746 Lilla Akademiens konsert på Stora Akademien.

I måndags eftermiddag ringde Mirren och frågade om jag ville följa med på Lilla Akademiens konsert på gamla Musikaliska Akademien i Stockholm. Den skulle äga rum på tisdagskvällen.  Eftersom jag inte hade något särskilt för mig beställde jag omedelbart biljett på Swebus tills dagen därpå och åkte upp som vanligt och sammanträffade med Mirren och barnen på förskolan på eftermiddagen.

Konsertsalen på gamla Kungliga Musikaliska Akademin vid Nybrokajen fylldes snabbt av anhöriga till de många eleverna och andra intresserade. (Bilderna går att klicka större.)

Lilla Akademien är en speciell skola som både innefattar förskola, grundskola och gymnasium. Speciell för att det är obligatoriskt för att alla elever att spela ett instrument. Man har ensemblespel och individuell musikundervisning inlagd på det dagliga schemat. Som en pappa uttryckte det på Lilla Akademiens förberedande lördags- och söndagslektioner i dans, målning och sång som Casimir deltar i: ”På Lilla Akademien stoppar man in ett barn i ena änden och ut kommer en symfoniker i den andra.”

   

Mirren innan konserten har börjat.

Detta år firar Lilla Akademien 15 år med många konserter på olika platser i Stockholm. Den här gången, den 12 februari var det enligt programmet Ensemble- och orkesterfest. Mirren hade sett i annonsen att man bl.a. skulle få lyssna till ett musikstycke där tjugotvå cellister spelade på samma gång och ett annat där nio harpister medverkade.

22 cellister spelar samstämt samma stycke - fantastiskt.

Bara detta var ju en anledning att gå dit och lyssna. Den vackra gamla konsertsalen på gamla Musikaliska Akademien fylldes snart av en förväntansfull publik, som till största delen bestod av anhöriga till de många ungdomarna som skulle spela och uppträda.

Violinisterna tackar för applåderna efter Dvoráks Humoresque.

Redan efter den inledande Dvoráks Humoresque som spelades av en stor violinensemble förstod man att här hade man inte med vanliga amatörer att göra. De yngsta eleverna verkade vara från femman eller sexan på mellanstadiet och sen var det uppåt i åldrarna t.o.m. årskurs nio, gissar jag. Fantastiskt att så många spelade så rent och på samma gång UTAN dirigent. Vi var mycket imponerade, Mirren och jag.

Nästa nummer var den välkända melodin Svanen av C Saint-Saëns och då kom tårarna när alla de tjugotvå cellisterna från tioårsåldern och uppåt spelade samma tema – så vackert! Cellisterna ackompanjerades proffsigt och musikaliskt på flygeln av en liten svan, en elvaårig flicka klädd en vit klänning med vid tyllkjol.

Den lilla pianistsvanen längst till vänster.

Gounods Ave Maria med harpa och fioler fick mascaran att rinna ytterligare och sen kom i mitt tycke kvällens höjdpunkt. En ensemble bestående av nio harpister som bl.a. spelade den gudomligt vackra O mio babbino caro ur Madame Butterfly 

Gounods Ave Maria i ny tappning. Harpisten spelade Bachs ackompanjemang medan violinisterna spelade melodin.

Eftersom vi satt så nära fick jag bara plats med knappt sju av de nio harporna på fotot. Två av harpisterna var pojkar. 

Astrid Hillerud i årskurs 6 hade själv komponerat ett stycke som hon kallade Joy som slog an en ton av irländsk folkvisa. Hon spelade själv med i orkestern och fick naturligtvis stormande applåder.

Astrid som komponerat musiken till Joy blir omklappad av konferencieren

Efter pausen var det blåsarnas tur att briljera med bl.a. marscher och en melodi av Leroy Anderson. En vacker sopran sjöng Allt under himmelens fäste mjukt ackompanjerad av Högstadiesinfoniettan.  För övrigt var eleverna efter pausen mestadels från gymnasiet.

Som avslutning spelade en orkester sammansatt av stråkar och blåsare ett stycke av Jean-Philippe Rameau. Nästa år är det 250 år sen han dog och man firade lite i förväg. Jag tänkte naturligtvis inte på att det går utmärkt att spela in musik på min kamera förrän precis i slutet. Synd, för både musiken med alla cellister och de nio harpisterna var en upplevelse.

Här är Lilla Akademiens program för våren om någon av stockholmarna skulle vara intresserade.