1737 Marsnytt från Bonniers Veckotidning nummer 10 1927

Omslagssidan till det här numret av Bonniers Veckotidning nummer 10, som gavs ut den 6 mars för nästan exakt 93 år sedan, är skapat av en av mina favoritillustratörer - Gullan Rudevall-Artelius. Jag skrev om henne i juli 2015 och här kan man läsa det inlägget. 

(Bilderna går att klicka större.) 

Om man skulle jämföra Bonniers Veckotidning med någon av dagens veckotidningar vore det väl närmast Svensk Damtidning. Åtminstone har tidningarna samma koll på kungligheter och högreståndsfolk och kändisar. Tidningarna riktar sig också mest till kvinnor. Men de skiljer sig bland annat åt  genom att BVT t.ex. har många kulturella inslag som teater - konst- och musikrecensioner. Även reseskildringar. Tidningen innehåller också noveller och följetonger av erkända svenska författare som Agnes von Krusenstjerna med en novell i detta nummer. 

Den här våren spelas Shakespeares Så tuktas en argbigga på Dramaten med Gösta Ekman i huvudrollen som Petruccio.

Gösta Ekman och Rune Carlsten. 

Till skillnad mot annonserna i våra tidningar är det stora flertalet i BVT tecknade. Annonstecknandet måste ha sysselsatt många illustratörer på den tiden. Tyvärr saknas signering även på de mest påkostade helsidesannonserna i färg som pryder omslagssidorna. Ett undantag är nedanstående annons som är tecknad av Jenny Nyström, som jag har skrivit ett inlägg om här. Men så var hon ju också redan berömd. 

Så elegant hon har tecknat rubrikerna! Av den här annonsen kan man förstå vilken samhällsgrupp tidningen riktade sig till - definitivt inte till arbetarklassen. Och det är givetvis storasyster som passar upp på sin lillebror. Ganska otänkbart att det hade varit tvärtom eller?

Det är ibland också svårt att se vad som är en artikel och vad som är en annons. Det märker man inte för man har läst igenom texten. Det finns ibland inte någon bild som hör till som i nedanstående annons. I veckotidningarna nu för tiden är det inte heller så lätt att se vad som är vad, men längst upp på sidan står det i alla fall ordet  ANNONS utskrivet om det är en sådan.

Det finns alltid några sportsidor med. Nu så här i början av mars är det skidor som gäller. Att ha reklam på skidor och kläder har inte uppfunnits ännu. Inte heller på isrinken bakom bandyspelarna kan jag se någon sådan. Undrar om det överhuvudtaget spelades ishockey på den tiden?

I varje nummer finns det två frågespalter - den ena med juridiska spörsmål och den andra med frågor av de mest skiftande slag, som t.ex. vad man bör ha på sig om man ska åka till en badort eller på en kryssning.

Jag tänkte att jag i fortsättningen skulle ge exempel på sådana frågor. Här kommer en:

Fråga: Hur bör det gå till vid en förlovning?

Svar: Om förlovningen, som väl vanligen är fallet, i fästmöns hem, tillkännages den för de samlade familjemedlemmarna och närstående av fästmöns far eller närmaste släkting som med några vänliga ord lyckönskar de förlovade och utbringar deras skål. Ringväxlingen sker vanligen i enrum strax innan gästerna samlas.

Givetvis fattas det inte sidor med kungligheter på. Överst till vänster är det den lilla engelska prinsessan Elisabeth som kikar ut genom vagnsöppningen. Hon är hos drottningen i Buckingham Palace medan fursteparet av York är ute och reser, står det i texten under. 

Jag visste att prins Wilhelm var lång men inte att han var så förskräckligt lång! Här syns han tillsammans med envoyéparet Boström i Washington. Prinsen har hållit föredrag på National Geographic Society. 

Bilden längst ner visar prinsen och prinsessan av York (samma som fursteparet väl och föräldrar till Elisabeth?) De ska representera kungahuset vid invigningen av den nya huvudstaden Canberra i Australien. Här passerar de genom Panamakanalen. (Funderar på varför de inte reste genom Suezkanalen, men det står att de blev mycket väl mottagna av de amerikanska myndigheterna, så det var kanske därför.)

Man blickar även ut internationellt. Här visar man en bild på den senaste pansrade motorcykeln i U.S.A. ( Det är första gången jag ser den förkortningen i tidningen, annars heter det alltid Amerika.) Så här står det i texten:

"Banditerna utöva formligt skräckvälde i U.S.A. Nu har polisen utrustat sig med pansrade motorcyklar för att kunna hålla dem i schack."

En liten flickklänning kan prydas med antingen en skata eller en pingvin. Bara att brodera efter mallarna.

Som avslutning den fina färgglada annonsen, ett litet konstverk i sig själv, som pryder omslagets baksida på tidningen. 

1697 Höstnytt från Bonniers Veckotidning nr 40 1926

Georg Klinghammer gjorde omslaget till Bonniers Veckotidning för 93 år sedan. (Bilderna går att klicka större.)

I detta nummer är det en lång artikel om den japanska traditionella kvinnodräkten betitlad Kimono. Om dammodet i det nutida Japan. Man  kan anta att Klinghammer fått inspiration av denna artikel till sin omslagsbild. Så här börjar artikeln: "Man kan kalla den underlig och exotisk om man vill. Men ett är säkert beträffande kimonon: det är att den är bekväm och oemotståndligt behaglig att bära."

Man kan ju tänka sig att den tedde sig bekväm för dåtidens västerländska kvinnor som tvingades klämma in sig i hårt åtsittande korsetter om de ville följa modet. 

Det finns tydligen många kimonovarianter. Övers till vänster är en japanska klädd i hovdräkt. Bilden i mitten är en kimono avsedd för en ung flicka. Nedanför henne visas en vardagsdräkt för sommaren och längst till höger är en visitdräkt. Det är "en ljuslila kimono med blommor i skärt och blekt sjögrönt samt obi i samma gröna färg och scharlakansrött." Eleganta bröllopskimonon visas också bland annat på nästa helsidesbild.

En lätt promenaddräkt.

Några sidor ägnas åt Friluftsliv i alla former. 

På den stora bilden överst ser man den dåvarande presidenten Calvin Coolidge som  tar sig ledigt från "det ansträngande statsarbetet" och hjälper till med höskörden medan hans fru ägnar sig åt trädgården i hemmet i Massachusetts där de tillbringar sommarferierna.

Även de två svenska damerna i bilden nedanför presidenten har hjälpt till med höskörden mellan "dans och tennispartier." Den amerikanska campingidén har fallit i god jord här hemma, som det står i bildtexten, och här är det två löjtnanter som rest sitt tält.

På översta bilden poserar kronprinsparet efter att de "till häst gjort nedstigningen till Grand Canyon, en ridtur som inte lär höra till de lättaste." Vad som är mest intressant på den här sidan i mitt tycke är fotot längst ner till vänster. Italiens kung Victor Emanuel till höger och Mussolini i mitten är det som "tillsammans beskådar ett praktfullt sädesfält i närheten av Rom."

Tidningen innehåller som vanligt många och långa reportage från resor och teater- och operascener. Noveller av dåtidens kända författare finns alltid med. Hemma-hos-reportage, ofta från slott och herresäten och naturligtvis veckomenyn med recept för luncher och middagar. I tidningen kan man också få svar på juridiska spörsmål och allehanda skönhetstips.

En lång intervju med den amerikanska författaren Anita Loos finns med i detta numret. Den har rubriken Hur det känns att ha gjort världssuccés. Det var hon som skrev boken Gentlemen prefer Blondes som blev film i flera omgångar och även musikal. 1953 gjordes en film med Marilyn Monroe och Jane Russel i huvudrollerna och som blev en global kassasuccé.

Anita Loos.

På frågan varför herrarna föredrar blondiner svarar Anita Loos: "Jag tror att det är därför blondiner är lättillgängligare, de äro gladare och lättsinnigare, men också farligare. De mörka kvinnorna tänka djupare över tingen, ha sin egen mening och äro inte rädda för att motsäga en man, när han utvecklar sina älsklingsteorier." Så nu vet vi det.

Annonserna är många och riktar sig mest till kvinnor även om de största och dyraste är bilannonser.

Jenny Nyström tecknade annonsen där den lilla flickan kommer med mjölkchoklad till sin lillebror. Det ska böjas i tid... Undrar hur annonsen hade tagits emot om det hade varit storebror som kommit med koppen istället?

Lite höstkläder har jag tagit med från BVT nr 39.

Förhoppningsvis går något att läsa om man klickar upp bilderna.

Slutligen kommer här några recept där bananer ingår. Jag ställer mig skeptisk till det andra där man ska blanda tärnade potatisar, äpplen, ägg och bananer och därefter hälla på en dressing bestående av olja, ättika, senap, salt och socker efter smak. Plus tre matskedar kokande vatten. Men det kanske funkar?

1671 Månadens illustratör maj 2019 - Gerda Tirén

Då jag häromdagen skulle städa rummet där jag har alla barnbarnens leksaker, symaskin, tvätt som ska strykas och manglas, inaktuella böcker och pärmar med noter, kom jag på att jag inte öppnat ett underskåp till en av bokhyllorna på många år.

Där hittade jag en hel del noter som jag letat efter och glömt bort att jag lagt där - bland annat Beethovens alla sonater i två band. Och så några barnböcker som den här slitna utgåvan av Robinson Kruse av Daniel Defoe från 1954 i serien Barnbibliotekets Saga.  

Den engelska titeln är "The Life and Strange Surprising Adventures of Robinson Crusoe." (Bilderna går att klicka större.)

De flesta har väl läst eller hört talas om den bortskämde pojken Robinson Kruse som, sin familj ovetandes, följde med en vän på en sjöresa där skeppet förliste någonstans utanför Afrikas kust. Robinson var den enda överlevande och spolades upp på en öde ö. 

När jag bläddrade i boken blev jag glatt överraskad över de fantastiska illustrationerna i denna,  gjorda av Gerda Tirén, en för mig okänd konstnär och illustratör. Det är bara omslaget till boken som hon inte har gjort - den är skapad av Bo Lindberg. Varför hon inte också fick göra detta är för mig en gåta. Det håller inte lika hög klass som hennes egna illustrationer enligt min mening.

Skeppet råkar ut för en fruktansvärd storm och alla utom Robinson drunknar i vågorna. 

Jag tänkte bara läsa några sidor här och där, men när jag väl hade börjat läsa kunde jag inte lägga ifrån mig boken. Jag kan förstå att den blev en sådan succé när den kom ut trots avsaknaden av en kärlekshistoria och framför allt kvinnor. De förekommer i sammanlagt två meningar. Den ena berättar att mamman är död och den andra om att de fångna spanjorerna, sedan de blivit räddade, har tagit några infödingskvinnor till hustrur. 

Eftersom Robinson är rädd för att bli uppäten av vilda djur sover han i ett träd de första nätterna på den obebodda ön.

Robinson dödar några lamadjur med sin egenhändigt tillverkade flintyxa för att få mat. Senare fångar han några och tämjer för att ha som lastdjur. 

Även sköldpaddorna på ön bidrar till mathållningen.

När de gamla kläderna är trasiga tillverkar Robinson själv nya av lamaskinn. Han gör också en parasoll i skinn för att skydda sig mot den brännande solen.

Gerda Tirén föddes 1858 i Stockholm och dog 1928 i Länna socken i nuvarande Norrtälje kommun. 1884 gifte hon sig med konstnären Johan Tirén och fick med honom fyra barn. De hade förmodligen träffats när båda gick på en sommarkurs som anordnades av hovintendenten och konstnären Edvard Perséus. Gerda Tirén studerade sedan vid Tekniska skolan - nuvarande Konstfack - och sedan vid Konstakademien i Stockholm. Hon gjorde också studieresor till Frankrike. 

"Vilden" Fredag som Robinson räddat från att bli uppäten av en fientlig stam, bidrar med många nya kunskaper i överlevnad. Bland annat visar han Robinson hur man gör upp eld. 

Familjen bodde en tid i Jämtland där både Gerda och Johan fick inspiration till tavlor med motiv från samernas värld. Men Gerda målade också landskap från Frankrike, porträtt, blomsterstilleben och barnbilder. Hon utförde också illustrationer till några utgåvor av jultidningen Jultomten, en syssla som annars var förbehållen Jenny Nyström. 

Fredag har visat Robinson hur man tillverkar en båt genom eld. Med denna tar de sig ut till ett skepp som verkar helt övergivet.

Fredag blir vettskrämd när han anfalles av ett par troll - som han uppfattar det - de enda överlevande varelserna på det övergivna skeppet.

Så småningom kan Robinson och Fredag återvända hem med ett annat skepp, vars besättning gjort myteri. Men genom de båda vännernas rådiga ingripande kan den tillfångatagne kaptenen få tillbaka sitt skepp och de värsta upprorsmakarna får stanna kvar på den obebodda ön.

Efter 28 år återvänder Robinson Kruse hem och mottas med öppna armar av sin far. 

Precis som Jenny Nyström ritade och målade Gerda Tirén jul- och påskkort. Men till skillnad från denna konstnär är Gerda Tirén helt bortglömd. I början på 1900-talet deltog Gerda i många utställningar, bland annat i Parissalongen 1885, Svenska konstnärernas förenings utställningar i Stockholm 1904 och 1909 och på Liljevalchs 1917. Sedan det visades en större minnesutställning med hennes konst på Liljevalchs 1935 har det varit helt tyst om henne. Kanske är det dags igen för en minnesutställning, varför inte på Sven-Harrys som hade en minnesutställning över Jenny Nyströms konst för någon tid sen? Här har jag berättat om denna.

Porträtt av Gerda Tirén av Sir John Lavery. Bild från nätet. 

1622 Månadens illustratör november 2018 - Jenny Nyström

Eftersom jag har flera bilder kvar från besöket med Mirren på Jenny Nyström-utställningen på Sven-Harrys konstmuseum väljer jag Jenny Nyström även som månadens illustratör. I mitt förra inlägg visade jag prov på hennes skicklighet som konstnär och berättade lite om hennes liv. Här kommer jag att visa det som hon är mest känd för, sina illustrationer till vykort – speciellt julkort – och bok- och tidningsomslag.

Den grötälskande svenska tomten som Jenny Nyström skapade tillsammans med Viktor Rydberg. (Bilderna går att klicka större.)

På övre våningen i konstmuseet visades montrar med olika vykort och bokomslag. På väggarna hängde originalen till många av dessa.

På väg till julottan. Olja på duk 1921. Förlaga till titelsidan i Julstämning. 

Skidåkerska. Akvarell 1916. Förlaga till tidningen Ungdomes julrosor. 

Intressant var att se den här akvarellen av henne som hon gjorde 1930. Den påminner väldigt mycket om Elsa Beskow som nu också hade blivit berömd för sina illustrationer. Jenny Nyström var här 76 år.

 Midsommar. Akvarell 1930  

Några kort hittade jag bland mina gamla sparade jul- och vykort.

Hon var bra på att måla hästar också. Det kan man ju även se ovan i färden till julottan.

 Även påskkort skapade hon som synes.

Jag hittade också en liten bok i en av mina bokhyllor – JUL med Jenny Nyström av Sven Öivind Swahn. En bok som innehåller allt man behöver veta om den svenska julen, som det står i texten på baksidan av boken. 

           Intressant är det att läsa om hur man började skicka julkort. 
           Så här skriver Jan-Öivind i sammandrag:

Genom att portot för brevkort sänktes 1877 i förhållande till vanliga brev uppstod en formlig flodvåg av framför allt julkort. Från början var dessa från Tyskland och illustrerade med figurer främmande för svenskarna.

Men 1898 träffades kortförläggaren Axel Eliasson och Jenny Nyström och ”snart vällde en våg av tomtar och bockar, grisar och granar ur Jenny pennor och penslar. Nyströms samlade produktion uppgick till 3000 vykort. Det var där hon slog ihop den då ännu gängse julklappstransporterande julbocken med den grötälskande gårdstomten och därmed skapade vår unika svenska jultomte.”

Det var den tomten som hon skapade tillsammans med Viktor Rydberg när hon illustrerade hans dikt Tomten. Han hade synpunkter på hur tomten skulle se ut och blev nöjd med resultatet som Jenny skapat. Här nedan är en av original-illustrationerna till dikten i svart-vitt.

Om man skulle vilja köpa boken finns den bland annat begagnad här på Bokbörsen 

1619 Gems Weekly Photo Challenge vecka 47 - ÖGA

Det är Sanna på Gems Weekly Photo Challenge som hittar på ett ord varje vecka för oss att skriva om och visa en eller flera bilder på som illustration. Vecka 47 är ordet ÖGA. Fler som antagit utmaningen hittar man på hemsidan.

Det har varit omöjligt att hitta bilder i arkivet såväl som runt omkring mig på ett ensamt öga, så jag gör om ordet till pluralis i stället och visar bilder med ÖGON på i stället. Det finns det desto fler bilder av. Jag väljer att visa några av Jenny Nyströms tavlor som jag inte fick plats med i mitt senaste inlägg där jag också berättat om konstnären och illustratören.

Jenny Nyström målar bilder av kvinnor och barn med de mest själfulla ögon. Ibland ser det ut som personerna i tavlorna tittar just på mig och följer mig med blicken när jag rör mig bort.

Flickporträtt från 1922 - olja på duk. (Bilderna går att klicka större.)

Sophie Lundberg 1891 - olja på duk

I tavlan nedan av mormor och morfar (?) i kyrkbänken med barnbarnen, tycker jag att både mormor och pojken tittar direkt på mig. Intressant också att jag kom ihåg att psalmen - som står uppsatt på psalmtavlan och är en julpsalm - börjar med orden "Av himlens höjd oss kommet är". Trots att jag i jobbet alltid använt den "nya" psalmboken som kom ut 1986 med sina ändrade psalmnummer. Numera har denna vackra psalm nummer 125 i psalmboken och texten är omgjord för att bättre passa moderna människor.

Äldre par och barn i kyrkbänk. Står ingenting om vilket år hon målade denna akvarell. Skulle gissa på att den är ganska sent tillkommen.

Så här lyder texten till psalmen 63 i den gamla psalmboken, vers 8:
Välkommen var O Herre kär/ en gäst när oss du vorden är
I fattigdom för mänskors skuld/ du kom och Gud är oss nu huld.

Och vem kan motstå denna unga kvinnas trånande ögon? Är det mot sin själs älskade hon tittar upp?

Porträtt av ung kvinna med solfjäder - 1913. Olja på duk. 

1618 Jenny Nyström på Sven-Harrys

När jag var och hälsade på i Stockholm nyligen hann Mirren och jag med att besöka utställningen med Jenny Nyström på Sven-Harrys museum. För mig var det en mycket intressant utställningen eftersom jag aldrig sett någon av hennes målningar tidigare. Däremot otaliga julkort och andra bilder i böcker som hon illustrerat.

Tyvärr vet jag inte vilket år hon målade detta självporträtt som möter oss när vi kommer in i den stora konsthallen. Men jag gissar att det är från 1870-talet. Det visar en kvinna med stort självförtroende och integritet.  (Bilderna går att klicka större.)

Grönsaksförsäljerskan från 1876 - olja på duk.

Liten parvel med boll 1885 - pastell.

Dagmar vid bordet 1924. Olja på duk.

Jenny Nyström  föddes i Kalmar 1854 och dog 1946 i Stockholm 92 år gammal. Familjen flyttade till Göteborg när Jenny var 8 år. Hennes talang att rita och måla måste ha upptäckts tidigt eftersom hon redan som elvaåring började på Göteborgs Musei- Rit- och Målarskola. Som femtonåring började hon måla i olja och blev elev vid Konstakademien i Stockholm mellan 1873 och 1881.

I sol 1916 - olja på duk.

Under sitt sista år på Konstakademien vann hon förstaplatsen i en tävling tillsammans med en annan elev. Hon var den första kvinna som vunnit en tävling på akademien och stipendiet som var priset gjorde att hon kunde åka till Paris och fortsätta sina målarstudier. 1884 fick hon vara med och ställa ut på den stora Parissalongen - en stor framgång internationellt för en kvinna på den tiden.

Skidåkande barn 1910. Akvarell och gouache. 

Slåtterfolk 1922 - akvarell.

Jenny Nyström visar sig vara en mycket skicklig konstnär i sina många porträtt av barn och kvinnor. Män förekommer mycket sällan som motiv i tavlorna förutom den dvärgliknande figuren som älskar gröt och ser till att barnen får julklappar. 

Tomten får sin julgröt - akvarell. Tyvärr finns ingen uppgift om vilket år tavlan är målad.

Jenny Nyström skapade denna tomte som illustration till Viktor Rydbergs saga Lille Viggs äfventyr på julafton Från början kallades han "julvätte" enligt den gamla folktron men med nästa illustration av Rydbergs dikt Tomten fick han det utseende som författaren tyckte att han borde ha och som vi svenskar känner igen honom som. Mer om Jenny Nyströms liv kan man läsa här. Jag kommer att berätta om henne som illustratör i ett senare inlägg. 

På väg hem från utställningen. Mirren i sex upplagor.