Jag hade förberett maten - kyckling i gräddcurrysås - och bakat en himmelskt god äppelkaka som jag fått receptet av från min bloggvän Kerstin på Öland till efterrätt. Punktligt klockan ett anlände familjen med en jättebukett av rosa tulpaner. Riset var precis färdigt och alla bänkade sig kring köksbordet direkt. Alla var hungriga och om det var därför nästan all maten gick åt eller om det berodde på hungern låter jag vara osagt.
Tulpaner från Amsterdam? Den ska vi sjunga i kören i morgon. (Bilderna går att klicka större.)
Efter lunchen gick vi ut på promenad i det strålande vackra vädret som dock visade sig vara kallt och blåsigt trots solskenet. Men har man hund måste man gå ut vare sig det blåser, regnar eller snöar. Kalle, som redan hade flyttat hemifrån när vi köpte vårt hur i Mogata 1990 hade aldrig sett omgivningarna eller grannhusen runt kvarteret mer än genom bilrutan så det var en ny upplevelse för honom.
Från vänster: Kalle, Ann-sofie, Nelly, Kent och Oscar på vår lilla gata i Mogata.
När vi kom tillbaka från den stärkande promenaden där Nelly hade fått leka av sig lite, drack vi kaffe och te och åt upp nästan hela äppelkakan med gräddvaniljsås eftersom ingen hade orkat äta mera än varmrätten till lunch. Att jag betonar grädden i båda såserna beror på att jag kom hem ifrån affären (hade tänkt att ha en annan efterrätt innan) med en flaska matgrädde, som jag ALDRIG använder, istället för vispgrädde.
Nelly älskar Kalle som till Anns-sofies förtvivlan sticker till henne en godbit då och då. Sen leker han och pratar med henne. Jag har själv sett det - Kalle pratar och Nelly morrar och gläfser medan svansen går som trumpinnar. Här är det hämta kast med liten boll som är aktuellt.
Gräddflaskorna är snarlika, den ena är lite orange i stället för röd och de står bredvid varandra på hyllan i affären. Jag har gjort detta misstag en gång tidigare och då började jag vispa matgrädden, som stänkte åt alla håll. Jag fattade inte förrän efter en stund varför den aldrig tjocknade. Nu såg jag direkt att jag fått fel grädde men eftersom vi har en mil till affären var det bara att svälja förtreten och baka en äppelkaka istället. Därför ville jag ha slut på grädden så fort som möjligt. Men såserna blev väldigt goda...
När familjen åkt hem igen var det dags för oss att åka till Skällviks gamla vackra medeltidskyrka på kvällsgudstjänst. Där bjöd Eva på kyrkkaffe i kyrkan med egenhändigt bakade semlor. Vi var så få i kyrkan förutom de anställda att det räckte till två var. En förlorad dag, tyckte Kent, som försöker gå ner i vikt.
