Min musikkarriär som orgelspelare inleddes redan i andra klassen i småskolan. Jag hade börjats spela piano något år tidigare så jag klarade av att spela fyra psalmer: 176 "Din klara sol går åter upp", 210 "Jag lyfter ögat mot himmelen", 179 "Morgon mellan fjällen" och "Ett litet fattigt barn jag är men glad jag är ändå" på tramporgeln. Den sistnämnda psalmen finns tyvärr inte med i Den Svenska Psalmboken 1986.
Harmonium eller till vardags tramporgel.
I alla skolor fanns det en sådan här tramporgel i klassrummet. Varje skoldag inleddes med morgonbön. Fröken eller magistern läste något ur bibeln, man bad"Gud som haver" och avslutade med en psalm. Det var då jag kom in i bilden eftersom min fröken inte kunde spela något vidare.
Hon var däremot fena på att rita och måla, något som jag var mycket förtjust i. Hon hette Helga Nilsson och lärde mig ramsor som t.ex. "En man skjuter in skjutsen i skjulet" och "Det är lättare att stjäla en stjälk än att stjälpa en stjärna med stjärten". Hon illustrerade också dessa ramsor på svarta tavlan med färgkritor Jag ser fortfarande bilderna framför mig. Jag har aldrig någonsin stavat fel på de här orden.
Även i tredje och fjärde klass fick jag trampa på orgeln varje morgon och spela psalmer, då med bredare psalmvariation eftersom jag blev bättre och bättre pianospelare vartefter. Mina dåvarande lärare överlät orgeltrampandet till mig med glädje.
Efter klass 4 började jag i ettan på Norra Flickskolan i Norrköping. Där skulle alla flickor samlas varje morgon i aulan och där spelade jag på morgonbönen tillsammans med min musikfröken några dagar i veckan.
En gång i månaden kom det en pastor dit och höll andakt. Jag var lika rädd varje gång han kom eftersom han ofta ville ha psalmen 175 "Den signade dag" . Psalmen hade fyra korsförtecken på den tiden. Melodin, en gammal folkvisa, är ganska krånglig även om den är vacker. Einar Genitz hette han och var pastor i Immanuelskyrkan. Det var tydligen så traumatiskt för mig att jag fortfarande både kommer ihåg psalmen och namnet på pastorn.
Här nedan kan man höra mitt barnbarn Casimir spela psalmen. Den går numera i c-moll om det är någon med perfekt gehör som undrar.
Även när jag flyttade över till Östra Flickskolan fick jag spela på morgonbönen under fem år några dagar i veckan. Jag lärde mig många psalmer under denna tid vilket jag hade stor nytta av när jag gick på kantorskursen i Linköping.
Östra Flickskolan i Norrköping.
Sen hände ingenting på orgelfronten förrän 1986 när jag arbetade som speciallärare på Bergaskolan i Söderköping. Fredagen den 28 februari sköts Sveriges statsminister, Olof Palme, till döds. Det bestämdes att vi skulle ha en minnesgudstjänst i Sankt Laurentii kyrka följande måndag. Men det var ingen kyrkomusiker som kunde spela orgel den dagen eftersom alla var lediga.
Några visste att jag var duktig på att spela piano så jag fick frågan om jag kunde spela på minnesgudstjänsten. När jag gick på lärarhögskolan i Linköping 1974 hade jag tagit några orgellektioner så jag visste ungefär hur orgeln fungerade. Kororgeln i Sankt Laurentii var fantastisk och jag blev helt frälst av den underbara klangen. Det berättade jag för Kent när jag kom hem.
Jag vid orgeln i Sankt Laurentii kyrka i Söderköping.
På den tiden fanns det en kantorsutbildning på Lärarhögskolan i Linköping under 7 veckor på sommaren. Jag sökte till denna på våren och kom in. Det räckte tyvärr inte med en sommar eftersom jag hade problem med pedalen så jag fick gå på kursen en sommar till. Men då fick jag äntligen min kantorsexamen. Sen har det bara rullat på. Varför vi hastigt och lustigt åkte till Linköping efter en uppskakande händelse i Sankt Laurentii kyrka och köpte min första orgel, har jag berättat om här.
Min första Sonata Gemorgel. Den brukade Casimir springa in till när han kom och hälsade på när han var liten. Kanske bidrog upplevelsen till hans kommande orgelstudier?
När jag precis hade blivit nybliven kantor ringde Nils Ankarstrand, en av mina orgellärare sent en kväll. Han erbjöd mig ett halvtidsvikariat i Sankt Johannes kyrka, som har den största orgeln i Norrköping. Han skulle vikariera som domkyrkoorganist. Jag tackade förstås ja med en viss tvekan. Men jag tänkte att det var väl första och sista erbjudandet som jag skulle få. Mer om dettakan man läsa här.
När det blev en tjänst ledig som kantor i Mogata och Skällviks församlingar på våren sökte jag denna tjänst. Jag arbetade redan som speciallärare i Mogata och det var bara fem minuters cykelväg till skolan hemifrån. Mogataorgeln var ett underbart instrument som jag inte hade några problem med.
Jag tränar vid orgeln i Mogata kyrka 2003.
Orgeln i Skällviks kyrka sombyggdes redan 1762,lärde jag mig så småningom att behärska något så när. Den har en kort oktavi den lägsta oktaven - den stora - vilket innebär att tonerna där inte sitter i ordning. Några fattas också, t.ex. ess.
Jag spelar på Brevikskonfirmationen 2003.
Min vän Nils Ankarstrand skulle spela där på något societetsbröllop jag undrade jag vad han tänkte spela. "Preludium i Ess-dur av Bach", sa han. "Lycka till", svarade jag och berättade att det fattades ett ess i den stora oktaven. "Ja, då får jag väl gå dit och öva en timme innan", blev svaret.
I augusti 2020 fick vi ett kärt och celebert besök som jag har berättat om här. Mirren och diplomorganisten Mathias Kjellgren - Casimirs orgellärare - var och hälsade på oss. Vi gjorde en utflykt till Skällvik där Mathias spelade på den gamla fina Skällviksorgeln. Inga problem för honom med den korta oktaven. Han var van vid detta eftersom många kyrkor i Europa, där han ofta konserterar, har en sådan kort oktav.
En fantastiskt vacker och välljudande orgel från 1762.
Det är mycket som kan gå fel när man spelar på en förrättning eller en gudstjänst. Innan jag blev van kunde jag börja spela innan prästen var klar med hopplockningen av nattvardsgrejorna t.ex. För en del tog det orimligt lång tid. En gång spelade jag fel psalm men det upptäckte jag omedelbart eftersom det blev dödstyst i kyrkan.
Psalmen "Blott en dag" och "Tryggare kan ingen vara" börjar likadant fast tvärtom. Jag började improvisera ett preludium till "Blott en dag"men efter några sekunder kom jag ihåg att det var 248 "Tryggare kan ingen vara" som jag skulle spela. Det blev ett ganska långt preludium eftersom jag var tvungen att ändra det till rätt psalm
En annan gång i Sankt Johannes kyrka tryckte jag på registret för trumpeten då jag spelade en psalmvers med svag registrering. Det var nog en och annan i församlingen som hoppade till. Vid ett annat tillfälle på samma orgel ramlade en tyngd, som skulle hålla fast noterna, nerför alla fyra manualerna.
Jag kämpade med ett problem med pedalen på julottan i Sankt Johannes 2010, som följande videosnutt visar. Skrolla fram drygt 30 sekunder eftersom det inte händer något särskilt i den sekvensen. (Jag brukar klistra upp mina notpapper på kartong för att de inte ska flyga omkring).
Casimir, han som liten pojke sprang till min orgel och satte sig att spela på den så fort han kom innanför dörren, är numera en skicklig organist i dess bredaste betydelse. Själva titeln får han inte förrän han gått på Kungliga Musikhögskolan. Nästa år blir det dags för honom att söka in på organistlinjen. Jag är glad och tacksam över i någon mån ha bidragit till hans intresse för orgeln.
Här nedan kan man höra honom spela en triosonat av Bach. Allein Gott in der Höhe sei Ehr.
.jpg)
