Rönö gamla vackra kyrka på Vikbolandet, byggd 1642. (Bilderna går att klicka större.)
Den kortaste vägen från Mogata till Rönö är att ta färjan från Stegeborg över till Vikbolandet. Det funkar tyvärr inte när det är julotta, eftersom färjan inte går så tidigt. Det är alltid lika vackert att åka förbi den gamla slottsruinen Stegeborg, där Johan III bodde med sitt hov på 1600-talet. Det var även en strategiskt anlagd fästning som försvarade den rika staden Söderköping från ovälkomna besökare.
Stegeborgs slottsruin i september.
Tredje söndagen i september spelade jag på den sista gudstjänsten där min vän Pär Linderoth tjänstgjorde som präst. Han började en ny anställning som komminister i Sankt Johannes församling i Norrköping den första oktober. Sen vet man ju aldrig, förstås, om det är den sista... Han blev i alla fall vederbörligen avtackad med solrosor av församlingsborna i Rönö. Det här besöket blev för övrigt extra trevligt genom att min bloggvän Eleonora följde med!
Pär är en härlig präst som jag kommer att sakna. Predikar alltid utan manus och sjunger som en operasångare.
Det finns många konstskatter i våra gamla kyrkor. Altartavlan bakom Pär skapades redan på 1400-talet. Förmodligen rövad någonstans ifrån under trettioåriga kriget. Här kommer några bilder från kyrkan.
Snidade träfigurer. Kristus i mitten och Maria till höger. Men vem är hen till vänster?
Altartavlan igen.
Votivskepp från 1720.
Kista med vackra smidesbeslag.
Dopfunt i Kolmårdsmarmor. Ljusbäraren bakom är av modernare datum. Lägg märke till de breda golvplankorna, vanliga på 1800-talet (och kanske ännu tidigare.)
Tydligen, efter vad jag kan tyda, renoverades kyrkan 1770. Damen på bilden var förmodligen en av sponsorerna av vad som framgår av klädseln, som måste ha varit modern på den tiden.
Den här kormattan är också av yngre datum. Härliga färger, tycker jag.
Orgeln, däremot har säkert drygt hundra år på nacken. Den är enmanualig och har kopplad pedal (till manualen) vilket gör att urvalet av orgelstycken blir ganska begränsat. Bäst funkar det med stycken med bara två stämmor som det finns i pianolitteraturen.
Jag vid orgeln i Rönö kyrka
Jag vid orgeln i Rönö kyrka
Anki och Göran tjänstgjorde som kyrkvärdar den här helgen.
Jag ser verkligen fram emot att spela på julottan i den här fina lilla kyrkan! Då brukar det vara fullt med folk - traditionen på landet är stark.
Vi kom i tid till färjan på hemvägen och behövde inte vänta mer än tio minuter. Lagom för Kent att ta några bilder. Slottsruinen kan man ana på andra sidan Slätbaken.
6 kommentarer:
Jag tycker mycket om att gå in i kyrkor vart jag än kommer. Nu hoppas jag vi kan ta en sväng till Rönö kyrka någon gång under nästa år, för den vill jag gärna se och känna, inte bara på bild. Väldigt mycket vackert du visade. Tack för det och kram!
Vilken jättefin liten kyrka med underbara träskulpturer, snygg kantor och vacker matta! Måste vara kul att få spela i den miljön.
Gillar verkligen din nya headerbild!
Suss:
Jag vet ju inte när den är öppen, men jag kan tipsa dig om vaktmästare i så fall som kan öppna. Största chansen är naturligtvis på sommaren. Annars har vi ju fantastiska kyrkor här i Söderköping Sankt Anna församling.
Kram tillbaka!
Karin:
Kantorn är tyvärr inte ordinarie. Orgel är träalig, som vi säger här i Östergötland, att spela på men det är fint ljud i den. Mattan är väl en röllakan, säkert specialvävd till kyrkan.
Trädet är mitt favoritträd som du kanske har sett, underbart i alla årstider. Får se om den hinner att skifta i rött innan alla löven faller av. Roligt att du uppskattar det också!
Jag gillar också kyrkor.
Och den du visar här idag är verkligen fin.
Ja, din header är jättefin.
Kram!
Annika:
Tack för rar kommentar!
Jag hänger på fredagsgalleriet igen, kunde inte motstå temana den här gången :-).
Kram tillbaka!
Skicka en kommentar