena, som går desto fortare.

Mellanpojken Caspar, 6 år, går också på Lilla Akademien i förskoleklassen och spelar oboe. Tyvärr kunde jag inte vara med på hans första konsert för ett par veckor sedan. Men när familjen kom till Mogata och hälsade på på väg till sommarhuset på Öland passade jag på och spelade in hans tolkning av Bä, bä vita lamm. Det är inte så lätt att spela oboe, själv har jag svårt att ens få en ton i den.

Här kommer slutligen rubrikerna på november månads lördagsteman. De finns också på högra sidan på bloggen.

7  november - I min omgivning
14 november - Glas
21 november - Dofter
28 november - Änglar

1188 - Lilla Akademiens konsert på Riddarhuset

Förra veckan tillbringade jag med Mirrfamiljen i Mälarhöjden. Två konserter som anordnades av musikskolan Lilla Akademien stod på veckoschemat. Den första konserten jag skulle få lyssna till ägde rum på Riddarhuset med bland annat Jessica som violinsolist. Temat för konserten var KÄRLEK och överskottet från konserten gick till Rädda Barnen. På den andra konserten, en avdelningskonsert för gitarristerna på Lilla Akademien, skulle äldsta yngsta barnbarnet, Casimir 8 år, spela solo. Mer om den i nästa inlägg.

Bilderna går att klicka större.

Jessica bor hos Mirren i veckorna och går sedan förra hösten på Lilla Akademien. Dessförinnan åkte hon mellan Köping och Stockholm varje helg för att spela för en av lärarna på skolan. Hon kom med sin mamma från Cuba för några år sen men talar redan perfekt svenska. Caspar, 6 år, som går i förskoleklassen på Lilla Akademien åker dit tillsammans med henne varje morgon på tunnelbanan och för det mesta gör de sällskap hem också.

När Jessica kommer hem till Mälarhöjden övar hon cirka fyra immar varje kväll, sedan hon ätit middag - dels på sin fiol och dels på pianot, som är hennes andra instrument. Men så är hon otroligt duktig också. På konserten på Riddarhuset spelade hon Largo av Veracini underbart vackert. Klippet finns nedan.

Lilla Akademiens stråkorkester. Här har Jessica - längst fram i svart med vit blus - avancerat till att stå längst fram i första fiolen. 

Programmet var omfattande med både piano-, sång-  och saxofonsolister utöver Jessicas violinsolo. Förutom stråkorkestern medverkade en slagverksensemble samt skolans fina blåsorkester. Barn i årskurs 3 hade skrivit dikter om vad kärlek betydde för dem och några av dem framförde dem för publiken mellan musikstyckena. Små fina dikter som lästes högt och tydligt och utan minsta darr på rösten. 

Jessica igen.



Här spelar Jessica Largo av Veracini. Hon ackompanjeras av sin lärare Nina.

Några flickor från gymnasiet sjöng också helt underbart. Här är tre flickor som säkert låter tala om sig i framtiden.

Tre skönsjungade gracer från gymnasiet på Lilla Akademien. 

Stormande applåder fick den här kvintetten av gymnasieelever när de sjöng La diva de l'Empir av E. Satie.

Flickorna som uppträder heter enligt programmet Isabella, Ellen, Laura, Eleonora och Minna. Jonathan kompar till sången på flygeln. 

1187 Veckans Casimir

Det var ett tag sen Casimir ritade något åt mig, men här kommer en farlig eldsprutande drake tillika en eldfladdermus. Draken leker med en boll som enligt kinesisk tradition betyder jorden. Casimir fyllde åtta i somras och går i årskurs två på Lilla Akademien i Stockholm. De växer fort, barnen - det är bara vi som inte blir äldre...

(Bilden går att klicka större.)

1186 "Kom nära mig" med Sankt Ragnhildskören

En av mina favoritsånger är Kom nära mig med text och musik av Lennart Jakobsson. Här har Kent spelat in Sankt Ragnhildskören när vi sjöng under mässan i Östra Eneby kyrka i Norrköping igår. Det kan vara roligt för mina körsångare att få höra hur de låter. Kameran är ganska nära pianot - det är därför pianot hörs onödigt högt.

1185 Lördagstema - Omstart

Lite sent omsider kommer mitt inlägg om lördagstemat med rubriken OMSTART. Det är PettasKarins näst sista inlägg för oktober. Sen är det min tur i november. Har inte ämnena riktigt klara ännu men de kommer i dagarna. Övriga lördagsbloggare hittar man till höger i bloggen.

Året var 1986 - jag skulle fylla 50 den sommaren och den 28 februari samma år mördades Olof Palme. Jag jobbade på en högstadieskola som speciallärare vid det tillfället och någon vecka efter mordet skulle skolan hålla en minnesstund för Palme i Sankt Laurentii kyrka i Söderköping.

Av någon anledning var organisten och kantorerna lediga den dagen och jag fick frågan av rektorn om jag kunde spela ett par psalmer under minnesstunden på orgeln i kyrkan. Han visste att jag spelade piano. All tidigare kontakt med en kyrkorgel inskränkte sig till ett par lektioner när jag gick på lärarhögskolan, så pedalspel var inte att tänka på.

Jag vid orgeln i Jonsbergs kyrka på Vikbolandet. (Bilderna går att klicka större.)

Men visst kunde jag spela några psalmer på orgeln med bara händerna om det knep. När jag så kom till kyrkan och prövade den härliga orgeln som fyllde hela kyrkan med orgelmusik när jag drog ut registren, blev jag bokstavligen frälst. Utan att jag behövde anstränga mig det minsta dånade tonerna ut i kyrkan. Det blev början till en helt ny karriär som jag fortfarande ägnar mig åt.

Detta hände i mars och intagningsprovet till kantorskursen påföljande sommar i Linköping skulle ske i april. Organisten i Sankt Laurentii kyrka var då den man, Nils A.  som senare skulle bli min lärare i Linköping. Han uppmuntrade mig att söka och jag försökte lära mig två psalmer med pedal för provet. Bereden väg för Herran och Den blomstertid nu kommer. Många timmar satt jag i kyrkan och övade och fick sedan spela upp dessa två psalmer för Nils och blev antagen till kantorskursen.

Att lära sig spela med fötterna var svårare än jag trott men efter två somrar och massor med övning hade jag lärt mig tillräckligt för att få ut en organist- och kantorsexamen. Kördirigering ingick också. Efter en halvtidstjänst i Sankt Johannes kyrka i Norrköping fick jag en kantorstjänst på 67% i Mogata och Skällviks församlingar.

Det gick ihop sig med heltidstjänsten i Mogata skola eftersom jag bara tjänstgjorde lördagar och söndagar som kantor samt hade en kyrkokör en kväll i veckan och en barnkör på fredagseftermiddagen efter skolans slut. Jag hade också på min lott att anordna musikgudstjänster och Lucia. Begravningarna var inte så många och då kunde jag få en timme ledigt från skolan för att spela. Kyrkan ligger granne med skolan.

Delar av Sankt Ragnhildskören i Östra Eneby kyrka i Norrköping.

Efter att jag gått i pension har jag ända tills nu haft olika vikariat som kyrkomusiker. Skolan lämnade jag helt efter pensionen men som kantor har jag jobbat hela tiden. Dessutom har jag alltid haft någon kör på gång. Jag undrar hur mitt liv hade sett ut om jag inte fått denna omstart mitt i livet? Säkert skulle det ha känts mycket fattigare. Igår tjänstgjorde jag igen som kantor i den vackra gamla Östra Eneby kyrka i Norrköping. Först mässa med min Sankt Ragnhildskör i kyrkan och efter det dop i Simonstorp utanför Norrköping.

En del av kalkmålningarna finns kvar i Östra Eneby kyrka.

1184 Erik Chambert på Norrköpings konstmuseum

Erik Chambert är en möbelarkitekt och konstnär som jag bildligt talat växte upp med under min ungdom. Han var nämligen Norrköping trogen under hela sin livstid trots att hans möbler och tavlor finns på många museer världen runt. Hemma hade vi också en soffa och en stol som kom från Chamberts möbelfabrik och som föräldrarna var mycket glada över, även om jag hade tyckt att det hade varit roligare med en soffa i kretong som en del kompisar hade hemma hos sig.

Konstmuseet senaste utställning handlar om denne intressanta konstnär häromsistens var Kent och jag där på visning tillsammans med en grupp veteraner från Kents jobb. Som guide hade vi Kerstin Holmer, alltid lika rolig och intressant att lyssna till.

Kerstin berättar att det lilla skrivbordet är Erik Chamberts gesällprov som tjugoåring. (Bilderna går att klicka större.)

Erik Chambert fick sitt genombrott redan som 28-åring på Stockholmsutställningen 1930. Där möblerade han en lägenhet där han stack ut från mängden, bland annat genom en vilstol som han hade designat. Mer om Chambert kan man läsa här.

Skåp i intarsia med Norrköpingsmotiv. Rådhuset i mitten och hamnen i nedre högra hörnet. Bakom ett textiltryck också med Norrköpingsmotiv.

Det som imponerade mest på mig under denna utställning var intarsiamöblerna som ofta tillverkades i möbelfabriken i Norrköping. Men Erik Chambert var en mångsysslare och skapade även textilmönster som man kan se på bilden ovan.

Skissen till nedanstående skåp i intarsia.

Även om inte Erik Chambert gjorde alla intarsiadetaljerna själv var han utbildad i konsten och hade en gedigen kunskap om vilka träsorter som kunde användas till detta. Ofta ingår även pärlemor som han ibland tog från pärlemoknappar.

Tyvärr trycks inte den här vackra tapeten upp längre som bildar bakgrund till det fina lilla skrivbordet på bilden nedan.

Erik Chambert har också påverkat många unga möbelkonstnärer och hantverkare vars verk visades i flera av salarna. Jag fastnade för det här roliga skåpet, även om "lådorna" kanske inte rymmer särskilt mycket. Utställningen pågår fram till 24 januari och är väl värd att gå och titta på enligt min mening.

Erik Chambert vid sitt ritbord.

Gesällarbete av Sebastian Gonzalez.

1183 Fototriss - RÖTT

Här kommer mitt bidrag från arkivet till Fototriss den här veckan. Övriga trissare hittar man där på hemsidan.

En låda med lingon som jag köpte på torget i början av september räckta till 14-15 burkar lingonsylt. De var så fina att jag knappt behövde skölja dem.

Elddansarna på Lilla Akademiens sång- och dansföreställning i våras.

Yngsta barnbarnet, Clarissa, här tre år högst upp i repställningen. Bilden från i våras. Nu har hon hunnit fylla fyra.

1182 - Vingslag

Lördagstemat den här veckan har rubriken VINGSLAG. Det är Karin på Åland som har hittat på månadens teman. Övriga lördagsbloggare hittar man till höger i marginalen liksom de två återstående lördagstemana.

Så passande att jag hade de yngsta barnbarnspojkarna, Casimir 8 och Caspar 6 hemma på besök på väg med Mirren till Öland idag. Jag beställde lite fåglar av Casimir och Caspar ritade själv en fin tavla åt mig med fjärilar på. Här kommer de:

Här är Caspars fjärilar. Mamma fjäril och två fjärilsbröder.

Här är det både en örn, en fiskmås och ett fågelsträck med på bilden. Det bruna som segar sig uppför backen efter giraffen är en igelkott. 

I kören sjunger vi nu Flyttfåglarna av Lydia Lithell. Jag har ingen inspelning från kören men här är en länk till ett  videoklipp av Mia Marianne och Per Filip som jag hittade på Youtube. https://www.youtube.com/watch?v=XHXMj01dM-M. Här susar det verkligen av vingar på de vackra bilderna. Tyvärr fick man inte bädda in videoklippet. Paret sjunger sången väldigt vackert också, så det är faktiskt värt att gå in på länken och titta och lyssna. 

Flyttfåglarna                     Lydia Lithell

1. När sommarn mot hösten sig vänder

då samlar sig flyttfåglars rad.

De längtar till ljusare länder

med vårliga, grönskande blad.

Refräng vers 1-3:

En dag lyfter tusende vingar

för fjärran mångmila färd

och flyttfågelsträcket sig svingar

mot syd, mot en varmare värld.

2. De vet att när sommaren svalkas

då närmar sig uppbrottets stund.

De vet att när höststormen nalkas

då väntar en varmare lund.
Refräng: en dag lyfter...

3. Guds folk är som flyttfåglars skara

de väntar på uppbrottets stund.

De väntar Guds sommar den klara

där högt ovan världarnas rund.
Refräng: En dag lyfter...

4. Det väntar en sommar där borta

ett varmare, skönare land.

Ja, blott några vingeslag korta

sen ser vi den soliga strand.

Refräng vers 4:

En dag lyfter tusende vingar

för fjärran mångmila färd

förbi alla stjärnornas ringar

mot himlen, Guds eviga värld.