Sankta Maria kyrka eller Risinge gamla kyrka åkte vi till efter vi hade varit på Björke Vävstuga. (Bilderna går att klicka större.)
Resans höjdpunkt för Kent var Sankta Maria kyrka från 1100-talet. Den kallas också för Risinge gamla kyrka. Vi var där för många år sen, men jag kommer inte ihåg att den var så fantastisk. Där möttes vi av en kyrkvärd som berättade om denna gamla kyrka med sina takmålningar från början av 1400-talet. Kyrkan, som inte har någon uppvärmning, används idag på sommaren då man stänger Risinge nya kyrka, som byggdes 1843 och således inte är så ny.
Sankta Maria kyrka ser inte så mycket ut för världen men man slås av förundran när man stiger in i den.
Vår guide berättade att Risingeborna gick man ur huse för att försvara sin kyrka när reformationen hade vunnit insteg på 1500-talet och det kom order från den kyrkliga makten att alla målningar i kyrkorna skulle kalkas över. Risingeborna vann och målningarna bevarades i all sin glans till eftervärlden. Vill man läsa mer om denna vackra gamla kyrka kan man kika här. Fler bilder från kyrkan finns också här.
Vår guide berättar om kyrkan och målningen på väggen bakom som är den äldsta i kyrkan. Den visar en riddare med en falk i ena handen och mat till falken i den andra.
De här takmålningarna visar skapelseberättelsen i Gamla Testamentet.
Den vackra triptyken med Maria och Jesusbarnet i mitten. Den heliga Birgitta syns längst till höger.
Den vackra triptyken med Maria och Jesusbarnet i mitten. Den heliga Birgitta syns längst till höger.
Sista anhalten på resan var Reimyre Glasbruk där vi skulle äta lunch. Vid det laget var vi ganska hungriga allihopa. Vi serverades oss själva från buffébordet där det bland annat fanns både fisk och kyckling, potatisgratäng och ugnsbakade rotfrukter. Dessutom bröd och sallad med god dressing.
Hyttan var stängd för dagen men både utställning och museum gick förstås att besöka. Här blev det inte något handlat för min del, det räckte med den dyra duken som jag köpte på Björke Vävstuga. Men visst var det frestande med så mycket vackert glas. Kent och flera andra valde dock att sitta utanför på en bänk i solen och vila sig och umgås.
Rejmyre är känt för sitt vackra röda och blå glas.
Spännande tallrikar för turister att ta med sig hem.
Änglar fanns här också.
Hemfärden till Norrköping gick fort med svar på frågesporten som vi fick försöka lösa på vägen till Rejmyre. Mycket kluriga och roliga frågor som vi - Kent och jag - trots förenade krafter inte kunde lösa helt. Familjen Törnqvist var de enda i sällskapet som hade alla rätt och fick förutom äran även mottaga ett pris. Även om vi var ganska trötta när vi kom hem var vi eniga om att resan hade bjudit på många fina upplevelser och att den var mycket välarrangerad. Jag ser verkligen fram emot nästa resa med SIV-veteranerna!
