Men jag visste inte vad som väntade mig när jag steg in i galleriet och överfölls av tio stycken jättemålningar ”De tio största” som hon började måla redan 1907, alltså för 106 år sen. Då fortfarande kor i stillsamma landskap, skepp på stormiga hav eller små gossar och flickor på ängen prydde många av de svenska hemmens väggar.
"Tavlorna är fulla av symboler av vilka de viktigaste är följande:
Snäckan eller spiralen motsvarar utveckling.
Hyskan och haken, blått och gult samt liljan och rosen representerar det kvinnliga respektive det manliga.
W står för materia och U för ande.
Mandelformen som bildas när två cirklar går in i varandra kallas för vescia pisces och är en uråldrig symbol för enhet och fullbordan. (Det är som bekant även en kristen symbol – fisken. Min egen reflektion eftersom Hilma när hon blev äldre blev mer intresserad av kristendomen.)
Svanen representerar det översinnliga i många mytologier och religioner och står för fullbordan inom den alkemiska traditionen.
Duvan representerar inom kristendomen den helige ande och kärlek."
Som sagt, en audioguide underlättar förståelsen av målningarna.
Dessa gigantiska målningar är 240X328 cm läser jag i en
intressant artikel. Vid första anblicken fattar jag ingenting av budskapet i
målningarna. Men då Mirren envisas med att hyra autoguider blir allt mycket
klarare. Utställningen hade inte blivit den behållning den blev för oss utan en
sådan. Hilma af Klint hade en gedigen utbildning bakom sig – två år på Tekniska skolan (nuvarande Konstfack) och fem år på Konstakademien. Hon började sin konstnärsbana som landskaps- och porträttmålare men kom i slutet av 1800-talet i kontakt med spiritiströrelsen och teosoferna. På den tiden var man mycket intresserad av andlighet och seanser där medier medverkade.
På utställningen fanns också ett rum där det fanns akvareller och oljemålningar från tiden innan Hilma började måla abstrakt.
Af Klint ansåg sig själv ha fått en medial gåva och började måla på ett
helt annat sätt än tidigare, och det är det resultatet som vi äntligen, efter
alla dessa år, får se i sin helhet på en utställning i Sverige. Hon hade
nämligen bestämt att inga målningar skulle få visas förrän 20 år efter hennes
död, först då trodde hon att folk skulle vara mogna att uppskatta dem. Hon
ansåg att hon helt styrdes av andarna i sitt måleri och bara lånade sin hand
och pensel till målningarna.
Mindre akvareller fulla av symboler.
När de anhöriga på 60-talet vände sig till Moderna Muséet
20 år efter af Klints död 1944 och frågade om de var intresserade av hennes verk tackade dåvarande museichefen
artigt nej utan att ens se på tavlorna. Påminner lite, tycker jag, om hur
Bonniers tackade nej till att ge ut Astrid Lindgrens Pippi Långstrump. För
idag är Hilma av Klint känd långt utanför Sveriges gränser.
Hilma af Klint övergav snart teosofin till förmån för antroposofin.
Och det var hos antroposoferna i Järna som en konsthistoriker av en slump
hittade några av hennes jättemålningar på väggen i en eurytmisal. Tänk om jag
hade vetat det när jag bodde tre år i Järna utan att någonsin besöka deras
lokaler trots att två av lärarna på skolan där jag jobbade var antroposofer och
samtidigt undervisade i sin egen skola… 
En av serierna heter Evolutionen som handlar om människans utveckling.
Den här underbara målningen ingår också i serien om evolutionen. Färgerna symboliserar det manliga och kvinnliga. Här förekommer korset för första gången.
Denne konsthistoriker berättade om tavlorna i Järna för en
annan konsthistoriker som specialiserat sig på Kandinsky och höll på att skriva
en text om denne konstnär till en stor utställning i Los Angeles 1986 om
andlighet i konsten. I sista stund kom så fyra målningar av Hilma af Klint med
på denna utställning och sedan var det internationella genombrottet ett faktum.
Mer kan man läsa här.
Hilma af Klints konstnärliga kvarlåtenskap består av över 1000 verk av vilka 200 alltså kan beskådas just nu på Moderna i Stockholm. Utställningen pågår till den 26 maj. Sedan går utställningen vidare till Berlin och därefter till Picassomuseet i Malaga.
Dessa två stora altartavlor plus en tredje, visas i ett rum med mörka väggar och sparsam belysning. Först en trekantig spiral som strävar neråt mot jorden, sedan samma trekant som strävar uppåt mot himlen. Gud avbildas ju ofta som en trekant med ett allseende öga och det hittar man längst upp i triangeln.
Hilma af Klints konstnärliga kvarlåtenskap består av över 1000 verk av vilka 200 alltså kan beskådas just nu på Moderna i Stockholm. Utställningen pågår till den 26 maj. Sedan går utställningen vidare till Berlin och därefter till Picassomuseet i Malaga.
13 kommentarer:
Delauney, Miro, Kandinskij är väl bara några i raden man kommer att tänka på när man ser dessa målningar. Andestyrda eller inte så är de imponerande. Hoppas hinna med utställnigen.....
Ack, vad historien upprepar sig vad gäller trakasserier av kvinnor. Har just läst en redogörelse för hur man i Paris på 1880-talet demonstrerade på gatorna mot kvinnliga läkare och brände porträtt av en av dem. Idag hotar man kvinnor på nätet med groteska våldsbeskrivningar och grunden är precis densamma. Hur kan av mödrar uppfostrade män fortsätta i hundratals år att nedvärdera och hota halva mänskligheten?
Om du inte hinner med utställningen i Stockholm får du väl ta dig en tripp till Berlin :-)! Det var en fantastisk upplevelse att se den, så jag hoppas att du inte missar den.
De flesta män och pojkar håller inte på att hota kvinnor på nätet - åtminstone inte de som är uppfostrade av våra egna upplysta döttrar eller väninnor.
Synd bara att det ständigt är några stycken som förstör för alla andra. Hur dessa några har haft det i sin relation till sin egen mamma vet man ju inte. Finns ju tyvärr en del mammor som är helt olämpliga som mammor.
En del män och pojkar av utländsk härkomst (som väl är ett litet fåtal om man får skriva så?) värderar som bekant inte kvinnorna högre idag än vad män i Sverige gjorde under halva förra seklet. Strindberg är ett bra exempel på kvinnoförakt. Hade förresten en lärare i första ring som tyckte att flickor inte borde gå på läroverket över huvudtaget och även visade det...
Det är kanske därför det inte är så konstigt att man ger sig på kvinnor som man tycker sticker ut för mycket och tar plats. Kan man dessutom vara anonymn är det ju toppen. Hoppas att man snart kan göra något åt dessa trakasserier.
Olgakatt:
Jag menade "som VÄL är, ett litet fåtal...)
Vallmobilderna och svanarna kände jag direkt att jag skulle vilja ha. Resten må vara hur flott och dyrt och nyskapande som helst, men det är inte min smak.
Bloggblad:
Nej, jag vet ungefär vad du tycker. Men hon var tveklöst långt före sin tid, men hon var ju kvinna så därför vågade hon sig inte ut i konkurrensen...
Blogger strular hela tiden. jag försökte lägga in ett nytt foto som header lika stort som jag brukar och jag får bara upp en pytteliten bild. Dessutom kan jag inte ändra min bloggrubrik eftersom jag inte kommer in på Mallar...
Bloggblad:
Det gick inte heller att radera min kommentar när jag ville ändra - kommentaren slutade på hälften så jag hade ingenstans att klicka. Vad tror du det beror på?
Vad är det med bloggverktygen dessa dagar. WordPress krånglade också i morse.
Men blogginlägget om Hilma är ju hur fint som helst! Måste se den. Tack för titten!
En liten fjuttbild fick jag bara när jag skulle byta header och inte heller kunde jag göra något åt bloggbeskrivningen. Det kanske ordnar sig i morgon...
Du mäste absolut gå innan de stänger igen den. Den är helt unik i mitt tycke. Jag undrar vad den konstkritikern tänkte och sa när han fick se några av "De största" tavlorna hänga på Antroposofcentrum i Järna i en vanlig skolsal...
Men han vilade inte på hanen heller. Och tur var det!
Karin:
Jag bytte web-läsare igen, då fick jag tillbaka min stora bild.
Apropå kommentaren till Bloggblad så både håller jag med och inte med dig och henne. Jag håller med Bloggblad så till pass att jag inte heller blev frälst av målningarna. Fast jag skiljer mig på så sätt att jag inte gillade svanarna eller vallmon heller :-).
Däremot var af Klint en pionjär på så sätt att hon började måla vad hon kände istället för vad hon såg, något som jag tycker är en viktig aspekt för att motivera måleri över huvud taget (nu när det finns bra kameror).
Jag tycker däremot att det är lite dumt att tvärsäkert påstå att hon inte tog sig ut i Europa för att hon var kvinna. Min tolkning är istället att hon inte visade sin konst för att hon var komplett, totalt och helt och hållet ding i bollen. Galen. Knäpp. Hon trodde ju att hennes konst var en uppenbarelse från andarna som världen ännu var för tidig för att kunna förstå. Efter femtio år, när hon godkände att konstverken visades hade världen förändrats och det hon gjorde var inte längre nydanande. Lite otur, om inte annat.
För mig var den största behållningen att se en rakt igenom excentrisk kvinna som var helt och hållet egocentrerad. Det är så sällan man stöter på sådana uppfriskande exempel. Jag hade dock inte gillat att umgås med henne, gissar jag. M&P
Mirren:
Tack för din fina och långa kommentar om Hilma. Verkligen tänkvärt och intressant. Uppenbarligen behövde hon inte tänka på att försörja sig heller, som du påpekade vid tillfället. Bara färgen måste ju ha gått på en hel del till alla dessa jättedukar.
Jag vet väldigt lite om hennes person, bara att hon umgicks mycket med sina väninnor. Det verkade inte finnas någon man i bakgrunden, så hon kunde väl kosta på sig att vara egocentrisk. Det står inte mycket om henne på nätet heller.
M&P
Ja, vi tänkte på samma sak, då det gällde temat för Galleri fredag den 22 mars! Själv visste jag inget om denna konstnärinna tidigare. Har sett litet i dagstidningen förstås, men tack vare ditt fina inlägg vet jag litet mer.
Hälsningar
Birgitta
Birgitta:
Inte heller jag hade en aning om att hon fanns innan jag läste om den nya utställningen på Moderna. Men visst är hon abstrakt så det förslår.
Intressantast är ju att hon började måla på det här sättet både tidigare än Picasso och andra abstrakta konstnärer som Miró, Kandinsky och Malewitch som blivit världsberömda.
Skicka en kommentar