Entrén till Lilla Kanalmagsinets utställningslokaler en trappa upp. (Bilderna går att klicka större.)
Utställaren som jag först träffade på hette Marie Kling som står för varumärket Kling kollektion med butik i Linköping. Massor av fina jackor och kappor - många av typ ponchos - i ull. En av jackorna kan man se på bilden ovan. Tyvärr var det så mörkt och trångt i lokalen att den inte gjorde dessa härliga plagg rättvisa. En tur till Linköping och hennes affär på Hunnebergsgatan i Linköping kommer det definitivt att bli till hösten.
Marie Kling framför sina kläder.
Här ser man lite bättre hur kläderna ser ut. De är av en mycket fin och mjuk ullkvalitet också.
Min vän Gunilla Lindahl-Gustafson delade rummet med Marie. Många fina tavlor i vackra akrylfärger och även många läckra akvareller. Det blev inte så mycket tillfälle till samtal med Gunilla eftersom det var flera presumtiva spekulanter medan jag var där. Men ett foto på henne hann jag med.
Gunilla framför en av tavelväggarna.
Fler av Gunillas akrylmålningar.
I det andra utställningsrummet delade en dam som sålde trasmattor rummet med Anette Berglund, keramiker från Åkersberga. Hon har sina rötter i Söderköping och brukar komma hit varje år och ställa ut i Lilla Kanalmagasinet. Jag är mycket förtjust i hennes hantverk och hade gärna köpt en av änglarna. Tyvärr lite för dyra för mig. Dessutom har jag fullt i skåp och hyllor och borde rensa ut och ge bort saker i stället för att köpa nya grejor. Förra året kunde jag inte hålla mig utan köpte en liten grej som är vacker att titta på men absolut inte användbar till något annat...
Anette gör smycken också som syns på bordet framför henne. Klickar man på länken ovan kan man se fler fina alster som hon skapat, många tavlor i akryl bland annat.
Mina favoriter.
Det måste vara skönt för restaurang- och kaféägarna att det äntligen har blivit fullt på uteserveringarna. När vi var ute och promenerade förra veckan var det helt tomt. Kön till den berömda glassrestaurangen Smultronstället ringlade sig långt bort på kajen. Skam till sägandes har jag aldrig varit där och ätit glass. En upplevelse som jag har kvar...
Utsikt från Lilla Kanalmagasinets trappa.
Kön till Smultronstället. Det lilla huset med det vita taket som sticker ut bakom det första huset.
Den som väntar på något gott väntar inte för länge, eller?
Uppdatering: Jag tar bloggpaus veckan ut men återkommer sedan med förnyade krafter och rapporter. Se bildtexten ovan :-).
26 kommentarer:
Jag har sett denna veckas utställning på kanalmagasinet, när det är fint väder brukar jag varje sommar cykla ner en gång i veckan och se alla, men i år har jag sett två.
Jag har varit med barnkören på Smultronstället, men i maj, innan det blir kö. Så märkvärdigt tycker jag inte att det är. Dessutom skylle jag bli stressad av att sitta där och äta för flera hundra kronor medan folk står och trampar och väntar på att jag ska bli klar. Jag brukar köpa en kula för 20:- hos en konkurrent och sitta på kajen och titta på alla som står i kö...
Fina bilder från vackra Söderköping :)
Kling-kollektionen lockar. Får nog söka upp butiken nästa gång jag är i Linköping - lockande att få känna och titta på nära håll!
Önskar di gen fin fortsättning på helgen!
Jag känner igen en del bilder från mina tyska campingvänner. De missade aldrig Söderköping, de älskade Smultronstället och alla hantverkare, samt den fina kanalen och allt. De var inte i Sverige i år för första gången på nästan 40 år.
Jag har aldrig varit i Söderköping, verkar mysigt!
Kram, Gerd
Jätteroligt med ett inlägg från Söderköping. Min mamma bodde där i sin ungdom och träffade en kvinna som förblev hennes vän livet ut. Denna vän flyttade sedermera till Flen där hon gifte sig.
Jag har slutat köpa prylar nu. Jag behöver, precis som du, bli av med en del.
Man kan ju alltid titta på allt vackert, det är dessutom gratis! Kramar
Ser ny fin header! Jag boltrar mig i skönhetens utställning som du så läckert fångat!
Bloggblad:
Det finns ingen glass som är värd flera hundra kronor enligt min mening. Vanlig vaniljglass med god sylt från Lidl kan man i lugn och ro sitta hemma och inmundiga nästan gratis. Jag tycker alltid det är lika roligt att ta foto på kön till Smultronstället och tänka att så skönt att jag inte står där.
Eva:
Jag blev väldigt intresserad när jag fick se alla fina ponchokappor i ett så härligt ullmaterial. Men de kostade bortåt 2000 kr så det är inte ett plagg som man köper spontant. Men det är ju gediget hantverk också plus att det är ganska unikt som jag ser det. Hon säljer inte på nätet utan bara så här och i sin affär.
Ingrid
Gerd:
Du får ta dig en tripp någon gång när andan faller på. Finast är det förstås på försommaren - jag lovar att guida dig och sen kan du bo över hos oss i Mogata. Gästrum med egen dusch och toa. Det låter väl bra :-).
Kram från Ingrid
Veiken:
Kul att du har en relation till Söderköping. Du måste väl ha hört en hel del berättas om vår lilla stad av din mamma.
Jag går sällan på sådana här hantverksutställningar eftersom jag vet att det är så svårt att låta bli att köpa något. Det finns så många duktiga konsthantverkare som gör så många vackra saker.
Kramar tillbaka
Tove:
Roligt att du gillar min nya header. Jag tycker att det blir som ett litet budskap - även i det hårdaste berg växer det blommor...
Roligt att du även gillade fotona från utställningen!
Kram från Ingrid
Så roligt att läsa din dialektala beskrivning, min far växte upp i Söderköping, men dialekten togs bara fram i undantagsfall. :) Som t.ex. det där med gate och glutte o glane...
Väldigt vackra kläder, men jag förstår att de kostar mycket pengar. Dock inte ohemult mycket, tror jag.
Vackra målningar också, och jag undrar om jag lyckats komma därifrån utan en och annan av de där vita muggarna... ;)
Glass - jag köper alltid ekologisk, vill inte ha alla de där kemiska aromerna och tillsatserna. Men flera hundra kronor - åh nej... :)
Berit E
Berit:
Jag har alltid tyckt att det är intressant med dialekter. När Åsa präst berättade historien om Leisa på genuin östgötska gick jag igång...
Nej, jag tycker inte 1800 kr är så mycket för en handgjord kappa i ren ull. Vanliga fabriksgjorda kvalitetskappor kostar ju ungefär så mycket om inte mer. Dessutom kan man väl ha en sån kappa i många år.
Det är väl bara upplevelsen att sitta på Smultronstället och äta glass som man betalar för. Vi har bott i Söderköping med omnejd sedan 1978 och vi har aldrig varit där.
Ingrid som önskar dig en skön vecka och som tar bloggpaus veckan ut.
Så mycket fint du hittar!
Roligt med lite blandat hantverk på en utställning. Jag blev särskilt förtjust i kläderna där....gillar både färger och modeller.
Men himmel, vad mycket jag har missat. Nu har jag läst på din blogg en lång stund. Märks att jag har tillbringat större delen av juli på hembygdsgården. Återstår hembygdens dag i morgon och sedan kan jag lägga det åt sidan ett tag framåt. Konst, kläder och dockor hittade jag hos dig idag.(du ser att jag kunde hoppa över adjektiven)
Kram /Kerstin
Vilken fantastisk och vacker utställning du har varit på. Så mycket fina saker att beundra och titta på!
Och Kanalgatan är sig lik ser jag.
Kram från
Eleonora
Absolut ett skönt budskap i din header!
kram
Oj, är kön till Smultronstället såååå lång?!
Nä, skojar bara – jag la ihop budskapet i uppdateringen med bildtexten strax ovanför och kom till slutsatsen att du tar en bloggpaus veckan ut, eftersom du trots allt står i glasskön...
Välkommen tillbaka när bloggrasten är slut!
Å vad jag känner igen frustrationen att vilja köpa fina saker som man ser på utställningar och somriga handelsbodar när man VET att saker ska gå åt andra hållet dvs försvinna UT genom dörren där hemma hos en själv. Men visst är det roligt att bara titta också :-) Jag har varit på loppisar med en av döttrarna i sommar och hon ska sätta bo och jag ska rensa ut så jag har verkligen fått hålla fingrar och plånboken i styr! Kram och ha en fin helg :-)
Hannele:
Kul att du tycker det!
Gunnel:
Ja, jag blev väldigt imponerad av hennes kläder. Tror att de skulle passa mig perfekt med lite vidd över magen, haha. Kvaliteten var så härlig också - säkert varma plagg på vintern.
Kerstin:
Haha, ja, åtminstone i den sista meningen. Roligt att du tagit dig tid att läsa alla mina senaste inlägg. Jag har ju varit på besök i Bläsinge senaste veckan så jag har inte haft någon tid alls vid datorn. Får ta igen det så småningom.
Kram tillbaka från Ingrid
Eleonora:
Ja, det mesta är sig likt här i vår lilla stad.
Varm kram tillbaka från Ingrid
Tove:
Roligt att du gillar min nya header! Alltid kul med lite uppmuntran - det är du väldigt bra på!
Stor kram från Ingrid
Karin:
Nu är jag tillbaka efter några dagar med barnbarnen på Öland. Sommarens skönaste dagar! Det blev många bilder därifrån - kommer snart en eller flera rapporter på bloggen.
Ingrid
Anna:
Nej, jag försöker avhålla mig från marknader och loppis. Här var det ju en vän till mig som hade utställning som jag gärna ville se. Några fler tavlor behöver jag ju inte hemma men det är svårt att låta bli att köpa vackra bruksföremål. Som väl var, var de så dyra att det var lätt att inte ta upp plånboken den här gången...
Kram tillbaka från Ingrid som strax ska iväg på en friluftsgudstjänst ute i Engelholm, som ligger långt ute i skärgårdsområdet. Alltså inte Ängelholm i Skåne.
Skicka en kommentar