Tålamod är en dygd, fick man lära sig när man var liten. En bra sajt som man kan titta på om man vill ha lite visdomsord om Tålamod finns här. Så till exempel att "Den som har tålamod har allt" och "Den tålmodige frodas och den envise vinner." Tänker osökt på tävlingen mellan haren och sköldpaddan.
Vissa saker har jag tålamod med - andra inte. Jag har t.ex. svårt att stå vid spisen och vänta på att saker ska koka upp utan att ha en bok att läsa i under tiden. Det händer då att jag glömmer bort att passa det jag håller på att laga. Däremot kan jag utan besvär sitta vid flygeln i sex minuter varje dag en månad och öva på samma passage, som i klippet nedan.
Det är den gulade passagen i Haydns Sonat i D-dur som jag så flitigt övar i klippet nedan. (Bilden går att klicka större.)
Men fingersättningen sitter åtminstone som den ska. Det är lika viktigt att man sätter fingrarna i exakt samma ordning varje gång man spelar en sådan här passage - precis som det är tvunget att rita strecken i ett kinesiskt tecken också i exakt samma ordning. Man får träna tills det går automatiskt.
Det finns alltså ingen genväg till att lära sig svårigheterna i till exempel ett musikstycke eller i att skriva kinesiska tecken utan det är tålamod och övning och åter övning som gäller. Man spelar om och om igen tills det sitter. Man skriver ett tecken hundra gånger tills det går automatiskt.
Ibland får man tyvärr ge upp - men då är det inte tålamodet som brister utan man får helt enkelt inse att det här klarar jag inte. Och att spela sonaten Allegro con Brio kommer aldrig att gå, det vet jag, men det är roligt ändå om jag kan spela den saktare och rätt.
Nedanstående klipp tar ca sex minuter och om det är någon som orkar lyssna på det tills slutet är denna ett under av tålamod.
28 kommentarer:
Nej det här krävdes inget tålamod att lyssna på. Jag försökte följa med i noterna medan jag lyssnade, men jag tappade bort mig ideligen. För många prickar och för tätt! Det låter bra i alla fall och när du avslutar med båda händerna hör man hur fint stämmorna går ihop. (Om det nu heter "stämmor" här också?) Publicera gärna fler övningar! :)
Ronny:
Visst heter det stämmor. Förhoppningsvis kan jag spela hela första satsen utan fel (fast saktare än den egentligen ska gå) om ett halvår. Detta är nämligen inte den enda passagen i satsen som jag behöver öva på. Tänker då på hur mycket övning som ligger bakom till exempel en pianokonsert. Då räcker det inte med en timme om dagen...
Jag blev förvånad över att du hade tålamodet att lyssna till hela övningen. Jag visste faktiskt inte att jag satt så länge förrän jag stoppade videon.
Ingrid
Jag har alltid imponerats av just pianister vid stora konserter. De spelar ju alltid UTAN noter. Hjälp, tänk om de skulle komma av sig!
Du är flitig och trägen. Trägen vinner! Kul att höra på övningen.
Hälsningar
Birgitta
Jag tror att man har mer tålamod med sånt man gillar och brinner för! Alltså i ditt fall musiken snarare än matlagningen. Och mer tålamod med människor man tycker om än med de man inte gillar.
Det kanske inte gör nåt om det aldrig blir helt "rätt" så länge det känns meningsfullt och roligt?
Kram
Jag tyckte också det var de spännande och roligt att följa med i hela "övningsförloppet". Och hur du systematiskt jobbar med olika rytmiseringar! Och så här sitter, framförallt blivande, musiker i timtal i små skrubbar timme efter timme, dag ut och dag in! Men så blir de skickliga också. Och det är som du säger, det finns inge genvägar! Enda vägen till skicklighet är övning från början till slut. Så nog krävs det tålamod allt! Och det tycks du ha gott om, utom när du står vid spisen då :-) Kram
Först på plan är du med denna veckas ord. Ja att tålamod skulle vara en dygd har jag hört som barn men det vete sjutton. Och visst är det så att om man brinner för något så har man också mer tålamod med just det om det går snett. Roligt höra ditt klipp. Tyckte skalan lät melodiöst på sitt sätt.
Kram
Jag förstår att det krävs det stort tålamod om man ska kunna bemästra ett så svårt stycke; tålamod och envishet. Jag undrar var den gränsen går? Jag ger mig inte i första taget inför ett problem och jag är envis som synden när jag fått något för mig.
Ha en skön torsdag!
Kram, Ingrid
Ja, tålamod innebär olika saker och till viss del tror jag man kan träna sitt tålamod om det inte är så stort från början. Jag har lyssnat på din inspelning och gjorde det gärna, du är verkligen duktig och det frestade inte alls mitt tålamod. Men annat kan göra det. Tror det ibland är klokt att ge upp vissa saker och inte fresta sitt tålamod alltför mycket för det är inte säkert man lyckas ändå-Det är ju likadant i idrott som med musik. Tålamod hjälper inte alltid. Men med envisher och tålamod kan man komma långt men talang måste till. Björn Borg hade ju inte nått dit han gjorde utan talang, envishet och tålamod.
Jag tycker din tolkning av veckans ord var givande och jag fick själv fundera över hur jag ser på ordet.
Kram!
Birgitta:
Har man spelat ett stycke väldigt många gånger sitter det ofta i huvudet och fingrarna av sig själv. När jag var ung spelade jag allting utantill eftersom jag inte var så bra på att spela efter noter. När jag väl hade tragglat mig igenom noterna så hörde jag hur det skulle låta och sen var det bara att spela. Även svåra stycken som Chopin och andra.
Jag tror att många av våra stora pianister (och andra musiker) kan memorera noterna också - precis som skådespelare kan memorera sina repliker. Det är därför de aldrig kommer av sig. Sen har det väl tagit tusen timmar innan sådana stora verk sitter automatiskt mer eller mindre.
Ingrid
Annika:
Visst har man mer tålamod med det som man gillar och man tycker är meningsfullt. Jag tror också att man blir lite mer tålmodig med åren. Även med sådant som är tråkigt, som med städning och matlagning.
Ja, även om jag aldrig kan spela den här sonaten så snabbt som den egentligen ska gå kan jag njuta av de härliga melodierna ändå. De blir inte sämre av att man spelar dem lite saktare :-).
Kram tillbaka
Anna:
Jag är otroligt förvånad över att överhuvudtaget någon skulle orka lyssna till hela övningen. Jag gjorde det mest på skoj men lite för att visa hur mycket tid man måste lägga ner för att öva in ett stycke och hur man tar sig an uppgiften.
När det gäller pianoövningar är jag ju van vid att göra på det här sättet sedan jag var barn. Och det är roligt när man märker att det går framåt genom att man övar systematiskt. Hade svårt för fingersättningen de första gångerna men den sitter numera automatiskt. Nu är det "bara" snabbheten som behöver övas upp.
Kram tillbaka
Vonne:
Det är inte en skala utan en riktig melodi, som du så riktigt skriver. I en skala kommer ju tonerna hela tiden i en följd vilket inte den här melodislingan gör. Kul att du lyssnade till klippet då förstår du nog vad jag menar med tålamod :-).
Kram tillbaka
Ingrid:
Jag tycker inte det är någon skillnad mellan att vara envis och att ha tålamod egentligen. Men att vara envis kan ju innebära att man håller på med något som kanske är fel till exempel. Man håller envist fast vid sin egen ståndpunkt trots att man har fel. I den betydelsen skiljer sig orden åt.
Torsdagen har ägnats år storstädning av kök/matvrå (där vi är för det mesta när vi inte sover eller sitter vid datorn) så det känns skönt att ha det gjort. I morgon får det bli promenad igen.
Kram tillbaka
Ditte:
Tack för uppskattande kommentar - den värmer. Visst måste man ha talang (i mitt fall vara musikalisk) annars går det naturligtvis inte att lära sig spela ett instrument även om man övar flera timmar varje dag. Hör man inte skillnad på tonerna är det ju ingen större ide.
Liksom det inte är någon större idé att lägga ner timmar på att spela tennis om man inte har ett speciellt bollsinne från början. Det brukar ju ge sig självt vartefter. Det är faktiskt lite synd om barn som kanske tvingas av föräldrarna att spela fotboll eller öva på ett instrument om de inte har fallenhet för det eller tycker det är roligt.
Men oftast är det ju så att föräldrarna många gånger inspirerar barn att syssla med sådant som de själv tycker är roligt.
Kram tillbaka
Tålamod är absolut inte min bästa gren. Jag har övat på det hela livet, men det sitter väl i generna kan jag tro! Kram
Tålamod är verkligen guld värt att ha i vissa situationer. Det enda som jag alltid har tålamod med är barn....sjuka, friska, lugna eller busiga...det spelar ingen roll. Tålamodet med vuxna människor kan det iland vara lite si och så med. Ha en trevlig helg.
Veiken:
Det var inte min heller när jag var yngre. Men jag har blivit mycket bättre på det med åren.
Kram tillbaka
Gunnel:
Håller med dig om att barn är lättare att ha tålamod med än vuxna. Önskar dig också en trevlig helg.
Kram
Oj! Fascinerande att följa hela pianovideon – kul att se fingersättningen hela tiden. Det ser ju väldigt elegant och lätt ut, samtidigt som det är ett väldigt svårt stycke, verkligen. Och vilket bra exempel på tålamod!
Jag funderade lite kring det där med envishet och tålamod i mitt inlägg och tänker att det beror lite på perspektiv.
Tålamod med det en gillar, trivs med, mår bra av är ju det bästa tålamodet, om än krävande och svårt. Fingrar som träffar tangenterna överhuvudtaget är ju en egenskap i sig, jättehärligt att följa dina fingrar i stycket och faktisk blev det en liten meditation över det, en stund lugn även om jag i början tyckte det var lite mörkt, men utan mörker inget ljus, och på slutet med båda händerna fick jag ro. Fantastiska händer med musik i är vad du har! Hjärnan tillkopplad dessutom :-)
Med den äran och på ett härligt sätt blev ditt inlägg på ordet!
Skön helg!
Kram
Fascinerad av att lyssna och följa fingrarnas väg. Tyvärr har jag dålig uppkoppling och filmen stannar och buffrar titt som tätt.
Ja, tålamod kan vara prövande och jag beundrar dem som orkar öva och öva och så spela efter svåra noter eller t.o.m. utan noter.
Du är duktig Ingrid!
Ha det gott!
Kram
Hej, rodnar och erkänner, det gick bara 30 sekunder innan jag klickade stopp...
Men det beror på att det är sådan jag är, därför går jag aldrig på konserter, teaterföreställningar eller motsvarande där jag ska sitta stilla länge och bara lyssna och ta in...
Detta i sin tur beror självklart på bristande tålamod, men inte enbart, utan också på mina utmattningssyndrom som lett till en betydande brist i min koncentrationsförmåga. Och när man inte kan koncentrera sig på vad som händer på scenen då har man heller ingen behållning av det...
När det var som värst kunde jag varken se på teve eller läsa, vilket jag numera kan/orkar göra. Så jag skyller mitt bristande tålamod på även min sjukdomsbild, det låter lite bättre...
Ha en fortsatt fin helg
Karin:
Förstår inte hur du orkade höra hela videon - jag gjorde det knappt själv! Men det är ju så man måste öva för att någon gång få till det. Förhoppningsvis.
Jag ska kika in hos dig och se hur du själv fått till ditt inlägg.
Ingrid
Tove:
Tack för din roliga och som vanligt mycket personliga kommentar - ingen är som du, haha! Förstår inte heller hur du orkade med att lyssna till hela klippet. Men det var kanske nyfikenhet - nästa ämne i temat.
Kram tillbaka från Ingrid
Anki:
Jag blir alldeles förstummad över alla positiva kommentarer om mitt väldigt tjatiga videoklipp. Jag försöker öva en timme om dagen och jag beundrar alla oerhört som orkar öva kanske fem timmar varje dag eller mer. För det är väl ungefär det som behövs för att bli en riktigt duktig musiker.
Ha det gott och kram tillbaka!
Paula:
Min video var bara ett avskräckande exempel på vilket tålamod man måste ha för att spela in ett stycke. Jag har all förståelse för att du inte orkade mer än 30 sekunder! I fem minuter lät det likadant kan jag berätta och i en minut kunde man höra hur det borde låta med båda händerna. Så du har verkligen inte missat något. Lovar att jag inte ska upprepa ett sådant tilltag mer, haha.
Känner faktiskt likadant som du trots att jag inte fått någon diagnos. Framför allt orkar jag inte se program där folk bara sitter/står och pratar med varandra på TV. (Undantag Skavlan och På Spåret.)
Kram!
Så roligt Ingrid att du är med i Veckans rubrik-teman. Jag ska genast lägga in dig på listan och hoppas att du lägger in mig på din också.
Tålamod är svårt och utmanande. Jag tror att man lär sig mera tålamod ju äldre man blir, men kan givetvis ha helt fel. Jag utgår förstås från mig själv och det behöver ju inte betyda att det är så för alla.
Men jag var rätt gammal innan jag lärde mig ha tålamod på ett bättre sätt som gagnade också andra och inte bara mig själv. Barn har lärt mig det...de måste få ta sin tid för att lära sig, inte bli "jagade" till att slutföra saker på ett rationellt sätt som många av oss vuxna klarar av.
Ditt tålamod att lära dig mera om musik är precis som jag skrev i inlägget om Clarissa, imponerande!
Ha det gott!
PettasKarin:
Jag lägger in dig i listan meddetsamma. Man kommer inte någonstans inom musiken om man inte har tålamod. Öva, öva, öva. Det gäller ju alla som vill uppnå någonting, forskare, idrottsmän, hantverkare etc. etc. Sen har man ju mer eller mindre tålamod med saker och ting. Att höra barn skrika och bråka är väldigt tålamodsprövande t.ex. :-).
Kram!
Skicka en kommentar