Tillökning i fårfamiljen. Kent tog bilden på sin promenad i morse. (Bilderna går att klicka större.)
Inte för att jag har varit särskilt äventyrlig tidigare, men jag har i alla fall kunnat åka upp till Stockholm och hälsa på barnbarnen någon gång i månaden. Och de har kommit hit och hälsat på ibland. Men för övrigt känns tillvaron overklig på något sätt. Allting - i tidningar, på TV och på radion - handlar ju numera om detta dödliga virus som vi här på landet ännu är förskonade ifrån.
Nu när jag nu har köpt så många färger och penslar måste jag faktiskt sätta igång och måla...
Inte heller har jag någon större lust att ta itu med något som jag borde göra. Röja i mitt arbetsrum eller i garderober eller försöka avsluta den tavla som jag håller på med. Jag hade tänkt att det skulle vara en liten pojke eller flicka som går på vägen men det hela faller bland annat på att jag inte vet var skuggan kommer att hamna i så fall. Jag har också letat förgäves i mitt fotoarkiv efter gående barnbarn och till och med i sagoböcker utan att hitta en förlaga. Om det är någon av bloggvännerna som har ett foto på ett gående barn i profil tas det tacksamt emot!
Nere i högra hörnet hade jag tänkt mig att ett barn skulle promenera. Fast om Liljevalchs eventuellt skulle gillat tavlan hade det nog varit bättre med en krokodil i gräset.
