Extra skönt har det också varit att slippa tänka på julmat eftersom vi var bjudna till Mirrfamiljen i Vasastan i Stockholm, dit de flyttat ganska nyligen från Mälarhöjden. Vi anlände dit på julafton tillsammans med farföräldrarna. Julbordet var rikligt, både med vegetariska rätter för familjernas tre vegetarianer och köttbullar, lax och prinskorv för oss övriga som farmor Ingrid tagit med sig hemifrån.
Mirren lägger sista hand vid julmaten. (Bilderna går att klicka större.)
Den vegetariska avdelningen består av palsternackslåda, potatisgratäng, ostpaj, hemmagjord rödbetssallad och ost.
Farmor har bland annat haft med sig skinka, lax, sylta, prinskorv, köttbullar och sill.
Alla utom Anders, bror till Stora C, bänkade vid köksbordet. Från vänster Kent, Casimir, Clarissa, Caspar, farfar Bosse, farmor Ingrid, Stora C och Mirren.
Mätta och belåtna efter jullunchen var det lagom att sätta sig och titta på Kalle Anka på SVT tillsammans med ytterligare 3 859 000 svenskar, läste jag i tidningen i morse. Det är den näst högsta siffran under hela 2000-talet. Jag kan bara tycka för min egen del att de tidiga Disneyfilmerna är så mycket finare och roligare än de som framställs idag, trots att datorerna inte var uppfunna på den tiden. I alla fall inte som hjälpmedel till filmer.
Barnens farbror Anders - omgiven av Caspar, Clarissa och Casimir - tittar på Kalle Anka.
Efter Kalle Anka blev det konsert med Casimir, som spelade gitarr och sjöng en julvisa på latin, Caspar som sjöng Ej upplysta gårdar och Clarissa som spelade oboe och bland annat sjöng En sockerbagare här bor i staden. Man kan lyssna till delar av konserten i slutet av inlägget. Kent tog filmerna.
Före konserten ställer barnen upp sig för fotografering...
...liksom den återförenade Mirrfamiljen. Slutet gott, allting gott. Kan tilläggas att Mirren själv tapetserat alla rum utom Caspars, som hon inte hunnit med ännu, med vackra gammaldags tapeter.
Så blir det då äntligen dags för julklappsutdelning. Några små presenter till oss vuxna men desto fler till barnen. Många nyttiga sådana. Bland annat får de var sin snurrstol till sina rum och som monteras flinkt av farfar och pappa.
Caspar inviger sin nya snurrstol...
...liksom Casimir
Här kommer några videosnuttar från julkonserten på julafton hos Mirrfamiljen. Det är tyvärr bara framträdanden av Caspar och Clarissa eftersom inspelningen av den vackra latinska julsången som Casimir sjöng blev så dålig. Men han är en fena på att redigera filmer så jag ska skicka den till honom så kanske han göra den bättre.
Rudolf med röda mulen med Caspar. Jag har det stora nöjet att ackompanjera barnen.
En sockerbagare här bor i staden med Clarissa.
We wish you a Merry Christmas med Clarissa på oboe.
Inspelningen av Ej upplysta gårdar som Caspar sjöng så fint vid granen dränktes nästan av pianoackompanjemanget. Därför gick vi in i Casimirs rum där det finns en orgel som jag ackompanjerade sången till i stället. Det lät mycket bättre. Här kan man lyssna till den välkända julsången - en Christmas Carol.
Caspar sjunger den gamla kända julsången Ej upplysta gårdar.
4 kommentarer:
Tack för de egna inspelningarna av barnens musicerande och sjungande. Så härligt att höra och se på. Levande.
Kalle Anka hör till mångas julfirande, också här på Åland, men vi ser inte på den alls. Bara en gång för länge sedan då egna barnen var små.
Ha en god fortsättning och Ett Gott Nytt År! <3
Åh vilken härlig liten hemmasnickrad julkonsert jag fick när jag tittade in här - jag som har blivit en SÅ dålig bloggläsare sista halvåret! Underbart att höra dessa syskon spela och sjunga igen och dessutom farmors ackompanjemang med väl valda och utsökta harmonier, inte bara grundackorden här inte :-) Och grattis till att slippa julotta! Ha en fin start på det nya året Ingrid! Kram
PettasKarin:
Det är härligt att kunna kompa barnen när de spelar och sjunger. Casimir är ju självgående med gitarren men till oboe och sång kan det vara bra med lite komp.
Vi ser heller aldrig på Kalle Anka hemma så det var en hel del detaljer som jag glömt. Jag föredrar Mumintrollen om jag måste se tecknad film.
Önskar också dig och Uffe ett Gott Nytt År. <3 tillbaka!
Anna:
Nej, hur skulle du hinna med att läsa bloggar med så många körer och barn att hålla reda på? Lite tillrättaläggande bara - det är Mirren som är min dotter som är mamma till barnbarnen. Således är jag mormor :-).
Hon har så att säga fått musiken med sig hemifrån även om hon inte är musiker. Men hon gör sitt bästa för att alla barnen ska bli det, haha.
Övar med varje barn en halvtimme (den yngsta) till en timme varje dag. Casimir, som är äldst och har börjat spela kyrkorgel som biinstrument får öva själv en halvtimme och med mamma en halvtimme. Med Caspar tror jag hon övar en hel timme.
Julotta går väl an att spela på men helst inte efter midnattsmässan. Jag är ju pensionerad så facket lägger sig ju inte i hur många timmars sömn jag får.
Önskar dig också och din familj ett riktigt Gott Nytt År med mycket sång och musik. Kram tillbaka från Ingrid
Skicka en kommentar