Så i tisdags åkte Mirren och jag iväg till Jerker Antonis orgelaffär för att titta på orglar. Sen Mirren för några år sen inköpte sin orgel till Casimir, det äldsta av de tre yngsta barnbarnen, hade samma orgel gått upp med 10 000 kr. Jag hade tänkt att eventuellt köpa en likadan som den. Så jag frågade då om det inte fanns en bra begagnad till ett mer facilt pris.
I Jerker Antonis orgelaffär. Den tremanualiga orgeln bakom mig kostar ny ungefär lika mycket som en mindre bil. (Bilderna går att klicka större.)
"Blomman", Jerker Antonis högra hand och orgeltekniker kom då att tänka på en tremanualig orgel som låg ute på Blocket. Det var Henric de Koster, en konsertorganist som jag känner väl, som hade lagt ut en av sina två orglar till försäljning. Så efter lite funderande så bestämde sig Mirren för att inköpa denna orgel och jag kunde samtidigt få överta den som stod hemma hos dem. Ingen affär för Jerker Antoni således. Men de Koster och han samarbetar så det kanske inte gjorde så mycket.
Mirrens orgel väger 110 kg och de Kosters tremanualiga 160 kg. Orgelköpet innebar att fyra orglar skulle flyttas på. Min gamla till vårt garage, Mirrens orgel till oss i Mogata, de Kosters ena orgel från Centrumkyrkan i Norrköping till Åby och hans tremanualiga orgel från Åby till Stockholm.
Mirrens orgel bars på fredagskvällen nerför trapporna i entrén. Det regnade naturligtvis också för att göra det hela mer komplicerat. Casimir håller upp dörren.
Mirren förevigar ögonblicket då orgeln lyfts upp i skåpbilen. Farfar Bosse hjälper Christian att lyfta.
Orgeln är på plats i bilen och alla kan pusta ut för tillfället.
En komplikation var att det är 20 trappsteg (minst) i entrén upp till Mirrfamiljens lägenhet, som lyckligtvis ligger på första våningen. Anhöriga till båda familjerna (tack Kalle!) ställde dock upp på mangrant på samtliga ställen, lyfte upp och ner orglarna på skåpbilen och kånkade båda orglarna ner och uppför trapporna med hjälp av rep och en vagn och en ställning med hjul. Jag vågade knappt titta ut i entrén i Stockholm när den stora orgeln bars upp eftersom jag var rädd att den skulle dråsa ner och döda någon av bärhjälparna.
Henric de Koster åkte själv med upp till Stockholm för att se till att hans stora orgel lyckligen kom på plats. Här diskuterar han med bärarna bästa sättet att få upp den jättetunga orgeln uppför den långa trappan till lägenheten. Farfar Bosse, Christians bror Anders med kompisen Christofer är med och hjälper till att bära.
Min fina nya orgel, en Chorum 40, på plats i det kombinerade gäst-, orgel- och målarrrummet. 
Alla orglarna är nu på plats och jag kan sluta drömma mardrömmar om orglar som faller ner och går sönder och om bärare som skadas när de lyfter de tunga pjäserna. I ett svagt ögonblick lovade jag att även spela orgel en timme om dagen utöver pianotimmen om jag fick köpa en ny orgel. Idag prövade jag orgeln på allvar och det lär inte bli så svårt. Jag har ju inte så mycket annat att ta mig för...
I videoklippet nedan inviger Casimir sin nya orgel med Preludium och Fuga i a-moll av J.C. Fisher. Han är bara nyss fyllda 11 år men framtiden är förmodligen ganska utstakad. Även yngsta barnbarnet, lilla Clarissa, ska börja spela orgel till hösten så den kommer att bli flitigt använd.
