Damen slog ihop händerna av förvåning. ”O”, sa hon. ”Inte trodde jag att en kvinna kunde spela så mäktigt!”
Yttrandet visar på en viss okunnighet om orglar hos den rara damen - och även om vissa fördomar. Hur starkt man spelar beror ju bara på hur många register man drar ut! Har man alla register utdragna kan man få orgeln att låta som en orkan utan att för den skull behöva något annat anslag än det vanliga…
Så här många register har jag att välja mellan på den stora, härliga kyrkorgeln i Östra Husby kyrka. (Bilderna går att klicka större.)
Hennes trevlige make var heller inte så bevandrad i orgelmusikens labyrinter eftersom han undrade om det var Gammal Fäbodpsalm av Oskar Lindberg jag spelat när jag i själva verket spelade Intåg i Sommarhagen av Peterson-Berger. (Fast jag spelar den inte så fort som dragspelaren på länken).
Den förra går dessutom i moll och den senare i dur. Vackra är de i alla fall båda två. Intåg i Sommarhagen ska jag spela på lille Caspars dop den 12 september, så det kändes bra att få tjuvträna på den.
4 kommentarer:
Kära nån, vilken kommentar!! Damen ifråga måste var en kvarleva från äldre dagar, SÅ oupplyst kan man väl inte vara. Inte verkar någon av dem vara speciellt bevandrad i musikens värld. Dum kommentar, dum fråga är bara att negligera.
Jag skulle gärna vilja höra dig spela - såvälpå orgel som piano. Att du är skicklig har jag förstått för länge sedan. Har själv spelat piano i yngre dagar - i hela 8 år tog jag lektioner - och nu kan jag knappt läsa noter en gång! Synd på alla rara slantar som mina föräldrar kostade på mig. Det var väl bara så på min tid att flickor som var musikaliska SKULLE bara kunna spela piano. Mitt bästa ämne i skolan var musik där jag fick mitt stora A, men därifrån är det ju mils avstånd till att kunna känna sitt piano och improvisera fram en melodi.
Va duktig du var som kunde tipspromenadsfrågorna, kul också att du blev överraskad! Nu ska jag gå till doktorn och förhoppningsvis bli av med den elaka blåsa jag haft i munnen nu i snart 2 månader. Vi hörs! Kram
Eleonora:
Det var inte första gången någon har trott att det var MM som är kantor och inte jag. Men damen i fråga visade sig vara gammal speciallärare och inte alls dum, så vi hade det mycket trevligt efter det lilla misstaget.
Och hennes make var förtjusande, vi pratade nästan en halvtimme efter gudstjänsten. Jag blev bara så förvånad att någon kunde ta fel på Fäbodpsalmen och Intåget! De är ju så olika.
Tyckte det var lite kul också, men det kanske var elakt. Maken var f.d. lärare i elteknik och jag som inte kan skilja Watt från volt, så jag ska inte yvas... Tänk om han frågat mig något om det!
Jag hör ju också till den generationen när alla flickor skulle lära sig spela piano. Min pappa såg till att jag spelade en timme om dagen från det att jag var sju år tills det jag var 14. Då spelade jag självmant... Då tyckte jag att det var tråkigt att öva, men nu är jag glad för hans tålamod.
Hoppas att doktorn kan fixa din blåsa i munnen - måste göra ont när du äter! Ha det gott.
Varm kram/M
Men det var mig en konstig kommentar! Nog vet väl alla (jag menar, till och med jag vet ju det trots att jag aldrig är i kyrkan) att det finns mängder med kvinnor som är kantorer? Haha, hon försökte säkert bara lägga an på MM : D
Kram!
Marianne:
Haha, så långt har jag inte ens tänkt - men det kanske inte är så omöjligt...
Men som sagt, det är inte första gången som det händer!
Varm kram!
Skicka en kommentar