Runstens kyrka på Öland. (MM har tagit alla foton och de går att klicka större.)Vi åkte östra vägen norrut, dels för att den är vackrast och dels för att slippa bilköer. Här ligger de gamla ölandsgårdarna tätt och utsikten över Östersjön och strandängarna är hänförande.
Muren runt kyrkan är som vanligt lagd av kalksten. Ofta ser man en sådan här trappa och man undrar vad den hade för betydelse.
Fattigbössan på plats utanför muren.
Kyrkan ser inte så märkvärdig ut inuti vid första anblicken men vi upptäcker snart några intressanta ting.
Här är en modell av kyrkan, en klövsadelskyrka från 1200-talet. Den revs 1836.
Och här en madonnabild, träskulptur från omkring 1300, århundradet då Birgitta levde. Det fina skåpet är ett sakramentsskåp, också det från 1300-talet. Tanken svindlar...
Så här ser den gamla altartavlan ut. Den föreställer Jesus i Getsemane och Jesus omgiven av alla sina lärjungar vid nattvardens instiftande.
Två underbara bildvävar av textilkonstnärinnan Sara Olaison fanns också i kyrkan. Tyvärr fanns de inte beskrivna i den lilla broschyren om kyrkan, men jag läste att konstnärinnan hade miljön och Guds skapelse i åtanke när hon vävde den sista av dessa. Hon dog förra året 78 år gammal, läste jag på nätet. Nästa gång vi kommer till Öland ska jag besöka stiftsgården i Kastlösa. Där finns nämligen fler bildvävar av henne.
Den här vackra mattan låg i koret. Ingen anteckning heller i broschyren om vem som vävt den.
På hemvägen for vi förbi Lerkaka med alla sina väderkvarnar och jag var naturligtvis tvungen att gå av och fotografera. Här tar jag det enda kortet i inlägget som jag har tagit, nämligen utsikten över havet och strandängarna.
