Trots att vi var bland de första som lämnade
Kalles 50-årsfest var vi inte hemma i Mogata förrän vid midnatt. Sen tar det ju en stund innan man somnar med alla intryck man fått under kvällen. Jag var ändå tvungen att ställa väckarklockan på sju, eftersom jag skulle spela på en friluftsgudstjänst på Aspö i Arkösunds skärgård klockan elva på förmiddagen därpå.
Perfekt segelvind. (Bilderna går att klicka större.)
Det tar drygt en timme att åka till
Arkösund från Mogata och båten till Aspö skulle dessutom avgå redan klockan tio. Vi kom i god tid och sammanstrålade med goda vännen och prästen Tore, som skulle hålla i gudstjänsten och övriga församlingsbor som alltid troget ställer upp på de här gudstjänsterna ute i det fria. Några sommargäster brukar också alltid vara med.
Kanske detta kan bli ett motiv till en ny tavla. Färgerna är ju helt underbara! Men är det inte skarvar som sitter på skäret?
Några av gudstjänstdeltagarna på väg ut till Aspö
Dagen bjöd på ett strålande väder och skärgården på underbara motiv för en konstnär in spe. Själv tog jag inte med mig kameran, eftersom jag inte kan spela och fota samtidigt, utan Kent har tagit alla bilderna i det här inlägget.
Ännu ett tänkbart motiv - en gammal fyrvaktarbostad. Fast då får jag nog måla fyren lite till vänster...(Konstnärlig frihet, eller?)
Skären med de orangegula lavarna är förtrollande vackra mot det mörkgrå vattnet
På Aspö ligger en gammal sjömanskyrkogård där församlingen har satt upp ett fint kors i smide och en liten kyrkklocka i mässing. (Som man bär fram och tillbaka för säkerhets skull...) Vi var säkert ett trettiotal personer tillsammans. Tore predikade över dagens text som handlade om Martas och Marias bror Lazarus som Jesus väckte upp från de döda. Passande på en sjömanskyrkogård. Sjömännen begravdes här om de dött under sin sjöresa eftersom man var rädd för att de skulle medföra någon farlig smitta för hemmabefolkningen.
Församlingsborna väntar på att gudstjänsten ska börja.
Vi sjöng både I denna ljuva sommartid och
En vänlig grönskas rika dräkt och som postludium spelade jag
Underbart av Johan Moraeus och Lina Eriksson. Det är alltid roligt att spela något som folk känner igen. Alla hade naturligtvis med sig fika, som avnjöts efter gudstjänsten, som var föredömligt kort.
Torde talar om vilken psalm vi ska sjunga och jag står beredd med synten, som Kent har släpat upp några hundra meter till sjömanskyrkogården. Korset syns till vänster om Tore och den lilla mässingsklockan till vänster om mig.
På hemfärden bad jag Kent att ta massor av kort för att eventuellt ha som underlag för några nya tavlor. Jag ska ha utställning i Sankt Anna på Gränsö (som inte är någon ö utan ligger på vägen till Tyrislöt) vecka 29 och 30 tillsammans med två goda vänner. Så jag måste få ihop lite nya målningar tills dess. Det blev inte så många på Öland eftersom jag målar så långsamt. Men det ska bli ändring på det nu - min lärare gav mig i uppgift att göra två målningar på en och samma dag före genomgången och det gick faktiskt relativt bra.
Fint motiv att eventuellt måla av - en fyrbåk på det lilla skäret.
En holländsk segelbåt med underbara röda segel sveper förbi.
På hemväg. Kepsen, försedd med Ölands folkhögskolas logga, en ek, var utmärkt att ha på sig denna dag.
Kuggviksskärs fyr i farleden ska jag definitivt ge mig i kast med...
Nu har tjejen från Frankrike sprungit om både fjälltoppen och
Musikanta med god marginal. Nu gäller det att snabba upp röstningen om miss
Veckans Blogg om jag
Musikanta ska ha en chans. Det är bara att klicka här på
Besökstoppen och scrolla ner tills man kommer till en ruta där man kan rösta. Det är lite trickigt med den rutan genom att man bara kan rösta en gång per dygn. Ibland står det RÖSTA under rutan, ibland bara ANTAL RÖSTER och då går det inte att rösta alls. Jag har inte kommit underfund med hur det fungerar, kanske
Hans i Hjo som blev veckans bloggare för ett tag sen vet?
Det hade mulnat lite när vi kom hem till hamnen i Arkösund. Än har det inte kommit så många båtar dit - det blir skillnad efter midsommar.
Här sitter jag med synten och ryggsäcken och stativet och väntar på min eminente fotograf, bärare och chaufför för vidare transport till Mogata.