Lyckokänslan när jag är äldre är annorlunda än den som jag kände när jag var ung. Då kunde jag till exempel bli så där oerhört lycklig av att få något jag önskat mig i present. Nu är det sällan jag blir lycklig av att få eller köpa saker. Nu är det barnen och barnbarnen som ger mig den allra största lyckan och glädjen. Det skrev jag just om häromdagen, när ämnet för fototrissen var Glädje. Det blir mest barnbarn idag också...
Skillnaden mellan glädje och lycka är hårfin, men den finns enligt min mening. Lycka är en känsla som man bara fylls av rätt vad det är - glädje är mer påtagligt, något man kan le och skratta åt. Jag ska försöka illustrera känslan av lycka med några bilder.
Lycklig Clarissa på Öland tillsammans med sin älskade pappa. Bilden har jag lånat av Mirrmaken. (Bilderna går att klicka större.)
Caspar är lycklig när han alldeles själv får hjälpa till att måla friggeboden.
Lycka kan vara att få måla en alldeles egen tavla på Kulturhuset bildverkstad för barn. Det är Casimir som är konstnären. Det är två år sen jag tog kortet, så här är han bara fem år.
En stor lycka för barnen var det i somras när en hund kom och hälsade på. Här väntar de på att hunden ska komma tillbaka med pinnen som någon kastade.
Lycka är det när det kommer upp vatten ur pumpen.
Lycka är att vakna tidigt en sommarmorgon när solen just håller på att gå upp.
Lycka är att varje tisdag få träffa de här trevliga körmedlemmarna som dessutom sjunger så bra. Här har Sankt Ragnhildskören ställt upp sig som repetition för hur vi ska stå på SPF:s kommande julfest måndagen den 8 december.
Lycka är också att ha en snäll och trofast make som man kan dela allting med, som alltid ställer upp och som är en utmärkt datasupport! Just nu har han fixat mina 100 allsångshäften till julfesten. Dessutom lagar han alltid mat - det som jag tycker är så tråkigt...
Sista och första sidan. Två gamla godingar på baksidan.
