En helkväll på Kråkholmen

Dagsbergs Dragspelsgäng bjöd sig själva med respektive på en riktig fest på tisdagskvällen. Den inleddes med buffé i konsert- och kongresshallen Louis De Geers stora lounge en trappa ner med jättelika glasfönster mot Motala Ström.

Bilderna går att klicka större

MM innan insläppet på Kråkholmen

Efter att vi intagit en härlig supé bestående av ytterst kaloririk och läcker potatisgratäng, skinkstek och kyckling och till det druckit ömsom vin och ömsom vatten, förflyttade vi oss ut på den lilla Kråkholmen utanför för att beskåda en show med lokala- likaväl som gästartister.


Här är Marie, Kalle, Leif och jag, vokalister respektive gitarrist innan vi går ut för att se på showen. Kalle är son till Marie och Leif och brukar koka kaffe på våra övningar


SÅ, Bengt - vår ordförande - Kalle, Marie och Ida väntar på avspark

Mina förväntningar vad beträffar denna show var ganska låga. Lyckligtvis kom dessa helt på skam. Kvällens gästartister visade sig vara en ytterst välsjungande kvartett av snygga killar – The Fantastic Four – svensk version, samt Elin, som nästan hade vunnit talangtävlingen i TV 4. Det svängde rejält om de fyra fantastiska, som också visade upp en väl inövad koreografi. De berättade också att de nyligen sjungit för självaste kronprinsessparet …


Elin visade inte bara upp en avancerad akrobatik, både i ring och med lakan utan hon var jätteduktig både på att sjunga och spela teater. Eller på att stå-uppa som det väl heter numera.




Övriga skådespelare var också utmärkta med en diktion som man inte är van vid numera och som även gick fram till den mest lomhörda i publiken… Sen att idiomet var östgötskt eller norrköpingskt, vilket man vill, gjorde inte det hela sämre. Det behövdes ibland inte mera än att någon öppnade munnen och sa något på mitt klingande födelsestadsmål förrän alla vek sig dubbla av skratt.


Det var fart och fläkt över showen och det var längesen jag hade så roligt! Ulf Holmerz, den gamle revymakaren, som skrivit de flesta kupletterna, var obetalbar som kyparen när han berättade om de gamla damerna på krogen.


Lite lyteskomik förstås - går alltid hem - i synnerhet när det skämtades om de personer i publiken som var hemmahörande i Krokek, Finspång eller Svärtinge. Samhällen en bit utanför Norrköping. Hur de som var bodde i Mogata såg ut, rörde sig eller pratade fick man som väl var inte reda på…

Showens två primadonnor

Timotej med välsjungande Pontus Helander som den längsta tjejen

Den avslutande kupletten som handlade om Baltzar von Platen och hans polare

Kvällen var ljum och perfekt för utomhusaktiviteter. Det var fortfarande ljust när vi körde hem vid tiotiden och himlen såg ungefär ut som den gjorde på min barndoms handkolorerade vykort – ljust rosa och turkos som övergick i det allra ljusaste blå…

HJÄLP!

Det har blivit en ny flik i min blogger - "Design". Jag hittar inte någon Layoutflik längre där jag kan gå in och ändra typsnitt och färger i bloggen. Jag har försökt att dubbelklicka på Design, men det händer ingenting mer än att jag fortfarande är kvar på sidan "Lägg till och ordna sidelement.

Vad gör jag - är det någon av bloggvännerna som vet?

Fotboll

Nya fotbollen - bilden från nätet, går att klicka större.

När jag var i femton-sextonårsåldern hade jag sällskap – som det hette då – med en pojke som var fotbollsfantast och en av IFK:s allra mest hängivna supporters. Han var också den som introducerade mig i jazzens förtrollande värld.

Jag var med honom vid något tillfälle på fotbollsmatch. Norrköpings IFK var då ett framstående fotbollslag med stjärnor som Gunnar och Knutte Nordahl, Nisse Liedholm och Bajdoff. Varje år på femtiotalet kämpade man om segern i allsvenskan med Malmö FF – som vann de flesta gångerna vill jag minnas.

Gunnar Nordahl - bilden från nätet

Jag tyckte det var urtråkigt med fotboll. Inte begrep jag mycket heller. Ibland fick man kasta bollen också i stället för att sparka. Ibland sparkade målvakten ut bollen och ibland kastade han den. Fotbollsterminologin var också förvirrande, back, center och straffområde, mittfältslinje…

Särskilt off-side var något mycket konstigt. Min pojkvän upplyste mig om att det betydde att man måste springa runt målburen en gång innan man fick göra mål fast jag såg aldrig någon som gjorde det…


Nisse Liedholm - bilden från nätet

Under de följande 40 åren tror jag aldrig att jag såg på fotboll en enda gång på TV. Men så plötsligt – för tio år sedan - vaknade intresset. Ja, inte så att jag bänkade mig på Parken och gick på fotbollsmatcher, men jag började titta på elitfotbollen i TV, på VM- och OS-matcher. Och så småningom började jag lära mig mer om vad som hände på planen.

Numera ser jag när det är off-side och när det ska bli inkast eller hörna. Jag njuter av de fantastiska spelarna och deras skicklighet och blir upprörd när någon sparkar någon på benen utan att vara i kontakt med bollen. Jag blev också besviken när den stilige Kaka i det brasilianska laget visades ut. Sen är det jätteroligt när ett otippat lag vinner mot någon av de stora kanonerna…

Kaka, bilden från nätet

För visst är de härliga att titta på, de här unga, vältränade gossarna som aldrig ger upp! Jag är full av beundran över att de orkar springa så fort, så länge och så mycket. Jag som blir andfådd efter tio meters språngmarsch!

Men MM tröstar mig och säger att det inte är så konstigt eftersom de inte gör annat än spelar fotboll. Och så har de bra betalt också. Jag får nöja mig med det och ser fram emot nästa match med min idol, the one and only Ronaldo…

Ronaldo - bilden från nätet.

Fredagstema Show and Tell - Halvårskoll januari - juni 2010

JANUARI
Januari 2010 inleddes med snö – hur mycket och hur länge snön skulle ligga kvar var vi lyckligt omedvetna om då! Man gick långa promenader med kameran och njöt av all vacker rimfrost på träden. Alla bilder går att klicka större.

Jag åkte också upp och hälsade på Mirren och barnbarnen i Mälarhöjden. Vi passade på att åka in till city och gå en shoppingrunda. Här är Mirren hos Gudrun Sjödén iklädd snofsig regnkappa med matchande stövlar.



FEBRUARI
Det kom mer snö och mer och mer och mer... MM är uppe på taket och skottar så att det inte ska rasa in.


Johan, mitt nästnästnäst äldsta barnbarn siktar på att bli tennisproffs och var nere och skulle spela i en ungdomsturnering i Norrköping under en helg. Han hälsade på i Mogata tillsammans med min äldsta dotter Anna och min svärson Jörgen. Jag var förstås tvungen att åka in till Norrköping och racketstadion och heja...

Även kusin Isabelle med pojkvän Johannes var där och tittade på. Det var ju Bella som tog studenten den 10 juni, som jag berättat om. Här är hon utan nerdragen studentmössa över halva ansiktet. Visst är hon jättesöt...



MARS
Besökte Mirren och barnbarnen i Mälarhöjden. En fredag, när Lillmirren inte får vara på dagis, gjorde vi en utflykt till Lekhuset i Tullinge. Här sitter båda de yngsta barnbarnen och leker snällt med varandra, vilket inte händer så ofta...


MM tillstötte på söndagen och Mirrfamiljen, MM och jag åkte gemensamt till Tekniska muséet där det var sista dagen för en modelljärnvägsutställning. Massor av unga och gamla pojkar hade satt samman sina egna modelljärnvägar till en enda gigantisk sådan.



Könsfördelningen på tittarsidan var också den mycket ojämn. Mirrmaken och Lillmirren är mycket intresserade av tågen...



APRIL
MM hade bjudit alla sina arbetskamrater på lunch sista dagen innan han gick på semester innan sin pension i maj. Här får han blommor av sin chef. Som synes har han haft fullt upp med serveringen av välkomstdrinken...


Det serverades hemlagade köttbullar, rökt lax, ostbricka, purjolökspajer och en potatisgratäng gjord på en halv liter vispgrädde och som uppskattades mycket. Till efterrätt hade jag gjort mandeltårtor, som också mottogs med acklamation...


Äldsta svärsonen Jörgen passade på att fylla 50 år i april. Min dotter Anna hade inbjudit 65 personer till femtioårskalas i sitt hus - ett inte särskilt stort enplanshus. ALLA kom och fick plats, underligt nog. Jag själv fick ta vägen om trädgården vid påfyllning av maten. Eftersom det var ganska kallt och ruggigt gick det inte heller att sitta ute. Men det blev en härlig stämning trots trängseln...


Här får Jörgen en stor apa i keramik från jobbarkompisarna. Anna och Kalle beundrar apskulpturen. Jörgen - till höger - ser också ganska nöjd ut, tycker jag.


MAJ
Här händer det grejer! Var bland annat på Anna Dolls modevisning i Nyströmska skolans matsal där vännen Bloggblad visade sommarens kläder med den äran...


Vi åkte tillsammans med Mirrfamiljen till Öland igen där Lillmirrens favoritsysselsättning var att åka gräsklippartraktor tillsammans med Mirrmaken.


Ibland blev det lite för mycket frisk luft...


Lions hade marknad i Söderköping med sedvanligt andlöst spännande ankrace...


Födelsedagsfesten i Ringarum blev samtidigt avslutningskalas för min VIS-kör. Vi har sjungit och haft trevligt tillsammans i ett och ett halvt år. Men nu är det definitivt slut.


Mors Dag firades med konfirmationsmässa i Gusums kyrka. Efteråt tårtkalas i tält på kyrkogården.


Här äter vi tårta, jag och Janne som är både god vän och kyrkvärd och gammal stöttepelare i Mogata kyrkokör på den tiden jag hade tjänst där som kantor.



JUNI
Juni är inte slut än, men det har redan hänt en hel del under de tre första veckorna. Dagsbergs dragspelsgäng hade avslutning med smörgåstårta i Dagsbergs församlingshem på Vikbolandet. Här är några av grabbarna som är med i gänget.


Och här är jag som nygammal vokalist tillsammans med Marie och Yngve.



Tjejerna i den saligt avsomnade Bifrostkören, som jag lett de fyra senaste åren, samlades återigen för att fira Gun, ordförande i kören och tidigare ordförande i SON-vännerna. Det är symfoniorkesterns vänförening här i Norrköping. Gun är nummer sex från vänster. Jag ser på fotot att jag nog borde dra in något på tårta och kakor i fortsättningen...


Och Bella tog studenten


Och Minimirren tog sina första steg den 8 juni...

Fredagstemat i maj står HeLena för. Överiga fredagsbloggare finns länkade hos henne.

Sjungom studentens lyckliga dar

På torsdagsmorgonen i förra veckan gav sig Mirren och jag iväg från Mälarhöjden till Norrköping och Mogata sedan vi klätt på barnen och stuvat in dessa och oss själva samt bagage och barnvagn i bilen. Lillmirren, som hade sommarfest på sitt dagis lämnades där för att senare på eftermiddagen åka ner med Mirrmaken och vara med på Isabelles studentfest.

Isabelle, Bella till vardags, mitt näst äldsta nittonåriga barnbarn, skulle nämligen ta studenten denna dag och vi ville gärna vara med både på utspringet och på efterföljande fest. Vi hann nätt och jämnt komma fram till Mogata och kasta i oss någonting ätbart innan vi gav oss iväg igen till Ebersteinska skolan i Norrköping tillsammans med MM.

Det var inte lätt att hitta Bellas skylt eller skyltar – hon hade förärats med två stycken, men till slut hittade vi dem och den övriga familjen: sonen Kalle med fru Mari, bror Oscar med flickvän, mormor Gerd och morfar Rolf, syster Pia och kusiner med pojkvän och så Bellas pojkvän Johannes förstås.

Kalle med studentskylt. Också skylten bakom visar Bella som något äldre (Bilderna går att klicka större)

Faster Mirren med Minimirren som är mycket konfunderad över all uppståndelse

Först vidtog upprop på podiet och presentation av alla klasser och studenter 2010. Fortfarande bara pojkar på de tekniska och tekniska/praktiska linjerna utom någon enstaka flicka på den teoretiska linjen. Blandat på natur- och natur/samhällslinjerna.

Presentation av studenterna i Bellas klass

Bella med orange ballong i handen

När presentationen var över hittade Bella oss till slut och firades vederbörligen med blommor och gosedjur. Sällskapet upplöstes därefter temporärt eftersom Bella skulle åka med studentkompisarna på ett lastbilsflak till något ställe, där hon så småningom skulle hämtas upp av den stolta fadern.

Glad studentska med toppenbetyg

Mamma Mari, Bella, pappa Kalle och bror Oscar

Hemma hade Kalle rest ett partytält, vilket var ett förutseende drag eftersom det började duggregna så fort vi kom dit. Jag ångrade att jag inte hade tagit långbyxor och varmfodrad täckjacka i stället för tunna strumpor och kjol. Dels för kylan, dels för myggen.

Festen kan börja

Efter att ha druckit ett glas champagne fick vi se BETYGET. Det visade sig innehålla 22 (!) MVG och resten VG! Den näraliggande ljusnande framtiden behöver hon inte fundera så mycket över eftersom hon redan kommit in på den internationella ekonomikursen i Linköping, med spanska som huvudspråk. Kanske lite inspirerad av faster Mirren.

Hon ska även fortsätta läsa japanska, som hon läst på gymnasiet i ett par år, så framtida jobb lär väl heller inte bli så svårt att hitta för henne. I synnerhet som hon har sommarjobbat de senaste åren på Kolmårdens Djurpark och skött skolan och jobbet samtidigt med den äran.

Mamma Mari och mormor Gerd hade dukat upp en härlig buffé inomhus. Efter att ha försett oss med paj, ostar, potatissallad, marinerad rostbiff och diverse andra kulinariska läckerheter, bänkade vi oss i tältet, som det drog isvindar rakt igenom tills Kalle tejpade fast sidväggarna. De som drack vin höll värmen någorlunda, vi andra fick hålla oss varma genom att prata och sjunga allsång.

Alla har bänkat sig i partytältet

Kusin Cornelia, Oscars flickvän, Oscar, Johannes och Bella framför öppningen till tältet

För underhållningen stod sonen, som hade rockband när han bodde hemma och fortfarande kan dra en hårdrockslåt på gitarren.

Kalle i full aktion

Förr i världen var det mest Kiss som var aktuellt men till min stora förvåning körde Kalle även en låt av Tore Skogman - Popp i Topp, som jag aldrig hört förut. Vilken förlust! Lyssna gärna till denna liveinspelning av Tore och Lill-Babs här på Youtube och döm själva!

Bland alla presenterna fanns pojkvännen Johannes snygga resväska, som jag själv inte skulle ha haft något emot att äga…

Även mormor Gerd uppskattar den coola resväskan

Patrik, en god vän och Bella sjöng också och spelade under kvällen. Det är den första filmsnutt jag någonsin tagit så kvalitén är inte den allra bästa...