1293 80-årskalas

Så blev det då det dags för dagen D - min 80-årsdag som jag firade tillsammans med mina närmaste. Vackra blommor fick jag och presenter förstås som var välkomna om en dock med villkor. Tre dukar, akrylfärger och penslar fick jag av sonen Kalle och sambon Anne-sofie som förvaltar vårt eget lilla sommarhus på Äspholm i Sankt Anna skärgård. En färgkopia av huset var också med som det är meningen att bli en tavla av så småningom.

Dagens blomsterskörd. (Bilderna går att klicka större)

Buffén blev lyckad även om jag glömde en ostpaj i ugnen och att ta fram en kartong med skinka. Ostpajen gick att äta dagen därpå sedan vi skalat av den brända ytan. Skinkan har jag ätit nu sen i söndags varje dag till potatissalladen som också blev över.

Långbord på innergården.

Vädrat var strålande och vi kunde sitta ute hela tiden. Det var roligt att så många av barn och barnbarn med respektive kunde komma - det är sällan vi träffas alla tillsammans. Min vän Marianne - Bloggblad på nätet - kom och överraskade med vackra rosor. Annars var det bara släkten och en god vän till Mirren som var med.

Min sonson Oscar med min svägerska Anne Sophie.

Kalle i berättartagen.

Efter maten hade jag fixat en tipspromenad som barnbarnen Casimir och Caspar själva satte upp runt huset. Härligt när även de yngsta barnbarnen blir så stora att de kan hjälpa till! De samlade också ihop frågelapparna. Det var lite personliga frågor som t.ex. vad jag ville bli när jag var 9 år - filmstjärna, cirkusartist eller konsertpianist. Det var inget lag som hade mer än 6 rätt av 10. Tipspromenaden kommer i nästa inlägg, kanske mina bloggvänner får bättre resultat :-)...

Det blå laget som deltog i tipspromenaden. Från vänster Marianne, alias Bloggblad, äldsta dottern Anna, Kents bror Janne och min lillebror Gunnar.

Röda laget. Från vänster Cissi, (Johans flickvän) Anne-sofie (Kalles sambo), Oscar och nyblivne studenten Johan med dobbermannen Scilla. 

Den vackra och goda födelsedagstårtan som min vän och körmedlem Asta bakat. Om halsen har jag ett Calvin Kleinhalsband som jag fått av Annas familj.

Caspar och Casimir var dagen till ära klädda i rosa jeans med matchande skjortor. Här ska de just börja sjunga "Kom hör min vackra visa."

Lilla Clarissa som snart fyller fem år sjunger Idas sommarvisa. Videoklipp nedan.

Den här underbara buketten kom med posten (lantbrevbäraren) från bloggvännen Kerstin - alias Eleonora. 

Några av gästerna stannade kvar sedan de övriga åkt iväg till Åby respektive Stockholm och lyssnade till en konsert som de yngsta barnen gav till min ära. Här är det lilla Clarissa som sjunger Idas sommarvisa. Hon sjunger bara två verser på bandet men sjöng även den tredje utantill. Hon blir lite sur i slutet när bröderna sjunger med...

Lissan, som snart fyller fem, sjunger Idas sommarvisa på min 80-årsdag.