söndag 20 januari 2008

Fortsättning blogglektion

Inte nog med att Bloggblad både skriver bra och fotograferar, hon kan lägga in länkar med video också. Jag hade noga förberett min lektion hos henne med att skriva ner ett antal frågor som jag tänkte att hon skulle besvara. T.ex. "Hur ska jag få tillbaka rutan med fonter som bara försvinner då och då när jag skriver mina inlägg?" och "Hur gör man för att få så vackra och intressanta bloggar som en del har?" På den första frågan svarade hon att det händer att den gör det ibland. Den andra fick jag inte något direkt svar på - bara att man lär sig så småningom om man håller på. Det kan den säga som är så duktig som hon. Inte för att jag blev så mycket klokare - men kul hade vi och tiden bara rann iväg.

På torsdag ska jag fortsätta med att insupa kunskaper om bloggning och då kommer Musikantamannen ( i fortsättningen MM) att föreviga oss när vi sjunger duett, om jag lär mig andrastämman tills dess. Ska bli spännande.

Det har fotot tog MM utanför huset för några dagar sedan. Är det inte underbart med en liten blomma som inte har gett upp?



5 kommentarer:

Bloggblad sa...

Nu har du i alla fall hittat klicket för större stil...:)

Trist att jag måste iväg till jobbet i morgon... skulle behöva ett par dagar ledigt efter den här helgen.

Musikanta sa...

Bloggblad: Jag blev väldigt förvånad när jag öppnade bloggen idag. Det så inte alls ut som igår kväll!

Musikanta sa...

Hur jag än redigerar så blir inte texten annorlunda - dvs. mindre. Jag både markerar och klickar på "normal" och redigera, texten ser mindre ut i redigeringsrutan men när den visas i bloggen ser den precis likadan ut. Man kan bli galen för mindre. Jag ser fram emot torsdagens blogglektion.

Anita sa...

Sot blomma! Vi har ocksa en san dar liten tuff blomma utanfor har (i Oregon, USA) som vagrar att do fast det ar frostgrader pa natterna.

Fortsatt exprimentera. Det gar ju bra med ditt bloggande. Du far inte ge up!

Musikanta sa...

Anita: så roligt att få en kommentar från "over there"! Tänk att du hittade hit. Jag tänker absolut inte ge upp - mitt valspråk är faktiskt "Never say die!". 71+ har jag faktiskt efter 49 år äntligen tagit min fil.kand. Så jag ska nog klara bloggandet också så småningom. Härligt med lite uppmuntran!