Bilden är från FIB:s gyllene bok nr 29 - Snuffe sjukhusgrisen - inköpt 1953. Text Hilding Pawlo och illustratör Kerstin Hedeby.
Så lyder rubriken till det andra lördagstemat för januari som HeLena har bestämt. Övriga lördagsteman och dito bloggare står listade till höger i bloggen.
Jag väljer att skriva om de små orden och då några bestämda sådana, nämligen prepositioner. Pre betyder ju före och position betyder plats eller läge. Det är ord som är oböjliga och vanligtvis placeras framför substantiv och pronomen.
Vanliga prepositioner är i, för, till, av, åt, under, över, framför, bakom, genom, bredvid etc.etc. Anledningen till att jag kom att tänka på dem när jag såg HeLenas temarubrik, var att jag själv ofta sitter och funderar över vilken preposition jag ska använda när jag skriver. Hur jobbigt är det då inte för våra nya svenskar att lära sig använda dessa rätt?
Man talar med, talar om, talar för och talar till någon eller något. Man pratar med, pratar om, pratar för någon eller något, men pratar till någon gör man väl inte, eller? Rektorn talade till föräldrarna men inte Rektorn pratade till föräldrarna.
Betydelsen mellan att vara igång och vara på gång är till exempel helt olika. Rut blev tagen på sängen - betyder ju att Rut blev överraskad, som alla vi svenskar vet. Men byter man ut prepositionen på mot i i meningen får den en helt annan betydelse :-)! Ligger man för övrigt i sängen så ligger man mellan lakan men ligger man på sängen så får åtminstone jag en föreställning om att sängen är bäddad något så när.
När jag googlade på nätet fick jag upp en mycket intressant och läsvärd sajt om prepositioner tänkt för SFI-elever. Massor av tips även om annat språkligt finns att hitta där. Att prepositioner är olika beroende på vilka KÄNSLOR man har, fick jag veta! (Jag har hittat på exemplen själv så ingen skugga må falla över författarna till sidan).
När det handlar om starka positiva känslor använder man prepositionen i. Pelle är kär, galen, tokig, förtjust i Greta. Greta är galen i choklad. När det handlar om starka negativa känslor däremot är det på som gäller. på.Greta var irriterad, trött, arg, ursinnig på Pelle.
Gäller det rädsla eller oro är det prepositionen för man använder. Greta är rädd för kor och Pelle är orolig för sin tenta.
En del prepositioner har försvunnit även om det finns en del gamla människor som fortfarande använder dem. En sådan är om om tid. När jag var liten så sa man att något skulle ske om måndag - inte på måndag som man säger numera. Om vintern måste man ha varma kläder i stället för På vintern...
Skulle vara roligt att veta om någon som läser det här har några andra exempel där betydelsen blir helt annorlunda om man använder fel preposition. Eller om det det är någon mening där du har funderat på/över vilken preposition du ska använda, som jag själv här. Eller om det finns andra prepositioner som är bortglömda idag.
Uppdatering:
När jag hör någon säga: "Jag bor på Lindö" vet jag att denna person inte är uppvuxen i Norrköping. Det heter nämligen: "Jag bor i Lindö"... Jag bor också i Kneippen, i Hageby, i Klockaretorpet men på Haga om jag är gammal Norrköpingsbo.
Vanliga prepositioner är i, för, till, av, åt, under, över, framför, bakom, genom, bredvid etc.etc. Anledningen till att jag kom att tänka på dem när jag såg HeLenas temarubrik, var att jag själv ofta sitter och funderar över vilken preposition jag ska använda när jag skriver. Hur jobbigt är det då inte för våra nya svenskar att lära sig använda dessa rätt?
Man talar med, talar om, talar för och talar till någon eller något. Man pratar med, pratar om, pratar för någon eller något, men pratar till någon gör man väl inte, eller? Rektorn talade till föräldrarna men inte Rektorn pratade till föräldrarna.
Betydelsen mellan att vara igång och vara på gång är till exempel helt olika. Rut blev tagen på sängen - betyder ju att Rut blev överraskad, som alla vi svenskar vet. Men byter man ut prepositionen på mot i i meningen får den en helt annan betydelse :-)! Ligger man för övrigt i sängen så ligger man mellan lakan men ligger man på sängen så får åtminstone jag en föreställning om att sängen är bäddad något så när.
När jag googlade på nätet fick jag upp en mycket intressant och läsvärd sajt om prepositioner tänkt för SFI-elever. Massor av tips även om annat språkligt finns att hitta där. Att prepositioner är olika beroende på vilka KÄNSLOR man har, fick jag veta! (Jag har hittat på exemplen själv så ingen skugga må falla över författarna till sidan).
När det handlar om starka positiva känslor använder man prepositionen i. Pelle är kär, galen, tokig, förtjust i Greta. Greta är galen i choklad. När det handlar om starka negativa känslor däremot är det på som gäller. på.Greta var irriterad, trött, arg, ursinnig på Pelle.
Gäller det rädsla eller oro är det prepositionen för man använder. Greta är rädd för kor och Pelle är orolig för sin tenta.
En del prepositioner har försvunnit även om det finns en del gamla människor som fortfarande använder dem. En sådan är om om tid. När jag var liten så sa man att något skulle ske om måndag - inte på måndag som man säger numera. Om vintern måste man ha varma kläder i stället för På vintern...
Årstiderna från "Nu ska vi sjunga" med text och musik av Alice Teger. Elsa Beskow illustrerade.
Skulle vara roligt att veta om någon som läser det här har några andra exempel där betydelsen blir helt annorlunda om man använder fel preposition. Eller om det det är någon mening där du har funderat på/över vilken preposition du ska använda, som jag själv här. Eller om det finns andra prepositioner som är bortglömda idag.
Uppdatering:
När jag hör någon säga: "Jag bor på Lindö" vet jag att denna person inte är uppvuxen i Norrköping. Det heter nämligen: "Jag bor i Lindö"... Jag bor också i Kneippen, i Hageby, i Klockaretorpet men på Haga om jag är gammal Norrköpingsbo.
