Min pappa prenumererade bland annat på familjetidningen Allers ( här finns lite att läsa om tidningens historia) och serietidningen Karl Alfred till sin läkarmottagning. Det innebar i praktiken att jag lusläste dessa tidningar innan han tog med dem till väntrummet och patienterna.
I Allers läste jag novellerna och romanerna och naturligtvis också serierna . Det måste ha varit någon gång under fyrtiotalet som jag blev förälskad i Mandrake. Så till den milda grad att jag höll på att kära ner mig i en marinkadett på en fest bara för att han hade slängkappa när han kom dit. Fortfarande är jag väldigt svag för män i slängkappor - som väl är träffar jag inte längre några i verkligheten.
Mandrake och den råstarke kompisen Lothar. Serien är tecknad av Lee Falk och såg dagens ljus 1934. Han skapade också Fantomen två år senare. (Bilderna går att klicka större.)
Nalle och Lisa råkar ut för massor av äventyr. Från början hette den Bamse och Dukke Lise och skapades av dansken Harry Nielsen. Svensk text av Elisabet Greve. Ursprungsserierna hade inga pratbubblor utan texten fanns under bilderna. Från Allers nr 32 1949.
Så här efteråt förstår jag inte varför min pappa prenumererade på Karl Alfred. Kanske tyckte han den var rolig att läsa själv. K-A var en trevlig prick men i jämförelse med Mandrake var han en nolla. Trots att han var så lika stark som denne. Jag hade även mina dubier angående korrelationen mellan spenaten och styrkan som enligt serien kom av denna grönsak. Vi åt ofta spenat hemma, men inte blev jag starkare för det.
Bilden av Karl Alfred har jag hittat här. En rolig artikel om Karl Alfreds matvanor har jag hittat här på DN.
I slutet på fyrtiotalet och i början på femtiotalet började det bli modernt med tonåringar, ett ord som inte funnits tidigare. Gunilla Pontén och Kerstin Locrantz skapade tillsammans ett nytt mode för tonåringar. Innan dess hade jag fått köpa kläder i små damstorlekar eller fått dem uppsydda av en hemsömmerska. Och TINA - tonåringen med stort T - gjorde sitt inträde i en serie i Allers. Jag älskade henne och var dessutom medlem i Tinaklubben, dit jag skrev brev och bland annat klagade på mina stränga och oförstående föräldrar. Något svar fick jag aldrig.
Tina var min stora favorit i tonåren. Skapad av Hilda Teny, som jag tyvärr inte fått fram något om på nätet. Från Allers nr 32 1949.
I min samling av gamla Allerstidningar har jag en guldgruva att ösa ur när det gäller serier. Tyvärr ligger de flesta av serierna på helsidor i formatet A3 vilket gör att de är för stora att lägga in på bloggen. Däremot har jag hittat några i mindre format i några gamla nummer av Husmodern som jag har skannat av. Elvira Nyckelpiga av Gösta Knutsson och Pian av Gobi - känd illustratör på 40- och 50-talet. Hon har bland annat illustrerat Kati i Amerika, en ganska okänd bok av Astrid Lindgren.
Gösta Knutsson var omåttligt populär innan Astrid Lindgren gjorde sin entré i barnboksvärlden. Från Husmodern nr 4 1949.
Pian från Husmodern nr 4 1951. Gobi har både illustrerat och skrivit texten.
Är det någon av mina bloggvänner som har några upplysningar om Tina-klubben, vilken tidning som den fanns i t.ex. vore jag väldigt glad och tacksam. Jag har googlat men inte hittat något om denna.
16 kommentarer:
Jätteroligt läsa och se bilderna från dina serier, - med förkärlek för män i slängkappa och mycket annat som ung flicka...
Skickar en glad sommarhälsning med en slängkappa-d man!
Det som gjorde intryck på mig var den magiska gesten hos Mandrake. Den egenskapen hade jag gärna haft! Slängkappan mindes jag inte ens.
Hos Karl-Alfred har jag alltid ifrågasatt styrkan - han har ju inga biceps! Istället har han stora underarmar vilket ju inte funkar. Tacka vet jag Bamses dunderhonung!
Vad kul! OCH vilken nostalgitrip för dig.
Själv läste jag Kalle Anka, Lille Fridolf, Blondie och sådant då jag växte upp. Numera läser jag nästan inga serier.
Men jag ÄLSKAR att läsa Medelålder + då jag kommer hem!! Så klockren!!
Älskar Larson! också, men han skriver inte längre, tyvärr.
Karl-Alfred tyckt jag alltid var trist, hihi!!
Kramar!!
Tove:
En glad sommarhälsning till dig själv också. Det blir säkert en fin sommar.
Kram från Ingrid
Olgakatt:
Du är ju nio år yngre än jag - jag tror att den magiska gesten uppträdde lite senare i serien. Jag minns ingen sådan. Däremot att den svarta slängkappan var fodrad med rött. Serien var i färg redan i mitten av 40-talet!
Håller med om att Bamse är en bra mycket trevligare bekantskap än K-A. Det har ju visat sig också att Bamse har överlevt under alla år, vilket inte K-A gjort.
Ingrid
Annika:
Blondie kommer jag också ihåg. Annars läste jag inte så många serier efter att jag blivit vuxen. Kommer ihåg att den fanns någon som hette Knasen, som var ganska rolig.
Jag har alltid föredragit böcker framför serier, även som barn.
Håller med dig om att Karl Alfred inte var särskilt rolig.
Kramar tillbaka!
Oj vilken nostalgikick! Elvira nyckelpiga minns jag. Undrar om den inte fanns som litet seriehäfte också?
Pian är en ny bekantskap. Men kolla figuren – rena Barbiemåtten på den tjejen!
Läste massor av serier och nu aldrig. Slutade tvärt någon gång i yngre tonåren skulle jag gissa. Mandrake minns jag och Karl Alfred förstås. Stålmannen och Läderlappen. Men inte Tina. Trevlig dag önskas!
Karin:
Kul att du känner igen figurerna i serierna. Pian var också en ny bekantskap för mig - jag tror inte pappa prenumererade på Husmodern för det är endast där jag har hittat den :-). Av kläderna att döma måste den ha förekommit i tidningen i början av 50-talet. Då hade man också värmeflaska i sängen!
Ingrid
Hans:
Samma här. Förstår att du inte hade något större intresse av Tina, haha.
Nu har jag i alla fall upptäckt Medelålders + genom min bloggvän Annika i Reston. (Hon finns med bland kommentatorerna.) Den fanns t.o.m i vår lokaltidning, NT. Riktigt rolig!
Önskar dig också en skön dag!
Ingrid
Och här kommer jag och apar efter de andra med samma ord: Oj, vilken nostalgikick!:)
Jag kom inte ens ihåg så många serier när jag tittade på temat för lördagen. Karl-Alfred, Gnidén och Stålmormor dök upp spontant i mitt minne, men givetvis minns jag Mandrake, Fantomen och så vidare.
Tack för trevligt inlägg!
Kram
Karin
Nalle och Lisa minns jag från när jag var barn och Tina så klart. Gunilla Pontén och Kerstin Lokrantz var mina idoler när det gällde mode. Äntligen ett tonårsmode! Gunilla P är still going strong. Kram
Pettas:
Roligt att jag kunde uppväcka gamla minnen hos dig. Jag har ju mina tidningar, så det var ju inte så svårt.
Mandrake glömmer jag aldrig, han var min barndoms första förälskelse näst efter pappa. Jag formligen kastade mig över Allers när den kom med posten.
Kram från Ingrid
Gunnel!
Så kul att du minns Tina! Jag har inte träffat någon som har gjort det. Kände du till Tinaklubben också? Där fick man tips om hygien, kläder och skönhetsvård. Det var ju inte sånt man talade om (inte jag i varje fall) med sina föräldrar.
Jag beundrade både GP och KL kolossalt. Hon var och är fortfarande fantastisk, Gunilla Pontén!
Kram från Ingrid
Hej!
Tinas (Teena) tecknare hette Hilda TERRY (1914-2006). Det finns en hel del och mer därtill att läsa om henne ... hä ä bara å guggla.
http://en.wikipedia.org/wiki/Hilda_Terry
http://seriewikin.serieframjandet.se/index.php/Hilda_Terry
http://www.comicsreporter.com/index.php/hilda_terry_1914_2006/
http://www.lambiek.net/artists/t/terry_hilda.htm
http://raggedclaws.com/tag/hilda-terry/
http://www.nysun.com/obituaries/hilda-terry-92-cartoonist-and-scoreboard-artist/41781/
http://womenincomics.wikia.com/wiki/Hilda_Terry
För ögonblicket kallar plikterna, men jag ska studera din blogg närmare genast när jag får tid. Hälsningar från Helsingfors!
Tack så väldigt mycket för alla länkarna. Ska verkligen studera dem allesammans. Spännande.
Hälsningar från Mogata.
PS. I Helsingfors har jag en "syster" som bor mitt i city. Var och hälsade på henne för två år sedan. Här kan du läsa om det mötet där vi inte hade setts på 60 år. http://musikanta.blogspot.se/2013/08/831-aterforening-efter-sextio-ar.html
Skicka en kommentar