Visar inlägg med etikett Thielska Galleriet. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Thielska Galleriet. Visa alla inlägg

onsdag 27 mars 2019

1659 Systrarna Jobs på Thielska Galleriet.

Eftersom Mirren hade mycket att stå i på fredagen - bland annat skulle hon öva med Casimir inför orgelkonserten i Jordbro kyrka på lördagen - bestämde jag mig för att själv åka till Thielska Galleriet. Utställningen med systrarna Jobs hade jag velat se så fort som jag fick reda på att den skulle komma dit.


Gocken och Lisbet Jobs i keramikverkstaden i Västanvik, Leksand 1943. Fotografen okänd. (Jag har själv tagit alla bilder - även denna - som går att klicka större.)

Jag har varit lite försiktig med att ge mig ut själv i Stockholm sedan jag föll omkull på tunnelbanestationen för några månader sedan på grund av yrsel. Men sedan dess har jag inte känt av någon sådan. Dessutom stannar tvåans buss strax utanför där Mirrfamiljen bor och med den åker jag till Kungsträdgården och går sen bara över gatan och tar 69:an till Thielska. Men det tar sin tid, 55 minuter trots att jag inte fick vänta särskilt länge på bussarna. Men det var det värt - utställningen var mycket givande.


Tapet och bordstabletter.

Namnet Jobs hörde jag första gången när jag var tonåring och att det stod för tryckta mönster på tyg, väskor kuddar och annat textilt hantverk. Men så mycket mer visste jag inte. För mig, som är uppvuxen med kretongsoffor, som jag älskar men aldrig haft råd att köpa, var utställningen en lycklig påminnelse om min ungdomstid. Att det var keramiken som var upphov till allting var någonting nytt för mig.


Bordet framför soffan är lagt med dekorerade kakelplattor. Kuddarna är lite malplacerade men man vill väl visa bredden i systrarnas konstnärskap. 


En underbar stol enligt min mening. Jag hade älskat att ha en sådan hemma. 

Som man kan se av ovanstående bilder är blommor i alla färger och former ett återkommande motiv i det mesta som systrarna skapade tillsammans. Lisbet Jobs var född 1909 och Gocken Jobs 1914. Sedan Lisbet slutat sina studier vid Tekniska skolan (nuvarande Konstfack) öppnade hon som första kvinna en egen keramikverkstad 1931.






Att systrarna är födda i Dalarna råder inget tvivel om när man ser de många exemplen på keramikalster och tavlor med dalamotiv. 

Lillasyster Gocken (ett smeknamn som hon fått som liten då hon inte kunde säga "dockan" - hon var döpt till Ingrid - anslöt sig till verkstaden efter sina studier vid Tekniska skolan 1935. Lisbet och Gocken arbetade sedan alltid tillsammans och inspirerade varandra. Därför kan det vara svårt att veta vem som skapat vad. Och det har ju egentligen ingen betydelse.


Ett typiskt jobsdraperi med färgstarka blommor. Framför draperiet står ett bord med målade kakelplattor, som de också tillverkade som underlägg.

Under kriget var det svårt att få hem tillräckligt med glasyrer för keramiktillverkningen och det var då systrarna började med sina textiltryck. Astrid Sampe, som var chef för NK:s textilkammare uppmanade dem att överföra sina blomstermotiv från keramiken till tyg. Det var en lyckad satsning och gjorde systrarna Jobs kända även internationellt. Både världsutställningen i Paris 1937 och i New York 1939 blev en stor framgång. Mer om Lisbet Jobs kan man läsa här.




Utställningen pågår till den 2 juni 2019. Här har jag bara visat en liten del av allt det vackra som finns att se på Thielska. Det fanns också mycket intressant att läsa på de informativa tavlorna i rummen, sådant som man inte kan googla sig till på nätet. Här hittade jag en sajt som också var kul att läsa.


   Tryck med dalamotiv.


Tygtryck signerad Gocken Jobs. 

Min bloggvän Klimakteriehäxan har skrivit ett intressant och trevligt inlägg om Elisabet och Gocken Jobs som man kan läsa här.

lördag 16 februari 2019

1647 Ivan Aguéli på Thielska Galleriet.

Egentligen var det Ivan Aguéli som gjorde att jag bestämde mig för att läsa konstvetenskap vid universitetet i Linköping efter att jag gått i pension. Jag hade sett hans namn någonstans men visste absolut ingenting om honom. Men jag förstod att han var en berömd svensk konstnär. Jag har ju alltid varit intresserad av konsthistoria och insåg då att jag verkligen behövde förbättra mina kunskaper i detta ämne.


Thielska Galleriet på Blockhusudden på Djurgården. (Bilderna går att klicka större.)

Det var en härlig kurs men jag kommer inte ihåg att jag lärde jag mig något om denne konstnär under de åren jag läste konstvetenskap. Men han måste väl ha varit med på någon bild i min svenska konsthistoriebok. I alla fall blev jag glatt överraskad när Mirren hade Abundobiljetter till Thielska Galleriet som hade en utställning där med målningar av denna konstnär. Så på torsdagen i förra veckan åkte vi ut till Blockhusudden för att se utställningen som då bara hade några dagar kvar.


Lunch med Mirren på Thielska Galleriet.

Vi började med att äta lunch med dagens rätt - en mycket god och matig tomatsoppa. Efter att vi ätit gick vi, mätta och belåtna, en runda i utställningslokalerna. Det först jag tänkte på när jag såg Aguélis målningar var hur små de var, bara ungefär hälften av de vanliga tavlor som man brukar se. Samtidigt som jag blev mycket imponerad av de underbara färgerna i hans tavlor. I synnerhet de från Gotland där han tidvis vistades.


Motiv från Visby 1. Olja på duk 1892.

Mitt första intryck av hans gotlandstavlor var att han var influerad av Cezanne. När jag sen läste om honom stod det mycket riktigt att han hade kommit i kontakt med impressionisterna, särskilt Cezanne, van Gogh och Gaugin under den tid han vistades i Paris.


Motiv från Visby 2. Olja på duk 1892.

Ivan Aguéli föddes i Sala 1869 som Ivan Agelii. I Paris ändrade han sitt namn till Aguéli. (Förmodligen för att fransmännen skulle uttala hans efternamn rätt, med hårt -g, min anmärkning.) Han kom från ett välbärgat hem men då han inte var särskilt intresserad av skolan skickade pappan honom till Visby 1890.

Där kom han i kontakt med Richard Bergh och Karl Nordström som upptäckte hans konstnärliga förmåga. Han blev också inspirerad av det gotländska landskapet med sitt speciella ljus. Här bestämde han sig för att helt ägna sig åt måleriet.


Flickporträtt 1891. Olja på papp. Han målade ofta direkt på kartong eller papp, hade förmodligen inte råd med dukar i början.

Aguéli var mycket påverkad av Emanuel Swedenborg och studerade flitigt hans böcker. I Paris blev han djurrättsaktivist och sattes i fängelse under två månader misstänkt för anarkistiska konspirationer. Han sköt mot två matadorer vid ett festtåg till en tjurfäktning och skadade den ene, för vilket han fick böter och villkorlig dom. Av detta blev det en rättslig process som hade till följd att tjurfäktning förbjöds i Frankrike.


Egyptiska 1914 - 15. Olja på duk monterad på papp.

1894 reste Aguéli till Kairo där han studerade arabiska vid universitetet. Han vistades i Egypten under tre perioder och studerade bland annat Koranen. Han konverterade till islam och kallade sig i slutet av 1890-talet för mohammedan Abdul Hâbi. 1911 återupptog han sitt måleri och reste runt i Frankrike, Egypten och Spanien och målade.



Motiv från Touraine, Frankrike. olja på duk 1913.


Flodlandskap Frankrike. Olja på duk 1913.


Spansk bergsby. Olja på duk 1916. 

Aguéli omkom i en järnvägsolycka i Barcelona 1917. Prins Eugen tog aktivt del i att Aguélis målningar fördes tillbaka till Sverige där de ställdes ut på en utställning 1920. Där gjorde de sensation genom sin koloristiska mjukhet och förenkling av landskap och ansikten, läser jag på Wikipedia. Där kan man också läsa mer om denna egendomliga konstnär.