2005 Promenad i Söderköping på bröllopsdagen

Bilderna går att klicka större. Både Kent och jag har tagit bilderna i inlägget.

Så här såg vi ut, Kent och jag på vår bröllopsdag för 48 år sen. Hur vi träffades har jag berättat om på min blogg när vi firade 40-årsjublileum. Här kan man läsa om denna, Denna bröllopsdag var vi ensamma och bestämde oss för att ta en promenad i Söderköping för att titta på alla båtarna vid Kanalen och på turisterna. Bra väder att promenera i eftersom det var molnigt och lagom varmt.

Rollatorn är med förstås, behöver den för att ha som stöd när balansen sviktar.

Mannen som jag lovade att älska i nöd och lust för 48 år sen och som jag fortfarande älskar.

Som vanligt var det lång kö till Smultronstället. Bland alla hundratals människor som flanerade fram och tillbaka på kajen eller satt vid borden på kanalcaféerna kände jag inte igen en enda människa. Inte heller var det någon mer än jag som använde rollator. Men jag har en viss förståelse eftersom det var ganska trångt att ta sig fram med denna. 

Kö till glassrestaurangen Smultronstället.

Vi kom till slussen precis när en segelbåt höll på att slussa. Det är alltid roligt att titta på. 

Här är segelbåten på väg ut ur slussen.

Alla båtplatser verkar upptagna.

De gamla sädesmagasinen har blivit till restauranger, caféer och affärer som bara är öppna på sommaren.

Eftersom det är jobbigt med rullan att ta sig ner till caféerna - bara trappor från kajen - så bestämde jag att vi åker hem och fikar i stället. Nästa utflykt till slussen blir nog till hösten när alla turister försvunnit. Höstfärgerna på träden på Ramunderberget är verkligen fantastiska.

Bra fart på vattnet i Storån. 

Den här målningen på ett elskåp på vägen längs Storån på hemvägen, har jag inte sett förut. Jag glömde att titta efter vem som målat den men eftersom det står Ohla med h antar jag det är Ohla Söderlund på BlandArt som gjort den.

1949 Kvällspromenad i Söderköping

Mirren och Caspar kom och hälsade på i helgen. På söndagen regnade det hela dagen men till kvällen höll det upp. Vi beslutade oss då för att åka in och gå en kvällspromenad i vår lilla stad. Det var helt underbart friskt efter regnet men ändå varmt. Jag passade också på att inviga min nya rollator, med vilken jag kan gå lika bra som förr i världen undantagandes på kullerstensgator. Men där är det ju svårt att gå med högklackat också. 

På väg mot Slussen. (Kent har tagit nästan alla bilder i inlägget. De går att klicka större.) 

Med undantag av några få som var ute och rastade sina hundar var det nästan helt folktomt i stan.

Inte en kotte så långt man kan se på Hagatorget. 

Jag var nyfiken på Å-konsten som har blivit en tradition sedan några år. Konstnärerna i BlandArt som har sina ateljéer i det gamla rådhuset får placera några av sina konstverk i Storån, som rinner genom Söderköping. 

Utsikt från bron vid Rådhustorget. 

1. Åbäddat. 2. Aicha och Carl Anders Nabilay (?). 3. Näckros. 4. Jordgubb, päron och citron. 5. Super, Duper, Duck and the Dynamic Duo. 6. Å-djuret. 7. Peace-dreams.

Åbäddat.

Vi går vidare upp till Slussen och Göta kanal. Trots att klockan inte är mer än 8 på kvällen verkar det som om om folket ombord på segelbåtarna hade gått och lagt sig. Det försiggår inget som helst nattliv vid kajen eller ombord på båtarna. Caféerna och restaurangerna är stängda, kanske man tar igen sig på söndagen efter lördagskvällen?

Caspar i röd tröja är den enda människa man ser på kajen. 

Fortfarande vått på kajen. 

Gräset vid Slussen har tagit stryk av torkan som synes.

Stilla flyter Göta Kanal. 

Det visade sig att det går alldeles utmärkt att ta sig fram genom Söderköping med Rullan, som hon heter. I alla fall när det är folktomt. I vanliga fall när vi promenerar i stan brukar jag ha stavarna med. Men det är så mycket enklare med Rullan så det får nog bli hon som får följa med i fortsättningen. Man kan inte begära att man ska kunna gå som en tonåring när man - som jag - fyller 87 idag. 

Kent är för en gångs skulle med på bilden.

1911 Kvällspromenad i juli

Kristallsjukan, som jag berättade om här, verkar ha gett med sig, i alla fall för tillfället. Jag känner mig ungefär lika (o)stadig som vanligt. Så häromkvällen åkte vi in till Söderköping igen för att gå en kvällspromenad. Måste ju föreviga stockrosorna på Munkbrogatan innan de vissnar.

Vi har sådan tur också att det lilla rundturståget just far förbi när vi kommer fram till gatan. (Bilderna som Kent har tagit går att klicka större.)

Även så här på kvällen är stockrosorna imponerande. 

De måste vara minst två och en halv meter höga. 

I slutet av Munkbrogatan ligger det gamla vackra rådhuset där BlandArt har sina lokaler och utställningar. Tidigare hade Söderköpings turistbyrå sina lokaler i rådhuset, men nu finns den på Stinsen - biblioteket. Det är självbetjäning där som gäller eftersom man har dragit in personalen. 

Stadsträdgårdsmästaren (om den nu finns någon sådan i Söderköping) har gjort ett gediget jobb. 

Blomlådorna på lite närmare håll.

På väg till Slussen poserar Kent bredvid ett av de nya elskåpen som jag har berättat om här. 

Som vanligt går vi rundan upp till Slussen och tittar på alla båtar (många gånger jättelika) som ligger vid kajen. Det är lugnt och stilla och kön till glassrestaurangen Smultronstället är inte särskilt lång denna kväll. 

En sådan här gammal fin träbåt ser man inte så ofta. 

Slussvaktarstugan till vänster och slussvaktaren till höger omgiven av blommor. Smultronstället i bakgrunden.

På hemvägen tar Kent en bild från den lilla bron som går över Storån. Det är inte så mycket vatten i ån denna kväll. 

Det gamla fina stadshotellet - numera ombyggt till lägenheter - i bakgrunden.

I Hagaparken finns det ytterligare vackra planteringar. Jag ser med avund på alla petunior eftersom jag själv har varit på jakt efter sådana sedan mina penséer tagit slut i blomkrukorna hemma. Inte en enda petunia fanns att uppbringa - säsongen var slut, sa man i blomsteraffären. 

Här är säsongen i alla fall inte slut.

1909 Elskåpspromenad 3

På sommaren är det alltid trevligt att ta en liten promenad i vår lilla fina stad. Den här kvällen är det lagom varmt och inte så mycket folk ute. Båtfolket tar väl igen sig efter att ha varit ute och turistat på stan under dagen. 

Några nya elskåpsmålningar har också kommit till. Min målarkompis Nina har gjort den första som vi  träffar på. Det är några år sen jag var med i gruppen Måla i Söderköping och då var hon en förgrundsfigur där och underhöll oss varje gång med en liten föreläsning om vad vi kunde förbättra med vårt måleri. Här kan man läsa mer om gruppen och Nina. (Gruppen finns inte längre.)

 

Ninas elskåp. Bilderna går att klicka större.

Ett litet minibibliotek hittar vi strax intill. Bra initiativ att ha ett ställe där man kan lämna böcker som man läst och inte vill behålla och hämta en annan som man inte läst. 

Nästa målade elskåp är inte långt borta. Jag vet inte vem som målat de följande, men om man är i Söderköping kan man hämta en karta på Åke Seranders kontor på hörnet i slutet av Storgatan före bron. Där står också lite om konstnärerna som målat skåpen. Dagtid förstås.

En underbar naivistisk målning från kanalbanken. 

Det är inte så många som är ute och kvällspromenerar vid kanalen som synes på bilden nedan. En hel del sitter dock på matställena på kajen.

Jag går inte någonstans utan mina stavar - balansen är inte densamma som förr tyvärr.

 

Inga båtar som väntar på att bli slussade.

Inga båtar på ingång heller.

Innan vi åker hem får vi syn på två nya målade elskåp. 

Jag kan bara utläsa namnet Charlie på konstnären. 

Här är det äventyr på gång i trollskogen. 

Det är sällan det är så här folktomt på sommaren i Söderköping - folk kanske sitter hemma och ser på TV. I alla fall var det en fin kväll för en promenad. 

I länkarna nedan kan man läsa tidigare inlägg om de målade elskåpen i Söderköping.

Elskåpspromenad 1

Elskåpspromenad 2