897 Lördagstema – TRÄNA

Vid flygeln i Sankt Laurentii kyrka. (Bilderna går att klicka större. Kent tog alla bilderna utom tavlan av Chagall som jag fotade på Chagallmuseet i Nice.)

Februari månads sista lördagstema, liksom de tidigare, har Karin i Stockholm som upphovskvinna. Karin på Åland tar över i mars.

När man hör ordet TRÄNA tänker man osökt på idrottsmän och – kvinnor. Alltså att det har med sport att göra. Tanken går vidare till gym och tortyrliknande motionsredskap.

Men att träna innebär så mycket annat. Repetitio mater studiorum est – Repetition är kunskapens moder heter det ju i ett berömt citat. För mig som är musiker och pianist har TRÄNA en helt annan innebörd än att motionera. Det är ju för övrigt en synonym till ÖVA.

Redan när jag var sju år började jag ta privatlektioner i piano. Min pappa satte klockan på en timme som jag skulle öva på flygeln varje dag, helg som vardag året om.

Det började alltid med fingerövningar och skalor i en kvart, sen fick jag spela min läxa och allra sist de stycken jag redan kunde. Efter det fick jag spela vad jag ville. Det höll jag på med tills jag var sexton år och fick andra intressen. Det första halvåret satt pappa bredvid mig varje dag och hjälpte mig men sedan fick jag öva själv för det mesta.

Jag har roat mig med att räkna ut på ett ungefär hur många timmar jag satt vid pianot eller flygeln under min barndom och uppväxt. Det rör sig någonstans om ca 3500 timmar. Det blir ungefär fyra och en halv månad i ett sträck utan uppehåll… Då har jag heller inte räknat med alla gånger jag spelade för kompisar, föräldrar och deras vänner och på uppvisningar och som sagt, sånt som jag tyckte var kul. Jazz t.ex.

Här spelar jag på en friluftsgudstjänst i Prästgårdsparken i Östra Ny. Min vän, prästen Tore tittar på. Man kommer iväg på många trevliga evenemang ute i skärgården på sommaren och får dessutom betalt!

Och det är inte särskilt mycket om man jämför med den träning de barn måste genomgå, som har föräldrar som absolut vill att barnen ska bli duktiga musiker. De övar kanske tre – fyra timmar om dagen, ibland mer.

Det räcker inte med enbart musikalisk talang, det är hur mycket man tränar varje dag som avgör om man t.ex. blir en bra musiker eller ej. Är man musikalisk och övar fem sex timmar om dagen kan man knappast undvika att bli en framstående musiker så småningom.

För mig tog det ett år innan jag blev något så när bra på att spela orgel med fötterna. Då var jag nyss fyllda femtio och det var svårare att lära sig. Jag tränade säkert en timme om dagen utan att jag lyckades koordinera vänster hand och vänster fot. Höger hand och pedalen var ingen konst. Men att spela uppåt med vänster hand och nedåt med vänster fot verkade fullständigt hopplöst. Tills en dag året därpå då det bara satt där. Men jag hade gett mig sjutton på att det skulle gå bra, det var ju så många andra som kunde, så varför inte jag?

Det fordrade mycket träning innan jag kunde spela med fötterna på pedalerna.

Träning gäller ju inom alla områden. Ingen blir en bra hantverkare utan träning eller en framstående konstnär. När jag var på Chagallmuseet i Nice för några år sedan var det intressant att se de otaliga skisserna som han gjort innan han målade sina stora tavlor.

 En av jättemålningarna i Chagallmuseet i Nice.

Casimir, som är äldst av mina yngsta barnbarn och sex och ett halvt vid det här laget, tränar gitarr varje dag med sin mamma. Det innebär att Mirren övar med honom tre kvart varje dag efter middagen. Detta enligt min egen pappas hårda schema, inga lovdagar där inte.

Casimir spelar "Vem kan segla förutan vind?"

Men så har han också lärt sig både att spela Beethovens tema i  ”An die Freude” ”Vem kan segla förutan vind” och flera andra melodier på sin lilla gitarr. Från början fick han spela ”Blinka lilla stjärna” på en sträng, nu efter ett halvår spelar han på alla strängarna. Noterna har Mirren också (lek)tränat med honom, så minst en oktav i diskanten klarar han.

Min son Kalle och Casimir lirar tillsammans. Musik förenar generationerna.

I början tror jag att det är helt avgörande hur mycket tid och intresse föräldrarna lägger på barnen om de vill att de ska bli bra tennisspelare, fotbollsspelare, speedwayförare eller musiker etc. När barnen blir äldre är det kanske inte fullt lika viktigt att vara med vid varje träningstillfälle. Även om jag tyckte det var tråkigt många gånger när jag var liten att öva piano i stället för att gå ut och leka med mina kompisar, är jag idag oerhört tacksam mot min salig pappa som gjorde det möjligt för mig att tretton år efter min pension fortfarande vara yrkesverksam.

 Mormor kompar till "Vem kan segla förutan vind".