Utsikten från backarna ner mot Husbyvik vid Slätbaken. (Bilderna går att klicka större.)
Gårdagen bjöd på strålande väder och cykelturen ner till stranden gick lätt eftersom det är långa nerförsbackar hela tiden. Värre var det på hemvägen, i synnerhet som jag hade upptäckt att benet, som jag skulle få över ramen på cykeln för att starta åkningen igen när jag klivit av för att pusta ut, inte var samarbetsvilligt. Det löste sig genom att jag fick lägga ner cykeln på backen och kliva över den och resa upp den igen. Som väl var, mötte vi ingen på vägen, som blev vittne till detta debacle. Man ska inte tro att man är så ung som man känner sig...
Kent däremot hade inga problem...
Blåsippsbacken vid Husbyvik. Det röda som syns mitt i bilden är en liten garnända - hur den nu har kommit dit?
Blåsippor, mina favoritblommor bland de vilda blommorna.
Mängder av blåsippor fanns som vanligt i backen och kamerorna användes flitigt. Jag tycker det här landskapet är som allra vackrast på våren innan alla träden har fått löv. Utsikten är så mycket vackrare utan all grönska.
Utsikt över Slätbaken vid Husbyvik.
Det här är en fin badplats på sommaren.
Att dagen var fin syns med all tydlighet på den här bilden. Kent zoomade in flygplanet med sin kamera på hemvägen.
24 kommentarer:
Vilka blåsippsbackar! Underbart. Och vilka moln på den första bilden, som små ulliga molnråttor ser det ut som! Håller med, naturen är fantastisk just nu!
Väldigt väldigt vackert, både landskapet och blåsipporna! Och roligt med cykeläventyren - huvudsaken är ju att man kommer dit man vill, sen hur det går till är en mer världslig sak :).
Annika (CA)
Vilken vacker dag :) och så många blåsippor!
Kreativ lösning när ben inte vill som man själv tänker vore bra! Sådana läsningar klarar man sig länge på!
Visst är blåsippsbackarna fina nu! Änget intill Fröjel kyrka lyste alldeles blått när jag var där igår.
Det var ett jättefint kort Kent fick av flygplanet!
Ha en skön torsdag!
Kram, Ingrid
Blåsippsbackar är helt underbart!
Bilden på flygplanet har din Kent all heder av! Så bra fotat! Kramar
Så fantastiskt FINT!! Blåsippor!!
Ständigt på saknarlistan. Det är ngt mkt speciellt me dem, och vitsippor.
Åh, jag hade så gärna varit med er på färden!
Kramar!
Anna:
Håller med dig om att molnen är ovanligt gulliga. Tänkte inte på det förrän du skrev det.
Kram från Ingrid
Annika CA:
Ja, man får inte ge upp. Men det är klart att för den oinvigde kanske det ser lite konstigt ut. Jag får cykla på helt plan mark i fortsättningen...
Kram från Ingrid
Eva:
Ja, det gäller att hitta på lösningar. Men om jag skulle få för mig att rida på en häst skulle jag nog behöva en stege för att komma upp...
Ingrid
Ingrid:
Jag ska vidarebefordra kommentaren till Kent - då blir han glad! Blåsipporna är underbara just nu, man lever länge på den bilden.
Önskar dig en skön torsdag själv. Jag har satt penséer i blomlådorna och urnorna men det får räcka för idag. Gör resten i morgon.
Kram från Ingrid
Veiken:
Jag ska vidarebefordra bildberömmet till vederbörande - det kommer han att uppskatta!
Kramar tillbaka
Annika:
Jag skulle nog också sakna både blåsippor, tussilago och vitsippor. De ger ju alla hopp om våren i vår kalla nord. Det hade varit roligt om du hade varit med. Då skulle vi haft picknick förstås :-).
Kram tillbaka från Ingrid
Fina bilder! Kent ser så smal ut. Du skulle ju bett honom fota dina på- och avstigningar!
Jag har bara badat i Husbyvik en enda gång för över 30 år sen, då var det lite halvsunkigt och låg i skuggan på eftermiddagen. Men det ser jättefint it på bilderna. Är den iordninggjord numera?
Bloggblad:
Jag var verkligen inte till min fördel i farfars gamla ärvda jacka, han fotade mig visst men som sagt, jag har sett bättre ut på foto. Om du tittar nog på ett av fotona kan man se cykeln som ligger på backen i alla fall. Det får bli träningsverket till hösten med SPF.
Vet inte, jag tror att det är brygga där nu till sommaren. I alla händelser är det en livboj på en pinne så det lär väl vara folk som badar där så småningom i så fall.
jo, damcyklar ska det vara, jag var klantig på vårens 1:a tur och låg där på magen på asfalten... tjock vinterkappa så det blev bara blåmärke på benet.
(Grimbergs världshistoria har vi skaffat, kul läsning)
Hannele:
Det här VAR en damcykel - men jag får väl skaffa mig en sån där pensionärscykel som ramen är extra låg på. Tur att du hade vinterkappan på så att det tog emot lite när du körde omkull.
Jag har alltid tjocka handskar på för jag är rädd om fingrarna. Även om huvudet så hjälmen är också på till skillnad mot Kent som inte tar på sig en sådan.
Tänk att få se så mycket blåsippor ute i naturen! Du har tagit väldigt fina bilder av allt och naturen är verkligen fin. Jag håller med dig om att det är ljuvligt nu innan all grönska har kommit. Inne i skogen är det ännu glest så man kan se himlen, men snart börjar det mörkna när trädkronorna med sina blad bildar tak. Kram
Vilken fin cykelutflykt, helt underbara vyer och bilder på de söta blå. Jo, vilken tur att du är påhittig :). Här var det vitt i morse men på en dryg halvtimme tinade det bort och det är ju så det ska i april.
Så fina vårbilder *njuter*
Försöker se allt detta fina med sippor och gullvivor framme mig sen förr i tiden men tur att det finns andra som kan fota *ler*
Ha en bra dag/ kram
Hi hi Ingrid vilken fin kliva på cykeln stil du har, bättre det än att inte cykla alls - så länge det går! Ljuvliga bilder!
Blåsippekram
Gunnel:
Jag älskar träd utan löv - inget är det andra likt. Sen ser man ju knappast någon skillnad när löven väl har spruckit ut.
Kram från Ingrid
Barbro S:
Ja, i min ålder gäller det att vara påhittig. Kunde väl aldrig tro att jag inte skulle få benet över ramen, jag som cyklat så oerhört mycket i min dag...
Kram från Ingrid
Ann-Britt:
Du ska se, våren kommer till er också :-).
Kram tillbaka från Ingrid
Tove:
Jag är glad över att jag fortfarande kan hålla balansen. Kommer jag väl upp på cykeln är det inga problem. Kul att du gillade mina bilder!
Kram tillbaka från Ingrid
Skicka en kommentar