En av de stora fördelarna med att vara pensionär är att man inte behöver stressa iväg till jobbet utan kan stiga upp när man vaknar av sig själv och sen sitta och dricka te och läsa tidningen i lugn och ro. Och som sagt var, slippa gå ut överhuvudtaget om man inte känner för det.
När jag druckit färdigt teet och dragit på mig mina termobyxor och min hemstickade yllejumper, som jag köpte på Myrorna förra gången jag var i Stockholm, över T-shirten med de långa ärmarna, bestämde jag mig för att försöka börja måla några timmar. (När det är så här kallt räcker inte värmepumparna till riktigt, så det gäller att klä sig varmt även inomhus.)
Min ateljé som jag plockar bort varje gång jag får nattgäster. Den obäddade dubbelsängen skymtar längst till vänster. (Bilderna går att klicka större.)
Jag har två oavslutade målningar som jag inte gjort något åt på en månad. Det har liksom inte blivit av. Och med så mycket färg och andra målarattiraljer som jag köpt kan jag ju inte lägga av med måleriet. I synnerhet inte när jag ska gå till logen Vidar på lördag morgon och träffa de andra målartjejerna. Jag måste ju ha med mig någonting som jag jobbar på.
Det är den här vackra bilden som jag fått låna av Kerstin på Öland av, som jag tänkte försöka omsätta i en målning så småningom.
