Omslaget från den illustrerade tidskriften Hvar8Dag som utgav mellan 1899 och 1933. Här kan man läsa mer om den. (Bilderna går att klicka större.)
Omslaget till Blekingegatan 32. Greta (då) Gustafsson står bakom Mimi Pollak och lägger sin arm om henne. Foto från Dramatens elevskola.
Boken bygger på de 40-tal brev som Greta Garbo skrev till sin vän och älskade, Mimi Pollak under elevtiden och även sedan hon lämnat Sverige för Amerika och Hollywood. Det är en underbar bok, tycker jag, så välskriven att man ibland glömmer att den är mer eller mindre påhittad. Greta framställs här inte som någon mystisk, undanglidande person utan som en levnadsglad tjej som inte säger nej även till herrsällskap när det bjuds. Hennes första år i Hollywood och brytningen med mästerregissören Mauritz Stiller finns också med i berättelsen. (Klickar man på länken finns det en bild med av Greta Garbo tillsammans med Mauritz Stiller.)
Men hon porträtteras också som en mycket målmedveten och hårt arbetande Dramatenelev som inte alltid hade det så lätt då de övriga eleverna alla kom från välbärgade och kultiverade hem. Hon var också yngst av dem alla, bara 17 år. Greta bodde ju många år hemma i lägenheten på Blekingegatan 32 på Söder, då ett av de fattigaste områdena i Stockholm. Lägenheten bestod av ett rum och kök och där bodde föräldrarna med de tre barnen, Sven, Greta och Alva. Vid den tiden som boken berättar om hade brodern flyttat hemifrån och pappan dött. Mamman bodde då i köket och Greta och systern Alva delade säng i rummet.
I mina gamla fina Charmetidningar finns en hel del skrivet om Greta Garbo. De är från 1928 och 1929 och då hade redan Greta etablerat sig som filmstjärna i Hollywood. Här är några artiklar som jag hittat och som kanske kan vara intressanta att läsa om man klickar bilderna större.
Greta Garbo var vid den här tiden en mörk skönhet som synes. Det är hon som har den röda dräkten. Bilderna från Charme julen 1928.
Bilden från Charme nr 3 1929.
Charme nr 6 15 mars-1 april 1929. Följande artikel är hämtad ur denna tidning.
En anekdot i boken berättar att Mauritz Stiller i en av filmerna som han regisserade i Amerika tvingade den manlige motspelaren att skaffa större skor för att inte Garbos skulle se större ut än hans. Hon var med den tidens mått mätt väldigt lång och hade även ganska stora fötter.
Jag återkommer med fler artiklar och bilder om jag hittar några i mina gamla Charmetidningar. Charme var en tidning som fokuserade på film, musik, teater och mode vilket inte Bonniers Veckotidning gjorde i samma utsträckning. Där har jag än så länge inte hittat något om Greta Garbo.
