Det är en omfångsrik bok som mäter 23x27 cm och med spatiös text uppdelad i spalter. Det finns ett hundratal illustrationer i boken i färg. Caspar, mitt nioåriga barnbarn sträckläste den. Bilderna går att klicka större.
Jag behövde inte bläddra länge i den förrän jag insåg att det här var en fantastisk illustratör. Att boken också är fantastisk visste jag ju förut, jag har läst den. Men det var många år sen och jag och jag hade glömt en hel del. Därför var det en upplevelse att läsa boken igen och samtidigt ta del av bilderna av denna lysande illustratör.
Jim
Kay i sin ateljé i färd med att illustrera någon av J.K. Rowlings böcker.
Hittills har tre böcker kommit ut i svensk översättning.
Det var Rowling själv som bestämde att Jim Kay skulle illustrera
hennes böcker om Harry Potter sedan hon sett hans illustrationer i boken A
monster calls. För denna bok fick han Kate Greenway-medaljen år 2012. 
Hagrid hämtar Harry för att föra honom
till Hogwarth.
Jag
hittade en intervju med Jim Kay på nätet där jag fick veta en hel del om honom.
Nästan allting som han tecknar och målar har sina förebilder i det verkliga
livet – även karakatärerna i boken. Han har alltid med sig sitt skissblock där han
ständigt ritar av saker och personer som han träffar på och sparar för att så
småningom kunna ha med dessa i sina bilder.
Bilden av Harry Potter kom sig av att han åkte tunnelbana och fick syn på en liten pojke och hans mamma. Han talade om för henne att hennes son hade en "fantastic character". Att det var han som stått modell för bilden av Harry fick hon inte veta förrän boken hade givits ut - det var tvunget att hållas hemligt tills dess.
Den kloka och goda professor Albus Dumbledore är baserat på fotografier av en av Kays vänner som bor på andra sidan jordklotet. Han hade varit otroligt tillmötesgående sedan han sett Kays skisser till boken och skickat honom foton i olika poser. Allting som finns med på bilden är saker som Kay har hemma eller har sett eller är symboliska för Dumbledore. Som t.ex. boken som han skrev om drakblod.
The praying
mantis - bönsyrsa på
svenska - kan också tolkas som en profet. Den lilla vasen såg han på något
museum och tyckte den skulle passa in. Citronkaramellerna äter Dumbledore dock bara
för att han gillar det, enligt illustratören.
Hermione är helt och hållet en avbild av Kays niece. Hon är begåvad och söt och har en
tendens att tala om för honom att han inte alltid uppträder korrekt, berättar
han. Dörren i bakgrunden hittade han på en vacker gammal kyrka i Suffolk för
många år sen och gjorde en skiss av den som kunde vara bra att ha i framtiden.
I dörren är inristade namn på Kays vänner - idén till grafittin fick han från
the Tower of London där fångarna inte hade så mycket annat att göra än att rista
sina namn på väggar och dörrar.
Kay får också inspiration från naturen och från sin trädgård som synes av bilden.
Här flyger Harry på sin kvast Nimbus 2000. Bilden nedan är från quidditch-banan med sina ringar där bollarna måste flyga igenom för att det ska bli mål.
Intressant är också att Jim Kay bygger upp scenerier med kartong med toarullar och rullar från hushållspapper för att se hur ljuset och skuggorna kommer att falla. Karaktärerna framställer han på samma sätt i modellera. Om man vill läsa hela intervjun och dessutom se en videofilm där han berättar om sitt arbete kan man klicka här.
Jag hittade boken på Ad Libris.
Jag hittade boken på Ad Libris.
