Du skall icke stjäla, lyder ju det sjunde budet i andra Moseboken i Gamla Testamentet. Stöld har alltså i alla tider ansetts som ett brott och bestraffades hårt förr i tiden som bekant. Ofta med att man högg av någon hand eller annan kroppsdel. På sina håll i världen finns denna fasansfulla medeltida bestraffning kvar…
Att bli bestulen på något är faktiskt traumatiskt, även om
det kanske inte är så värdefullt. Jag minns när vi bodde i lägenhet i Norrköping
i veckorna eftersom Mirren gick i musikklass där och skulle åka hem till huset
i Söderköping en kväll och inte kunde hitta vår bil på parkeringsplatsen. Det
var en gammal skruttig Amazon som emellertid fungerade utmärkt att åka fram och
tillbaka med mellan städerna.
MM var helt övertygad om att jag drabbats av minnesförlust
om var jag hade parkerat bilen – det var jag som hade kört den sist – och det
hjälpte inte att jag bedyrade att jag ställt bilen så nära ingången till huset
som möjligt. När vi letat en stund och fortfarande inte hittade bilen, var det
bara att inse att den var stulen. MM sörjde mest över att han hade lämnat sin
innehållsrika verktygslåda i bilen.
Bilen hittades efter någon dag smashad på
Himmelstalundsfältet i närheten. Två tonåringar hade roat sig med att köra
motorcross med bilen. När bensinen var slut hade de bara lämnat den där. Naturligtvis
fick de inte något straff eftersom de inte var straffmyndiga. Verktygslådan
fanns kvar som tur var. När jag kom till skolan dagen därpå och berättade för mina kollegor att bilen var stulen kommer jag ihåg att en av dem – manlig sådan förstås utan medkänsla - gratulerade mig. Visst var bilen risig och rostig, ett litet hål var det i golvet i baksätet och värmen fungerade dåligt, men motorn var det inget fel på. Vi hade betalt 7000 kr. för bilen några år tidigare så det vi fick tillbaka från försäkringen täckte väl ungefär självrisken.
Sen var vi utan bil ett år eftersom vi inte kunde bestämma
oss för vilken bil vi skulle köpa. Stölden skedde på hösten så vi tyckte inte
att det var någon idé att köpa ny till vintern heller. Det blev mycket bussåkande
till och från Norrköping. Mycket cyklande också gjorde att vi fick upp
konditionen, vi har väl aldrig varit så friska som då. På den tiden hade vi inte
så långt till affären så det gick också bra att hänga plastpåsarna med varor på
styret. Jag tror t.o.m. att vi körde hem en teve på pakethållaren.
Nu, när vi bor på landet och har en mil till närmaste affär
är bilen helt nödvändig. Med undantag av två båtmotorer som stals från oss med
några års mellanrum har vi varit förskonade från stölder och inbrott. Min
plånbok med några 100 yan försvann från min handväska i Den förbjudna staden i Peking från min handväska
– hade glömt att dra igen blixtlåset - i början på 2000-talet, men annars har
jag inte råkat ut för några ficktjuvar heller. Jag tröstade mig med att det nog
kom någon fattig kines tillgodo – jag hade plockat ut alla mina plastkort innan
jag reste inklusive körkortet för säkerhets skull.
