Gnuttan har bestämt rubrikerna för lördagstemat i mars.
Denna vecka tycker hon vi ska skriva om En liten värld. Övriga lördagsbloggare
är listade till höger i min blogg.
Här är Mirren, Casimir, Caspar, Lissan och jag på väg till
en alldeles speciell liten värld skapad för små människor, nämligen
Junibacken på Djurgården i Stockholm.
En onsdagseftermiddag som den här är det inte många barn där
mot vad det brukar vara på helgerna. En av fördelarna med att växa upp i
Stockholm för barn är ju det oerhört stora utbudet som finns varje dag på alla
museer förutom på måndagar då museerna är stängda. I juni, juli och augusti är
Junibacken även öppen på måndagarna.
Mirren undviker att gå dit på lovdagar eller helger eftersom
det då brukar vara smockfullt med folk. Junibacken är verkligen en egen liten
värld, helt ägnad åt och skapad för barn upp till tio- tolv-årsåldern. Här
finns ingenting för föräldrarna att titta på eller göra som inte samtidigt är
intressant för barnen.
Här har Emil hissat upp Ida i flaggstången - en av de många fantastiska vyerna under resan med linbanan.
Resan runt med linbanan i Astrid Lindgrens sagovärld är en
lika förunderlig upplevelse varje gång både för barn och vuxna. Barnen tröttnar
aldrig på att åka, och för varje gång upptäcker man något nytt. Det är en helt
unik konstnärlig skapelse och bidrar säkert till att Junibacken blivit så
populär hos både finnar och ryssar, som brukar komma i massor på helgerna.
Här brinner det hos bröderna Lejonhjärta.
Nej, det är inte gratis. Men har man lyckan att bo i
Stockholm och som Mirren kunna ta med barnen efter lunchen på förskolan kommer
man undan med ett Mitt-i-veckan kort som gäller 12 månader och kan användas på
tis- ons- och torsdagar. Kortet kostar 245 kr för vuxen och 195 kr för varje
barn över 2 år. Det går naturligtvis också att lösa vanligt årskort som man
snabbt tjänar in om man går dit ofta även andra dagar.
Idag är det också generalrepetition på Lennart Hellsings Sjörövarbok, så det blir spännande. Efter lite spring i rutschkanorna och i
trapporna till de små husen bänkar vi oss tillsammans med ett trettiotal barn
och föräldrar för att lyssna till de tre skådepelarna som ska framföra alla
Hellsings kaptensverser.
Lissan är tydligen ute på eget strövtåg i faggorna. Caspar och Casimir i knät på mamma.
Lissan återfinns efter en stund på trappan till Villa Villekulla.
Man drar efter andan efter ett tag när den ena efter den
andra kaptenen avhandlas i svindlande fart, både i text och i sång. Barnen är
trollbundna, trots att texten många gånger är ganska svår. Här kommer ett litet
exempel:
Hela havet låg grönt.
Skepp ohoj! Grönt och gott!
Hela havet låg blått
som en blåbärskompott!
Från Bahama till Cap Verde
från Landsend till Goda Hopp
låt Atlanten som ett gärde
då en kuling blåste opp.
Lollipop lollipop
Jolly Roger i topp!
Kapten Kross han vill slåss
- snart så brakar det loss!
Här uppmanas publiken att sjunga med.
Generalrepetitionen gick bra! Skådespelarna gick inte bet på en enda av alla kaptenerna...
Efter teatern blir det lite lek igen innan vi går ner till
restaurangen som tillhandahåller pannkakor eller köttbullar. Mirren är noga med
att barnen äter lagad mat samma tid varje dag, annars kommer inte hemresan med
barnvagn i rusningstid på spårvagnen och tunnelbanan att bli någon höjdare.
Casimir har själv tagit sig upp på Pippis häst.
Ingen rädder för hästen här. Caspar till höger om hästens bakdel har hittat kompisar.
Ett
besök i butiken innan vi går resulterar i var sin Ugglis åt pojkarna. Lissan
får vänta tills hon blir lite större, hon uppskattar inte gosedjur utan slänger
gärna iväg dem var hon går och står.