1273 Nu går sista visan

De två senaste dagarna har varit mycket omväxlande. Igår hade SPF sin sedvanliga våravslutning i Sankt Laurentii församlingshem i Söderköping. Min kör, Sankt Ragnhildskören, stod för programmet också i år. Vårt program bestod även denna gång av gamla kända och omtyckta melodier men vi hade skippat vårsångerna och sjöng två sommarsånger istället. Ganska klokt eftersom det var högsommarvärme ute.

Som synes är det fullsatt i församlingshemmet - drygt 100 personer får plats. (Bilderna går att klicka större.)

Det var extra högtidligt eftersom jag skulle avtackas efter att ha lett kören under två år. Efter moget övervägande och kanske för att jag missade tre av de yngsta barnbarnens konserter i julas på grund av körens engagemang, har jag bestämt mig för att sluta som körledare. Dessutom har jag känt att så här mycket bättre kan det inte bli. Och man ska ju sluta när det är som bäst!

SPF:s möten i Söderköping är mycket populära. Föreningen har nu drygt 500 medlemmar men det är bara 100 som kan få plats att vara med på mötena tyvärr. Så det gäller att vara snabb att boka biljett.

Jag blev presentad med en väl tilltagen musikcheck och en orkidé från SPF. Tack så mycket SPF - nu måste jag bara åka in i höst och gå på någon konsert på vår tjusiga konserthall - De Geerhallen. Det blir så sällan av när man bor en bit från stan ute på landet. Svårt med parkering på kvällarna också. Men, som sagt, nu ska det ske så småningom!

I sommar fyller jag 80 år. Sedan jag blev pensionär 2001 har jag jobbat hela tiden. Dels som vikarierande kyrkomusiker och dels som körledare. Så det känns bra att lugna ner sig lite och få ägna sig åt sina fritidsintressen, som det brukar heta. Visserligen har jag många friluftsgudstjänster inbokade i sommar, men det är inte särskilt jobbigt - mest kul. Det blir inga Bachpreludier som man behöver träna på på synten utan lite sådant som jag inte behöver noter till. Folkkvisor och andra visor som passar ute i naturen. Förutom psalmer förstås.

Idag har det varit avslutning för Sankt Ragnhildskören, även den i Sankt Laurentii församlingshem Med sedvanlig jättegod tårta som Asta bakat.

Här har kören tagit plats vid långbordet. Åke och Kurt i förgrunden.

Asta har bakat den fina tårtan som räckte till alla och blev över. Här förser sig Kurt med en bit.

På repetitionerna har vi nästan aldrig varit färre än 20 körsångare. För en körledare är det härligt när det är så många som ställer upp - även på våra framträdanden dit det kanske har varit en bra bit att åka. Här kan man läsa en artikel av Anne-Marie Karlsson på NT om när vi var och sjöng på Stenbrinken i Sankt Anna.

Efter att ha sjungit en timme kom Kent med kameran för att föreviga den allra sista repetitionen med mig som körledare. Ett framträdande har vi dock kvar den 20 maj när vi ska sjunga på Blå Portens äldreboende här i Söderköping.

Från vänster i första raden: Lizzie, Marianne, Asta, Ingrid, Ingegerd, Gun-Britt, Margaretha, Gunnel W. Gunnel S. och Yvonne. Från vänster i bakre raden: Gudrun, Kristina, Catharina, Britt, Anna-Lisa, Monica, Gun, Eva, och Elisabeth. Från vänster i bakre raden: Jan-Olof, Gunnar, Kurt, Janne, Göte och Åke. Saknas Birger och Fritz. 

Jag blev även avtackad av min fina kör med en kärlekspelargon i en ampel att hänga upp bredvid ytterdörren och ett fint silverhalsband med en liten G-klav. Tack alla, det blir ett minne för livet - jag ska tänka på alla så fort jag sätter på mig halsbandet.

Asta, jag och Yvonne efter avtackningen.

Asta är den i kören som sköter allt praktiskt med ombokning av lokal när det är begravning och tar kontakt med äldreboendena om vi ska framträda på dessa. Dessutom är det hon som bakat den härliga tårtan. Hon har varit till ovärderlig hjälp för mig.

Det har också Yvonne, som har lett vår stretching innan vi börjar sjunga och varit dirigent under våra repetitioner och framträdanden. Kören blev många snäpp bättre sedan jag kom på att hon var bra på att dirigera förutom på att sjunga solo och läsa noter. Det är inte en enda punktering som undgår hennes ögon. Jag spelar ju ofta utan att titta på noterna så det blir ibland inte precis som det borde vara och som det står i noterna. Tack Yvonne för hjälpen!

Här kommer ett par videoklipp både från vårfesten och vår köravslutning idag. Kent spelade in oss.

Yvonne och Åke sjunger verserna I en röd liten stuga ner vid sjön ska vi bo. De har funnit varandra genom kören irl också och inte bara i visan!

Nu går sista visan - jag kommer att sakna er!