Det är ju alltid en kamp när jag ska prova kläder i någon affär. Kamp med att kränga på och av sig plagg som man tyckte var jättetjusiga när de hängde på stången men som antingen inte gick att knäppa eller få igen blixtlåset på. Därför tyckte jag att det var bra att få lite tips av Agda Groth, redaktör för tidningen Charme, konstnär och författare till den lilla boken Skönhet genom kläder om vilka kläder, färger och accessoarer som var lämpliga till en rundnätt dam som jag. Boken gavs ut mellan 1923 och 1925.
Agda Groth börjar med att visa den klassiska bilden av de två linjerna som är lika långa och skriver att man bör ha den här bilden i åtanke när man ska välja kläder. Bilderna går att klicka större.
Jag lägger in hela kapitlet eftersom jag tycker att det vore synd att stryka något av de kloka råden som hon ger. I synnerhet det lilla stycket om fjärilen och elefanten.
Bilderna går som sagt att klicka större om det är svårt att läsa.
Tyvärr finns inga fler bilder på lämpliga kläder, men beskrivningen är mycket utförlig.
Om det är några av mina läsare som är intresserad av vad Agda Groth skriver om den magra kvinnan, finns också ett kapitel som handlar om detta. Hon skriver också om vad den fula kvinnan ska tänka på, men det tar jag en annan gång.
19 kommentarer:
Trevligt inlägg, intressant och aktuellt (särskilt igår). Men jag vet inte om man (och kanske särskilt om man är en man) ska hålla med såna här experter. Ibland har jag råkat se dehär 'remake:arna' på tv. Ibland blir det ganska bra, men inte så sällan tycker jag "modellen" såg trevligare och personligare ut innan "förvandlingen". Fast det är ju de som är experterna, så de måste väl ha rätt? - Eller, KAN man verkligen vara expert på såna här saker?
Ronny:
Det är rätt skrämmande (och naturligtvis lustigt också) att läsa hur stränga klädnormerna var redan för 90 år sen när det gällde överviktiga (det begreppet fanns inte på den tiden)kvinnor.
Den här lilla boken kom ut mellan 1923 och 1925. Den stackars tjocka, FULA kvinnan (det var ett begrepp på den tiden) fick t.ex. bara klä sig i dova färger, helst i grått. Inga pastellfärger eller blommor där inte!
Men det finns ju många fördomar idag också. En gammal kvinna bör inte ha håret i tofs, inte ha korta kjolar, inte sminka sig, inte färga håret etc.etc.
Jag håller med dig om att många kvinnor i tidningar och på teve ser bättre ut före än efter "förvandlingen" :-).
AG har också skrivit en bok om Etikett som jag ska försöka få tag i.
Ingrid
Oj, tänk om man skulle följa alla expertråd. Lite tips då och då är inte fel, men det bästa är nog om man klär sig i något man trivs med själv. Verkar som om det alltid funnits människor som vetat precis hur allting ska vara. Håller med om att många av de här gör-om-mig-programmen är lite underliga. Kram
Nog ser det "varnande" exemplet både yngre och piffigare ut än den rekommenderade långrocken!
Sen är vi ju alla, vare sig vi vill eller inte, åtminstone i någon grad slavar under rådande mode. Och då spelar klädsamheten ofta mindre roll, tyvärr. Tack och lov är dagens mode ganska flexibelt om man kommit över fjortonårsåldern.
Gunnel:
Jag tror att det för snart 100 år sen var mycket strängare kläd- och etikettsnormer för kvinnor än idag.
Fortfarande finns det ju många som har synpunkter på hur (framför allt) kvinnor ska se ut och vara klädda. Mamman ska inte klä sig som sin dotter, bruden ska inte ha axlarna bara i kyrkan etc.etc. Som väl är struntar de flesta i detta.
Kram
Olgakatt:
Haha! Jag håller verkligen med dig - hon ser ju definitivt yngre ut i alla fall. Och ändå har Agda Groth tecknat henne som varnande exempel!
När det gäller modet har det för mig endast att göra med vad som går om eller går att knäppa ihop. Går jag ner några kilo ska jag med glädje ta fram min gamla kläder som krympt med åren men som jag inte nänts slänga bort.
Ja, det är just det jag menar och som är lite "hopplöst"! Än i dag håller vi på på samma vis - trots att vi hunnit bli så kloka och insiktsfulla nu för tiden. ;)
Ja, det är just det jag menar och som är lite "hopplöst"! Än i dag håller vi på på samma vis - trots att vi hunnit bli så kloka och insiktsfulla nu för tiden. ;)
Kära nån, det är ju ingen hejd på vad man måste tänka på! Och jösses vad ett pärlhalsband verkar kunna åstadkomma: Pärlcollier gör att såväl halsen, bysten och ansiktsovalen verkar rundare.
Jag som är rätt kortväxt undrar om jag ska tillämpa detta råd: Släp är naturligtvis idealet för den kvinna som vill verka längre.
Jätterolig läsning!
Ronny:
Visst har den vackra kvinnan och mannen ett stort försprång i vårt samhälle, både när det gäller jobb och framgång för övrigt. När såg man en gravt överviktig kvinna sitta som toppchef på något företag? Det gäller i viss mån även mannen...
Ingrid
Karin:
Roligt att du uppskattade artikeln som jag tänkte att den skulle uppskattas - som rolig att läsa!
Jag skrattade mycket när jag läste den, bl.a. om släpet som du nämnde. Och stackars tjockis - VAD ska hon ha för skor på sig? Varken pumps, hög- eller lågklackade skor ansågs passande.
Tur att man inte levde och var en tjockis på DEN tiden. Då borde man klä sig i säck och aska...
Ingrid
Det var en rolig artikel.Ja, det där med släpet var kul.
Nog tycker jag att personerna som man "gör om" i TV-programmet Go´kväll blir väldigt snygga!
Nog är det väl trevligt om man trivs i sina kläder och det gör man ju om man tycker att de sitter bra. Men det är ju så svårt att hitta lämpliga kläder för oss litet äldre och lite runda.
Hälsningar
Birgitta
Hoppsan sa, ja du milde så det kan uttryckas, men intressant är det. En kulturklenod den boken. Det roliga är att även då var man lite fixerat vid utseendet! I dag görs det bästa av alla typers. men nog är det övermåttan, för det personliga är ju viktigare. Min farmor sa hel och ren, och vacker inuti så kommer du långt. Nu var hon sömmerska tillsammans med sin tvillingsyster och de "trollade" fram praktiska kläder för det mesta. Omsytt var vanligt.Vackra kreationer likaså som framhävde, så hon kunde även det. Kvinnligt inlägg fick du till! :)
Birgitta:
Jag ser inte programmet men jag har ju sett i ICA-kuriren någon gång att det "förvandlat" kvinnorna. För det mesta till det bättre tycker jag också.
Jag köper sällan nya kläder, jag trivs i de gamla. Men när man sett sig själv i samma klänning på de fyra sista årens foton (Kent tar ofta bilder av mig) så är det kanske dags att köpa något nytt...
Kram från Ingrid
Tove:
Tack för intressant kommentar. När jag var liten fanns det knappt inga barnkläder att köpa. För att inte tala om tonårskläder - man fick handla vuxenkläder i mindre storlekar.
Det där med att man inte behövde vara vacker utanpå bara man var snäll inuti trodde jag aldrig på ens när jag var barn :-).
Kram från Ingrid
Det var många förbud får man säga. Fast visst var det några tips som kunde användas, men också några jag nog väljer att ignorera. Tillfällena då man kan bära släp har ju heller inte direkt växt med åren..
Kul läsning var det i alla fall!
Bejla:
Haha, släp använder man väl sällan numera.
Skönt att det inte är så noga med hur man ser ut nu för tiden.
Kram
Den vänstra tvärrandiga är säkert mycket lyckligare eftersom hon inte låter sig infångas i villfarelsen att man SKA dittan eller dattan.
Fast... nog sjutton är jag medveten om hur jag klär mig...
Bloggblad:
Kul med mode. Jag skulle också mycket hellre vara klädd som tjejen till vänster. Hon till höger ser ju 20 år äldre ut! Undrar vad Agda Groth skulle tyckt om långbyxor på de tjocka? (Inga rundnätta här inte.)
Skicka en kommentar