MUSIKANTA: Månadens illustratör mars 2018

måndag 12 mars 2018

1543 Månadens illustratör mars 2018 - HANS ARNOLD 2

Det var den här kommentaren nedan av min bloggvän Ronny, som själv är en duktig illustratör, som gjorde att jag bestämde mig för att Hans Arnold återigen skulle bli månadens illustratör.

Bilderna går att klicka större. Då går det också att läsa bildtexten.

"Jag minns signaturen "ARNOLD" under de mörka, skrämmande bilderna i Veckorevyn. Mina föräldrar hade inte tidningen själva, men mamma fick väl en bunt av någon väninna och det måste ha varit 54-60-tal och jag, kanske i tioårsåldern? Illustrationerna var så kusliga att jag begärligt bläddrade igenom varenda tidning för att leta upp "Veckans chock"! De var ju förstås också så välgjorda (vackra trots de hemska scenarierna) att jag som barn fascinerades. Läste novellerna gjorde jag aldrig." Kommentar till mitt första inlägg om Hans Arnold. Länk till detta längre ner.

Självporträtt.

När jag växte upp ansågs inte Veckorevyn vara lämplig läsning för mig, varför begrep jag aldrig. Min pappa prenumererade på Röster i Radio, Allers och Femina som han sedan tog med sig till sin mottagning när jag hade läst dem. Därför hade jag ingen aning om Veckorevyns serie Veckans chock där Arnold varje vecka illustrerade en skräcknovell och som Ronny berättade om i sin kommentar.

Jag blev förstås nyfiken och boken Veckans chock fanns att låna som fjärrlån på vårt bibliotek. Den var naturligtvis slut på förlaget. När jag läste den och såg på bilderna förstod jag kanske varför tidningen inte ansågs lämplig för en väluppfostrad tonåring att läsa. I boken är inte novellerna med - därför kan det ibland vara svårt att förstå bilderna. Hur som helst - boken uppvisar en fantastisk kavalkad av otroligt skickligt tecknade bilder.

I förordet till boken skriver Arnold själv att att det var Veckorevyns dåvarande chefredaktör, Mikael Katz, som hittade på det här med Veckans Chock 1954. Under de följande 25 åren gjorde Arnold en bild varje vecka som illustration till novellerna som ofta innehöll ett bra litterärt material. Där fanns författare som Edgar Allan Poe, Ray Bradbury och Roald Dahl. Flera svenska deckarförfattare fanns också med.

Arnold undrar själv hur han hann med att rita så mycket - han illustrerade ju mängder av andra litterära alster, bland annat Tomtar och Troll som jag berättade om i mitt första inlägg om honom i december 2017. Han arbetade alltid hemma och tyckte om att ha liv och rörelse omkring sig. Sina förebilder hade han hos surrealister som René Magritte och Salvador Dali. Han var även influerad av konstnärerna i Halmstadgruppen.

Han skriver: " De konventionella skräcksymbolerna såsom likkistor och dödskallar tog snabbt slut och där tog surrealismen vid." Han hade också inspirerats av bilder från medeltiden som helvetesskildringar av Fra Angelico och Hieronymus Bosch.

Trots att det ibland kom klagomål från någon redaktör att hans bilder var för hemska fortsatte serien med Arnolds illustrationer ända fram till 1979. Läsarna ville till varje pris ha kvar Hans Arnold.