tisdag 23 augusti 2016

1316 Coro Le Viole och avtackning av Åsa Ström Broman

Helgen har varit mycket intensiv med både körkonsert i Sankt Laurentii kyrka i Söderköping på lördagskvällen och avtackning av vår mycket omtyckta kyrkoherde Åsa Ström Broman på söndagen. Sommaren 2015 var Sankt Laurentii kyrkokör och besökte den lilla byn Torsa i Italien. Torsa, som inte ligger så långt från slovenska gränsen är tydligen så litet att den inte går att hitta på nätet mer än på en karta.

Även om byn är liten blomstrar musiklivet där. En av medlemmarna i kyrkokören som ursprungligen kommer från  Torsa, tog kontakt med sin gamla kör, vilket resulterade i att kören var välkommen dit förra sommaren och även att sjunga tillsammans med Coro Le Viole i en gudstjänst i byn. Resan blev en stor succé och den italienska kören inbjöds att komma till Söderköping påföljande sommar.


Coro Le Viole från Torsa i Italien sjunger i Sankt Laurentii kyrka i Söderköping. Dirigenten heter Valenta Bott. (Kent tog nästan alla bilderna som går att klicka större.)

Och nu var de här - en härlig, mycket ungdomlig damkör plus en herre. Konserten inleddes med några sånger av kyrkokören och efter det framträdde Le Viole med ett fullspäckat program som förutom härlig körmusik bjöd på en del överraskningar. Alla sånger framfördes helt utan noter, vilket gjorde att alla koristerna hade full koll på sin dirigent. Det är sällan man ser en sådan sångglädje som denna italienska kör uppvisade.


Kören bjöd på en del överraskningar. De äldre av de  tre små flickorna sjöng med i alla sångerna och även den allra minsta sjöng med ibland.


Konserten avslutades med att Coro Le Viole och Sankt Laruentii kyrkokör sjöng tillsammans. Charlotte, som är körledare för kyrkokören dirigerar. 

På söndagen var det avtackning av vår mycket kära och omtyckta kyrkoherde, Åsa Ström Broman, som lämnar församlingen efter två år. Hennes man är redan på plats i svenska kyrkan i New York och Åsa kommer också att flytta dit. Hon kommer att ha en halvtidstjänst och åka till olika platser i Sydamerika i treveckorsperioder.


Sankt Anna Vokalensemble sjöng vackert vid mässan i Sankt Laurentii kyrka på söndagen. Min bloggvän Bloggblad är med i båda körerna och här står hon längst till höger. 

Vid mässan medverkade - förutom Coro Le Viole och Sankt Laurentii kyrkokör - Sankt Anna vokalensemble. Åsa avtackades i vederbörlig ordning i slutet av mässan och fick en vacker stola i present av församlingen och även gåvor av den gästande kören.


Åsa med den nya stolan i handen som hon står i begrepp att prova.



Åsa i sin nya stola.

Efter mässan var det mingel i församlingshemmet med hemlagade pajer och kaka till kaffet. Det var så många som följde med att man inte dukat fram mer än några bord utan de flesta stod vid ett långbord eller andra småbord och åt. Flygeln fick också tjänstgöra som bord. Det var många som ville tacka Åsa och överlämna presenter vid kaffet. Även vår nye kyrkoherde, Ola Linderoth, var där och höll ett fint tacktal till Åsa, där han berättade att det var hon som hade tipsat honom om kyrkoherdetjänsten i Söderköping.


Många var med på lunchen i församlingshemmet efter mässan. 



Kent i egenskap av kyrkofullmäktiges ordförande överlämnar en pärm med foton, som han tagit själv, på alla som jobbar i församlingen. Min bror Gunnar, ordförande i kyrkorådet, övervakar det hela.

Efter många tårar och kramar fick Åsa äntligen ro att sätta sig ner och dricka sitt kaffe i lugn och ro. Vi kommer att sakna henne - samtidigt kommer vi väl att ses igen nästa sommar då hon och hennes man återvänder till sitt sommarställe i Sankt Anna skärgård.


Min vän och korist Asta, kyrkvärden Clas-Börje och jag hade tillskansat oss bra platser vid ett av de få borden med stolar och hade full utsikt över lokalen och överlämnandet av presenterna.




Kent spelade in en sång med Coro Le Viole under konserten på lördagen i Sankt Laurentii kyrka i Söderköping.

18 kommentarer:

Äventyret framtiden sa...

Så otroligt aktiv du alltid är Ingrid!
Spännande tillställning tycks det också ha varit och den nya stolan
är verkligen fin. Hjärtan i regnbågsfärger: kärlek! Jättefint!

Geddfish ♥ sa...

Alltid roligt att se bilder från andra kyrkor och körer. Egentligen skulle man lyssna på flera andra, det ger alltid nya vibbar.
Tack för ditt reportage, flitiga Ingrid!
Kram, Gerd

Bloggblad sa...

Det var bra! Jag har lagt in en länk på Le Violes egen facebooksida. Någon där hade delat den vidare med orden "nu är vi riktigt kända" (fritt citerat efter min obefintliga italienska).

Ölandsvindar sa...

Fint ! Tänkte väl att det skulle komma ett smakprov på den italienska sången och där kom det...med sista bilden.
Nu ska jag jobba vidare med hembygdsboken, tog bara en liten paus.
Kram/Kerstin

Klimakteriehäxan sa...

Högt tempo hos dig! Lustigt att mönstret på prästens nya stola påminner om symbolen till banktjänsten swish ... :-D

Ditte sa...

Många trevligheter är det!
Och fint att få ett smakprov av den italienska kören som gästade er.

Att komma till New York och bo där är ju en upplevelse i sig. Jag bodde där ett år och besökte nästan dagligen i början svenska kyrkan för att känna mig mer hemma.
Intressant också för Åsa besöka olika platser i Sydamerika.
Kram från mig!

Tredje året i Hjo sa...

Torsa, jag googlar genast och tror mig förstå att orten inte finns i jordskalvets närhet. Skönt det. Du är fortfarande på hugget ser jag!

Karin sa...

Härligt reportage som alltid och kul att få lyssna på en bit av körsången. Fint med så många unga sångare!

Och visst är du och din bror lite lika?

Musikanta sa...

PettasKarin:
Ja, man får inte ge upp... Tänkte inte på att det var hjärtan i regnbågsfärger - det gör den ju extra fin verkligen!
Kram

Musikanta sa...

Gerd:
Absolut! När jag var aktiv musiker gick jag ofta till andra kyrkor och fick nya idéer - både till orgeln och kören.
Kram tillbaka från Ingrid

Musikanta sa...

Bloggblad:
Jättekul!

Musikanta sa...

Kerstin:
Roligt att du tog dig tid att läsa min blogg - jag vet ju hur mycket du har att göra med din hembygdsbok. Jag har själv tagit en paus på tre dagar men nu är jag hemma igen från Stockholm. Kommer lite inlägg därifrån så småningom.
Kram tillbaka från Ingrid

Musikanta sa...

aina:
Haha, jag har ju inte swish så jag visste inte det. Men det är ju inte hela världen. Värre var det när jag hade kören i det ärevördiga damsällskapet med namnet Bifrost. Deras symbol och logga sedan 1900-talets början var en regnbåge...

Musikanta sa...

Ditte:
Jag tror att det passar både Åsa och hennes man att vidga sina vyer innan de blir för gamla. Han som präst i Svenska kyrkan i NY och hon som ambulerande sådan. Jag tror att kyrkan i NY har stor betydelse för expats som du var.
Kram tillbaka från Ingrid

Musikanta sa...

Hans:
Som jag skrev till PettasKarin, man får inte ge upp. Skönt att höra att skalvet var ganska långt från området där Torsa ligger.
Ingrid

Musikanta sa...

Karin:
Unga röster är ju alltid roligt att lyssna till! De här tjejerna (och den ende mannen i gänget förutom han som spelade synt till) var verkligen jätteduktiga.
Ingrid

Gunnel sa...

Vilket trevligt inlägg! Jag förstår att Åsa varit mycket omtyckt efter vad du berättar. Stolan är jättefin, tycker jag. Underbar körsång. Kram

Musikanta sa...

Gunnel:
Roligt att läsa en så positiv kommentar som din. Jag har varit borta nästan hela förra veckan i Stockholm och barnbarnen har varit och hälsat på i helgen. Det har inte blivit vare sig bloggläsning eller svar på kommentarerna förrän idag och knappt det heller.
Kram tillbaka från Ingrid