onsdag 12 juli 2017

1447 Månadens illustratör juli 2017 - Antoine de Saint-Exupéry

När jag letade efter en annan bok i min bokhylla föll Lille prinsen ut ur hyllan. Eftersom jag inte läst boken på många år bestämde jag mig för att läsa om den och blev helt fascinerad av berättelsen om Lille prinsen, som hade fallit ner på jorden från sin asteroid B 612.


Lille prinsen på sin asteroid B 612. (Bilderna går att klicka större.)

Antoine de Saint-Exupéry, som både är illustratör och författare  till boken, tillhörde en högadlig familj i Frankrike och levde mellan 1900 och 1944. Han prövade på många olika yrken innan han utbildade sig till pilot och sedan fraktade post mellan olika länder och kontinenter. Han skrev flera böcker som framför allt handlade om hans äventyr som postflygare innan han skapade barnboken Le petit prince som skulle göra honom världsberömd.

Författarens första teckning som alla vuxna tror är en hatt.

Det är bara den lille prinsen som genast förstår att det är en teckning av en boaorm som ätit upp en elefant.

Det är lite olika uppgifter om på hur många språk boken är utgiven på - det rör sig om mellan 260 och 300. Den är såld i ca 140 miljoner exemplar om man får tro en uppgift på nätet. Det är Saint-Exupérys yngre bror, som dog när han var femton år, som antas vara modell för Lille prinsen. S-E var mycket fäst vid brodern, som var blond som prinsen i sagan, och satt med vid hans dödsbädd. S-E ska ha sagt att "han föll mjukt som ett träd faller" när han dog, vilket står som en av de sista meningarna i boken när Lille prinsen dör och återvänder till sin stjärna.


Här är den bild av Lille prinsen som jag lyckades bäst med, skriver författaren.

Berättelsen handlar om piloten som råkar ut för ett motorhaveri och nödlandar i öknen. När han sitter där kommer den en liten pojke plötsligt uppdykande som berättar att han har fallit ner på jorden från sin asteroid B 612. För piloten berättar han om sin stjärna och sitt liv där och även om sina besök på några närbelägna asteroider som befolkas av bland annat en kung utan undersåtar, en suput som super för att han skäms för att han super och en lykttändare.


Prinsen på sin asteroid B 612. Han har tre vulkaner som han sotar varje dag, även den som är slocknad. Han har också en blomma att sköta om som är besvärlig och har pretentioner. Trots det älskar han sin blomma som han har satt ett glas över för att skydda henne. Han älskar också att sitta och titta på solnedgångar och eftersom asteroiden är så liten kan han se flera sådana varje dag. 


Prinsens största bekymmer är baobabplantorna som han måste rycka bort varje dag för att de inte ska växa till stora träd. Piloten ritar här en teckning av hur det skulle kunna se ut om de inte togs bort i tid och visar Lille prinsen.

1935 kraschlandade S-E tillsammans med en kamrat i öknen. De hade bara proviant och dryck för en dag, blev snabbt uttorkade och började se syner och hallucinera. Den tredje dagen utan vatten kom en beduin förbi och behandlade dem med en nedärvd metod som räddade deras liv. Det är utan tvekan denna händelse som gav S-E inspiration till den bok som är den mest översatta av alla franska böcker. Mer om denne intressante författare kan man läsa på Wikipedia på engelska. Tyvärr står det väldigt lite om honom på svenska.



En lykttändare som prinsen besöker på en angränsande asteroid har fullt sjå med att tända och släcka lyktor hela tiden.

 Drinkaren som super för att han skäms över att han super. Också han får besök av prinsen. 

Även om man inte kan påstå att S-E är någon särskilt skicklig illustratör är hans teckningar av Lille prinsen på sin asteroid helt speciella och mycket charmiga. Jag konstaterar också tacksamt att man i filmen, som kom 2015, också animerat prinsen efter S-E.s teckningar. I den amerikanska filmen 1974 är Lille prinsen en vanlig söt liten amerikansk pojke och helt utan personlighet enligt min mening.


På jorden träffar Lille prinsen en räv som han tämjer och som blir hans bästa vän. 

Boken är en ömsint berättelse om kärlek, vänskap och om vuxnas oförståelse av barn. Den passar egentligen bättre att läsas av vuxna, som är helt upptagna av jakten på pengar, ära och status, än av barn. Jag minns att jag tyckte sagan var ganska tråkig när jag var liten. Nu blev det en högtidsstund när jag läste den igen. Här kan man köpa boken och den går naturligtvis att låna på biblioteket också.

Lille prinsen faller mjukt som ett träd när den giftiga ormen har bitit honom och han dör och återvänder till sin asteroid. 

Boken kom ut 1943. 1944 dog Antoine de Saint-Exupéry i en flygkrasch i Medelhavet. Under sin levnad mottog han flera prestigefyllda litterära priser både i Frankrike och i USA för sin många böcker. Men det är Le petit prince som för alltid placerat honom bland världens klassiska författare.

12 kommentarer:

Ronny sa...

Den här boken har konstigt nog aldrig lockat mig, vilket kanske inte är så konstigt eftersom jag inte råkat på den förr än i lite senare i livet. Kanske ska jag ta och titta närmare på den ändå. Nu när du gjort en så intressant presentation. ;)

Musikanta sa...

Jag är nästan säker på att du skulle ha nöje av den. Om inte annat kanske skulle du reta dig lite på illustrationerna :-). Den är lite filosofisk som jag antar du är ibland och med underfundig humor. Det står så mycket mer som är roligt och tänkvärt i den än jag har berättat. Men, som sagt, någon vidare barnbok är det inte.
Ingrid

Klimakteriehäxan sa...

Jättefina teckningar! Jag får nog ta och läsa om den. Det var den allra första boken jag läste på franska - det har inte blivit så många fler, två kanske ...
Men Le Petit Prince ingick i franskundervisningen på gymnasiet.

Musikanta sa...

Aina:
Jag har också läst den på franska, men jag förstod den på ett helt annat sätt i översättningen. Man har ju fullt upp med att tänka ut vad orden och meningarna betyder så man missar mycket av innehållet när man läser den på originalspråket. I synnerhet som det är passé simple överallt. Det är inte någon lätt text iofs.
Ingrid

Gunnel sa...

Det hade nog varit idé att läsa om den nu som vuxen. Många sagor blir bättre när man blivit äldre antagligen för att man kan relatera till så mycket. Kram

Musikanta sa...

Gunnel.
Den här sagan blir definitivt bättre om man läser den som vuxen. Det finns mycket som ett barn inte förstår.
Ingrid

em sa...

Det är fara för att man får gråta litet, om man råkar fästa sig vid någon...

Den är, som sagt, inte särskilt barntillvänd. I somliga kretsar är det snobbigt att komma med citat från den, ungefär som att citera Proust (helst från någon av de senare böckerna i "på flykt"-serien - för att visa att man tagit sig igenom alla 3000 sidor).
Jag har den på polska eftersom jag i min enfald trodde att det skulle vara ett bra sätt att lära sig mer polska.
Margaretha

Musikanta sa...

Margaretha:
Haha, det hade jag ingen aning om - att det var lite snobbigt att komma med citat från den här boken. Men jag kan tänka mig det - han säger mycket kloka saker - Lille prinsen.
Jag tycker att du ska läsa boken på svenska eller möjligen på originalspråket i stället för på polska. Det är den värd.
När det gäller Proust la jag av efter de första kapitlen i den första boken...
Ingrid

em sa...

Jo då, jag har dessutom boken på svensk och engelska - min franska är lika katastrofal som min polska, så originalet ger jag mig inte i kast med!
Tror jag la av med Proust efter tredje boken, dumt säger de som tycker de senaste böckerna är bäst.
Margaretha

Carita Liljendahl sa...

Vilka härliga illustrationer!

Musikanta sa...

Margaretha:
Jag kunde väl tänka mig det. Jag tror den är bättre i svensk översättning än i engelsk. Jag kan inte tänka mig Lille prinsen som engelsman...
Du var duktig som läste tre hela böcker av Proust tycker jag.
Ingrid

Musikanta sa...

Carita:
Visst är de underbara! Finns många fler i boken.
Kram