tisdag 1 mars 2022

1889 Swedish Grace på Naionalmuseum 2

Här kommer andra delen av min rapport från den stora utställningen på Nationalmuseet som jag blev inbjuden till och som jag berättat om i mitt förra inlägg. De flesta bilderna går att klicka större. 

Greta Garbo pryder en av utställningens affischer. 

Märtha Gahn den andra. 

Det är Greta Fahlkrantz-Lindberg som målat av Märtha Gahn i porträttet nedan och som använts i annonsen ovan. Hon ser ut som en elegant och lite trött överklasskvinna med sin stora sjal och sin sidenklänning. I själva verket var hon en yrkeskvinna och framstående textilkonstnärinna, som var ledare för Svensk Hemslöjd 1917-1933. Hennes ambition var att etablera en modern och lönsam textilproduktion i Sverige, läser jag på texten bredvid tavlan. 


Många svenska konstnärer bodde i Paris under 20-talet.Otte Sköld var en av de få som skildrade stadens nöjesliv som nedanstående tavla visar. Han ägnade sig åt undervisning i konst under större delen av sitt liv och startade 1929 Otte Skölds målarskola i Stockholm. 


Det finns också många 20-talsklänningar att titta på i olika montrar. Jag känner igen stilen från många av mina Bonniers Veckotidningar. 


20-talet är ett decennium där kabaréer och revyer blomstrar. Ernst Rolf och Karl Gerhard är de dominerande i denna genre. 


Det är Annie Bergman som gjort tuschteckningen av de båda herrarna som var konkurrenter om revypubliken. Men 1928 gjorde de en revy tillsammans.

Och så plötsligt kommer jag till ett litet rum där jag ser mina BVT och Charmetidningar ligga snyggt upplysta i en monter. Ovanför spelas en liten film som handlar om en frisör som klipper en dam i den nya modefrisyren shingel. Bara den gör att folk stannar upp lite extra i rummet. 


 
Mina tidningar vackert inlagda i en monter har fått ett eget litet rum. 

Jag och Helene, som hittade till min blogg och som har fixat mina tidningar så fint.

Så blir klockan 20.00 då middagen med de särskilt inbjudna ska gå av stapeln i muséets restaurang. Det är Mirren som följer med mig dit. De femtiotal inbjudna visar sig vara bl.a. alla som bidragit med något till utställningen, sponsorer, pressfolk och flertalet museichefer från hela landet. Plus alla de som jobbat med utställningen. 


Utställningschefen Per Hedberg hälsar välkommen till middagen med ytterligare glas champagne. Cilla Rohrbach, utställningsintendent till höger. 


Vackert dukade bord med bordsplacering där Mirren och jag visserligen sitter vid samma bord men inte bredvid varandra. Verkar som om inte placeringen är helt slumpmässig eftersom min bordsgranne bl.a. är intresserad av gamla tidningar!


Mirren fick god vegetarisk mat. 

Middagen består av hjortfilé med jordärtskockspuré samt några blå friterade bitar som jag upptäcker är kål. Till det får vi rödvin eller alkoholfritt vin. Varje bord har sin egen servitör som fyller på glasen varefter de blir tomma. 

Jag har så trevligt och pratar så mycketmed min bordsgranne att jag inte hinner dricka upp mitt glas vin. Han visar sig vara redaktör för katalogen/boken om utställningen och har dessutom bidragit med en tavla till utställningen. Här nere ses denna. 


Tennisspelaren av Esaias Thorén, som tillhörde den berömda Halmstadgruppen. 

Efterrätten består av en liten mandelkaka med björnbär och vispgrädde. 


Det var en stor upplevelse för mig att få vara med på denna vernissage och ett minne för livet! Utställningen är fantastisk och kan varmt rekommenderas. Den kan ses till den 28 augusti. Men man bör ha gott om tid för att se den och gärna ta med sig en museistol att vila på ibland. 


Kent tog den vackra bilden över slottet och gamla stan medan vi stod och väntade på att få komma in på Nationalmuseet.

8 kommentarer:

Ingrid sa...

Så roligt att dina tidningar blev så fint exponerade! Och vilken trevlig middag det blev med den intressante och intresserade bordskavaljeren.
Ha en fin dag!
Kram, Ingrid

Musikanta sa...

Ingrid:
Ja, visst var det fantastiskt! Jag blev själv så överraskad - tänkte mig att de kanske skulle ligga någonstans mitt i ett stort rum i en monter utan belysning. Roligt var det i alla fall. Dagen ser ut att bli fin så det blir nog en promenad i omgivningarna idag.
Kram tillbaka från Ingrid

Bloggblad sa...

Vilken fantastisk upplevelse! Jag är så glad för din skull. Bloggandet ger många bra kontakter. Själv blev jag hittad av min bästa tonsättare, som aldrig tidigare hade tonsatt något. Hon googlade på något som ledde henne till min blogg ... och hur det gick vet du.

Facebook har också gett mig många goda kontakter.

Musikanta sa...

Bloggblad:
Jag satt också bredvid några äldre damer (yngre än jag själv förstås) som yttrade sig föraktfullt om FB och bloggar. En visste inte ens vad en blogg var, sa hon. Jag försökte tala om att det var genom min blogg jag var där men hon hörde inte på det örat. Det blev ingen mer konversation med de damerna som du förstår.

Däremot hade jag det väldigt trevligt med min manlige bordsgranne som inte bara var intresserad av gamla tidningar utan även av språket i sig. Du kan ju tänka dig...
Det är också helt fantastiskt att din vänskap och ditt samarbete med Linda har gett sådana resultat genom att du fått noter utgivna på Gehrmans t.o.m.! Utan bloggen ingenting.

Karin sa...

Vad roligt att få lite mer bilder och berättelser från utställningen. Din monter är ju jättefin!

Otte Skölds målarskola har jag ett särskilt förhållande, sedan en av lärarna på skolan, Åke Pernby, avdelades att åka till min hemby i södra Dalarna och undervisa en grupp amatörer att måla olja. Det var mina föräldrar som hade startat studiecirkeln och eftersom de inte hade någon barnvakt fick jag följa med och måla. Målarcirkeln fortsatte sedan i drygt tjugo år, så jag hann snappa upp lite under åren. Trots att Pernby var en mycket sträng och krävande lärare har jag återvänt till målandet när jag haft en chans.

Men vilka ohyfsade damer du hamnade bredvid! Bra om du inte lade ner tid på dem!

Musikanta sa...

Karin:
Så roligt att du träffade Åke Pernby. Jag läste just att han och Otte Sköld startade målarskolan tillsammans. Vilka härliga föräldrar du hade som startade en målarcirkel! Då förstår jag varför du är en så duktig akvarellist. Önskar att jag hade fått gå på en sådan när jag var ung. Men jag hade en underbar teckningslärare (som det hette på den tiden) som uppmuntrade mig under många år. Hon lärde mig t.o.m. linoleumtryck som var modernt då.
Det är svårt att prata med människor som är så negativa mot datorer i allmänhet - det är ju en del av ens liv numera. Men jag hade fullt upp med min redaktör :-).
Ha det gott önskar Ingrid som ska titta på Kontrapunkt i kväll. Ett av favoritprogrammen på TV.

BP sa...

Förstår mycket väl att den vernissagekvällen var något alldeles extra för din del. Å tänk att Helene upptäckte din blogg med tidningarna. Helt otroligt.
Å vilken mat sen! Hjortfilé är bland det godaste köttsorterna enligt mig. Å att få inmundiga denna "lyxmat" i trevligt sällskap - BINGO!

Musikanta sa...

BP:
Jag förstår hur det måste kännas att bli inbjuden till Nobelfest. Det här var ju i mycket mindre skala, men ändå :-).
Det har hänt förut att någon hittat mig på bloggen - det var t.o.m. i en kommentar till en bloggvän. Det resulterade i en lång artikel i Allers om hur jag kände mig när det sista barnet flyttade hemifrån. Helt otroligt, som du säger!

Hjortfilé har jag aldrig ätit så det var också en ny upplevelse.
Nu är jag tillbaka i vardagslunken och Swedish Grace är ett minne blott. Men ett härligt sådant!
Önskar dig en skön helg
Ingrid