Under nästan hela 1900-talet har det varit modernt att vara slank, även om inte modellerna var så anorektiska som nu. Margit Rosengren, en av dåtidens kändisar. (Bilderna går att klicka större.)
Ja, så var det dags igen - för kanske sextionde gången i mitt liv. Jag räknar ut att jag har försökt gå ner i vikt (man ska ju helst inte säga banta längre) ett par gånger om året sedan jag var femton. Oftast har orken tagit slut efter några veckor eller till och med dagar, men vid några tillfällen har jag gått ner ganska många kilo efter att ha härdat ut en längre period. När jag börjar få svårt att knyta skorna eftersom magen är i vägen är det alltså dags igen.
Jag har prövat många olika sorters dieter; Danske Rigshospitalet,
Viktväktarna, LCHF, GI, Nutrilette bland annat. Efter ett par veckor med LCHF hade jag
visserligen gått ner ett par kilo, men höll på att längta ihjäl mig efter bröd,
pasta och ris. När jag 2005 hade gått ner 14 kilo efter ett halvår var det med
Viktväktarnas pointssystem.
Det är enda dieten hittills jag mår bra av. Jag försöker att
noggrant anteckna allt jag stoppar i mig varje dag, något som Viktväktarna
rekommenderar. Med den metoden går jag ner sakta men säkert. Men det tar tid. Man
kan i bästa fall räkna med ett halvt kilo i veckan.
Det finns inga genvägar som bekant – det är bara att äta mindre och
röra sig mer. Jag blev upprörd igen när jag en annons i senaste ICA-kuriren om
Betaglucare – det revolutionerande viktminskningsmedlet som kostar ca 185 kr
för en månadsranson - säljs på apoteket till och med.
En god vän rekommenderade Betaglucare för ett tag sen, men då
jag googlade på preparatet kom jag till en läkarsajt där det stod vad det
innehöll – 80% havrekli. Så jag gick och
köpte ett paket havrekli istället för ca 15 kr och tar en halv deciliter på
lättyoghurten varje morgon. Det håller hungern borta något så när, åtminstone
till lunch. Här kan man läsa om det.
Massageband som gör att överflödiga kilon trillar bort utan ansträngning. Charme 1930.
Men att man för nästan hundra år sen också satte sin tilltro
till diverse mirakelmedel för avmagring, som det hette då, visste jag inte. Exempel
på detta hittade jag i annonser i mina gamla Charmetidningar från slutet av 20-
och början av 30-talet.
Ett litet eget tips är att låta bli smör på smörgåsen – om man nu
gillar smör vill säga, och mjukt bröd. Det blir automatiskt färre smörgåsar, mjukost på
knäckebröd är inte lika gott. Och så fruktsallad med Keso till natten om man
inte kan sova utan lite till livs…
Inte lätt att leva upp till mannekängidealet 1928 - varken då eller senare. Intressant är att notera att kläder blivit så mycket billigare nu för tiden. Undrar just hur mycket 65 kr kan vara omsatt i dagens penningvärde? Kanske någon bloggvän vet?




