torsdag 21 juli 2016

1301 Ett sunt levnadssätt


Läsebok i hälsolära författad och illustrerad av barnen själva. Sammanställd av med. dr C. Aug. Ljunggren. (Bilderna går att klicka större.)


Ibland har man tur! När barnbarnen hade farit iväg kände jag mig tvungen att städa skräprummet - som maken envisas att kalla det för, men som bland annat inrymmer alla barnbarnens leksaker som jag sparat sedan Mirren var liten. Där finns också symaskinen, en bokhylla där jag har noter och en del böcker som jag har stoppat undan under årens lopp.

Böckerna på nedersta hyllan stod i sorglig oordning och jag bestämde mig för att ta ut alla och ta bort det lagrade damm som fanns bakom böckerna. Det var då jag gjorde denna intressanta upptäckt - en liten bok sammanställd av en med. dr. C. Aug. Ljunggren och som var illustrerad av barnen själva. Jag hade, som ofta, ingen aning om att jag hade boken i min ägo eller när jag hade införskaffat den. Förmodligen har jag lånat den från någon av de många skolor som jag jobbat eller vikarierat på och aldrig lämnat den tillbaka.

I företalet från år 1932 står det så här: "Det är att vänta, att vår vakna och insiktsfulla lärarkår skall med glädje begagna tillfället att genom bokens användning i skolan bereda barnen en lättläst och lärorik läsning och därmed också skänka doktor Ljunggren ett välförtjänt erkännande för hans bemödanden att skingra det mörker, som ännu mångenstädes i hemmen råder på det område, som nu är i fråga."


Här är en liten dikt som en flicka har skrivit med anledning av C. Aug. Ljunggrens tävling och radioprogram om hälsoråd.


"Området, som nu är i fråga" rörde sig om hälsovård och näringsriktig mat som doktorn uppfattade som undermålig i många hem på den tiden. För att råda bot på detta fick han i uppgift att hålla radioföredrag om hälsolära för folkskolebarn, som tydligen anammades av framför allt många lärare över hela Sverige. Ett lyckokast var när doktorn inbjöd samtliga skolor till en tävling om att skriva uppsatser och illustrera dessa sedan de hört eller fått berättats om dessa föredrag. De bästa uppsatserna belönades med från 3 till 25 kronor.

Eleverna hade tydligen gripit sig an uppgiften med stor förtjusning eftersom doktorn hade fått in ungefär 6000 uppsatser från skolorna runtom i Sverige - mestadels från landsorten. Boken är en sammanställning av de bästa uppsatserna - man anar nog att lärarna gått över dem med rödpennan innan de skickades in eftersom språkbehandlingen är så korrekt. Man upphör inte att förvånas över många föräldrars brist på kunskap när det gäller barnens hälsa. Framför allt vände sig doktorn mot att barnen vandes vid att dricka kaffe redan som mycket små.


Små flickor leker i solen i klänningar och med rosett i håret.


Kaffe, var enligt doktorn, roten till mycket ont. 1927 köpte Sverige kaffe för 80 miljoner kronor - drygt 2 miljarder kronor i nuvarande penningvärde enligt uppgift på nätet. Utslaget på varje invånare i Sverige blev det då 7,1 kg per person. På den tiden låg Sverige etta i världen i kaffekonsumtion men idag har vi hamnat på tredjeplats efter Nederländerna och Finland. Många av barnen berättar i sina uppsatser hur de nästan måste tvinga sin mamma att få dricka mjölk i stället för kaffe.





Det var inte alltid så lätt. Inte heller var det lätt att få sova för öppet fönster, som doktorn förordade, eftersom mamman (pappan nämns aldrig) var rädd för att barnet skulle bli förkylt. Man skulle också vädra rummen, speciellt klassrummen, varje dag så att barnen fick njuta av den hälsosamma friska luften.




Doktorn propagerar också för frukt och grönsaker som ofta saknades i hemmen. Men framför allt rekommenderar han mjölk som inte bara var näringsriktigt utan även gjorde så att flickorna (!) blev vackra. Pojkarna nämns inte i sammanhanget. Naturligtvis framhåller han också hur viktigt det är med renlighet och att man ska bada och sola när man kan.





Anledningen till att det överhuvudtaget ansågs finnas någon näring i kaffe berodde på att man för det mesta drack det med socker och grädde.



Tyvärr är väl den första flickan på bilden skönhetsidealet i vår tid. Men annars är det mesta av doktor C. Aug. Ljunggrens hälsoråd gångbara även idag. Carl August Ljunggren var en pionjär på sin tid och har säkert betytt mycket för folkhälsan efteråt. Det berättas att han inte fick en sökt professur i Lund men att han var den man det årets nobelpristagare i medicin helst ville träffa till stor förvåning för landets övriga medicinprofessorer. Och kanske avundsjuka?


10 kommentarer:

Geddfish ♥ sa...

Oj, så intressant att läsa tillbaka hur man resonerade förr. Och det tycker jag går igen. Allt hälsotänkande, bantning m.m. har väl alltid intresserat folk men gåtan har inte kunnat lösas.
Ett6 sunt leverne kan alltid diskuteras och det kan också byta karaktär alltefter modet och nya rön.

Det som är intressant, är att några av mina barn börjat tänka på att mer vara självförsörjande. Och dricka mjölk till maten, som man gjorde förr.

Tack för fin information om förr.
Kram, Gerd

Karin sa...

Vilket fynd! spännande med lite samtidshistoria. Och kanske man skulle utlysa en liknande tävling idag? Förhoppningsvis med bildbidrag där alltför mycket socker anges som boven till fetma... Kul läsning!

Musikanta sa...

Gerd:
Det var ganska ovanligt med färska grönsaker till lunch eller middag även när jag växte upp så den här doktorn måste ha varit väldigt framsynt. Alla grönsaker serverades kokta eller stuvade. Frukt åt man när det var säsong - apelsinerna kom till jul och äpplen åts bara färska när de var nyplockade. Sen gjorde man äppelmos av dem. Bananer åt jag inte förrän i nioårsåldern.
Mjölk till maten dricker jag dock fortfarande och kaffe har jag slutat med för att jag inte tycker att det är gott längre.
Kram tillbaka från Ingrid

Musikanta sa...

Karin:
Kent upplyste mig om att jag räknat fel på en nolla när det gäller kaffet. 80 miljoner motsvarar drygt 2 MILJARDER kronor idag.
Haha, det är ingen dum idé. Men de här uppsatserna bygger ju på de skolradioprogram som doktorn hade så det måste väl i så fall vara något program på teve som skulle initiera detta. Jag vet inte om det förekommer någon "skolteve" eller "skolradio" i skolorna som det gjorde förr. Godis och läskproducenterna ser nog till att det inte blir några sådana upplysningsprogram, antar jag. Man har ju ifrågasatt mjölken också eftersom det påstås att tänderna blir skadade av den.
Kaffe serveras i alla fall inte längre till barn som väl är, vad jag vet.
Ingrid

Annika sa...

Roligt samtidsdokument, Ingrid! Speciellt festligt att dom försökte bygga "folkhemmet" genom att runda föräldrarna och gå direkt till att försöka påverka barnen. Själv dricker jag kaffe (fast försöker hålla lite måtta) men inte mjölk eftersom jag verkar vara laktosintolerant - psoriasisen blommar upp när jag får i mig mycket mjölk eller mjölkprodukter.
Kram

Musikanta sa...

AnnikaCA:
Tack för rar kommentar! Jag tycker det är lite rörande hur barnen försöker påverka föräldrarna i stället för tvärtom. Det är många fler uppsatser som berättar om detta. Lärarna verkar vara mycket positiva, annars hade de väl ändrat berättelserna. Påfallande många flickor har också skrivit uppsatserna.

Den senare delen av boken handlar om vikten av hygien och att vara ute i friska luften. Dagens barn skulle kanske behöva en påminnelse om det som ofta sitter inne och spelar på sina paddor i stället för att vara ute och leka.

Jag älskar mjölk och dricker ett par glas om dagen. Har också psoriasis men har inte märkt någon påverkan av denna. (Jag har varit i psykisk obalans några gånger i mitt liv och då har det däremot blommat upp.)Det bästa sömnmedlet för mig är ett glas varm choklad- eller honungsmjölk.
Kram tillbaka från Ingrid.

Tredje året i Hjo sa...

Kaffe eller mjölk - vilket är nyttigast? Som barn kanske mjölk inte är så tokigt men i stora delar av världen tål folk inte komjölk. Så att, som jag brukar säga. Kaffe däremot. Doktor Bertil Marklund anser att kaffe tillhör en av de tio nyttigheter som förlänger livet. Ett gott humör, god tandhygien och dagliga hundpromenader. Jo.

Musikanta sa...

Hans:
Jag började dricka kaffe när jag var i femårsåldern, kafeålä, som man sa att det hette. Och fortsatte med det tills jag blev 60 då kaffe plötsligt smakade illa. Under studietiden drack jag litervis och vaknade några gånger med hallucinationer och darr. Men det satte jag inte i samband med kaffedrickandet på nätterna.

Jag sörjer dock över att jag inte kan dricka kaffe längre - det är ett socialt handikapp - åtminstone i kyrkliga kretsar. Doktorns mjölkrekommendationer var väl närmast att få slut på kaffedrickandet hos barn. Kaffe i måttligt mängd är säkert livsförlängande - åtminstone bidrar det till livskvalitén :-).
Ingrid

Ditte sa...

Först vill jag säga att jag sett att du har en ny vacker "header". Väldigt somrig och fin!
Vilken tur att du städade bland böckerna och hittade denna pärla.
Jätteroligt att få ta del av lite av innehållet.
Minns att jag i barndomen fick en eller flera sockerbitar doppade i kaffe av mina farföräldra. Men kaffe drack jag inte förrän vid vuxen ålder. Däremot varm choklad som mormor hjorde på riktig mörk choklad och mjölk och på dett vispad grädde.
Kram!

Musikanta sa...

Ditte:
Tack för rar kommentar om headern! Jag fick alltid kaffe med socker och grädde (hälften grädde) på söndagsmorgonen i sängen hos mamma och pappa från det jag var fem år. Trots att pappa var läkare och mamma sjuksköterska! Jag tyckte det var jättegott. Varje morgon drack vi vattenchoklad som verkligen inte var särskilt nyttigt eftersom jag hatade skinnet på mjölkchokladen, som det blev ibland. Men som väl var hade jag lite mer kunskap om vad som var nyttigt när jag själv fick barn. Jag har ju överlevt trots allt...
Kram tillbaka från Ingrid