Hela naturen ropade efter Kodakkameran. Skillnaden mot idag är att inte priset är utsatt. Men den var säkert inte billig! (Bilderna går att klicka större.)
Arbetarklassens kvinnor och pigorna hade väl inte råd att ekipera sig efter årstid på den tiden. Eller för den skull gå till frissan och få nyaste frisyren. Men tidningen gick säkert hem i stugorna i alla fall. Man kunde ju alltid drömma! Dessutom handlade tidningen mest om teater och film, som var relativt ny på den tiden. Och och om teaterns och filmens stjärnor. Kar de Mumma var en flitig skribent också med långa artiklar som jag varken tycker är särskilt bra eller roliga.
I likhet med idag var det slanka linjen som gällde då. Huruvida det är naturligt att behandla folk med vissa specialbehandlingar avseende den "störda körtelfunktionen" (för mycket mat) låter jag vara osagt.
Vad gäller mig själv har jag ungefär samma kläder året om. Byter till en tunnare kappa eller jacka på sommaren. Annars är det jeans och långbyxor som är basgarderoben kompletterat med långkalsingar på vintern. T-shirt med tröja på vintern och T-shirt utan tröja på sommaren.
Det var otänkbart för en dam att gå ut utan hatt ända fram till 50-talet. Flickorna och gummorna på landet hade för det mesta sjalett. Egentligen är det inte så konstigt att förstå att en del kvinnor bär hijab idag...
Kjolarna var verkligen inte särskilt långa!
Men då jag var nygift hade jag både vårdräkt, hatt och handskar när jag gick ut på promenad med barnvagnen. Jag har tyvärr inga foton från den tiden eftersom allting som fotograferades blev diabilder. De ligger nu i en skokartong och väntar på att överföras till foton. Blir "te vecka"...
Inget långt hår ner till axlarna här inte!
