1523 Alice i Underlandet på Operan

I måndags förra veckan var Mirren och jag på Operan i Stockholm och såg baletten Alice i Underlandet. När den gavs första gången 2016 hade jag ingen möjlighet att se den, vilket jag var mycket ledsen över eftersom jag hade hade hört hur fantastisk den var. Dessutom hade jag läst sagan många gånger.

Programmets omslag. Foto av Carl Thorborg. (Bilderna går att klicka större.)

Extra roligt hade det också varit att se baletten eftersom Mirren och jag hade blivit guidade bakom scenen på hösten av en vän till familjen som är regissör på Operan. Vid detta tillfälle hängde alla dräkterna till baletten framme och vi fick även se en del rekvisita.

Helt fullsatt opera.

Så jag blev väldigt glad när jag såg att Alice i Underlandet skulle ges igen på Operan från december 2017 tills i mitten av januari 2018. Mirren ville gärna se den igen och göra mig sällskap så jag fixade biljetter till den näst sista föreställningen i januari. Man får inte fota under själva föreställningen men jag lyckades få några bilder när ensemblen tackade för applåderna.

Mor och dotter i pausen.

Jag blev inte besviken, jag har ju läst sagan många gånger och vet vad den handlar om. Men för dem som inte gjort det måste det ha varit väldigt förvirrande. Mirren påminde mig då om att säkert alla barnen som var där hade sett filmen och därför inte hade någon svårighet att följa med i handlingen. Jag har skrivit ett inlägg om illustratören till den första upplagan av Alice i Underlandet, John Tenniel. Här kan man läsa om honom och lite om boken.

Kul att se några av dräkterna som använts i operor och baletter. Här är dräkter från Romeo och Julia, Don Giovanni, Nötknäpparen, Aniara, Gustav Vasa och Askungen.

Alice i lila klänning, den röda drottningen, hattmakaren och övriga ensemblen tackar för applåderna.

De här buskarna ilade omkring lite hursomhelst i drottningens trädgård.

Den röda drottningens tjänare kör omkring med henne i  den jättelika kjolen. Bild från programmet. Längst till vänster ser man den vita kaninen som har en av huvudrollerna i baletten. 

1439 Månadens illustratör juni 2017 - Sir John Tenniel

När jag tittade igenom mina bokhyllor häromdagen hittade jag en engelsk pocketupplaga av Alice Adventures in Wonderland - på svenska Alice i Underlandet. I denna pocketupplaga ingick även Through the Looking-Glass - på svenska Alice i Spegellandet. Lewis Carroll är författaren till böckerna.

Illustrationerna i boken är gjorda av Sir John Tenniel som föddes för nära 200 år sen - 1820 - i London. Han blev tidigt student på The Academy of Royal Art, men slutade där efter en tid eftersom han inte tyckte han lärde sig något. Han utbildade sig därefter själv och skickade redan som 16-åring in ett bidrag till en utställning som brittiska konstnärsförbundet anordnade.

Alice faller ner i ett kaninhål och hittar ett bord med en flaska på som hon dricker en klunk av. Först blir hon liten och sen jättestor. (Bilderna går att klicka större.)

Alice växer.

1845 vann Tenniel en tävling om en utsmyckning av det nya Palace of Westminster. Under hela 1840-talet gjorde han illustrationer till olika böcker, bland annat 100 teckningar till Aisopos fabler. 1850, bara 30 år gammal, blev han satirisk och politisk tecknare i Punch, en av dåtidens mest berömda tidskrifter. Vill man se några av dessa satiriska teckningar kan man gå in och kika här.

Alice Adventures in Wonderland av Lewis Carroll med 42 illustrationer av Tenniel gavs ut 1865 och Through the Looking-Glass 1871 av samma författare. I den fanns det 50 illustrationer med av John Tenniel. Böckerna blev en omedelbar succé och Tenniel anses numera som en av världens främsta bokillustratörer.

Tepartyt hos hattmakaren där man bara flyttar ett steg åt sidan när man har ätit upp på sin tallrik.

Den hemska hertiginnan med sin skrikande baby i famnen som förvandlas till en gris. Den flinande Cheshirekatten till vänster i bilden. 

Alice vid kortspelshovet där halshuggning är dagligt inslag. 

För oss moderna människor kan teckningarna kanske framstå som ganska skrämmande men skickligheten med vilka de är gjorda måste man beundra. Alice liknar mer en förminskad vuxen dam än en liten flicka och man kan inte med bästa vilja i världen tycka att hon är söt.

Men hon ÄR Alice för tid och evighet. Tove Jansson har gjort underbara illustrationer till en annan upplaga av Alice i Underlandet där hon verkligen får vara en liten flicka, men det är inte den Alice jag kommer ihåg när jag ser henne framför mig.

Alice vaknar och inser att hon bara drömt om spelkorten.

Through the Looking-Glass har jag inte läst så noga som den förra boken, men jag vet att här träffar hon på schackpjäser som ibland förvandlas till något annat.

Här kommer hästen travande - springaren på schackspråk.

Det ingår också en och annan dikt, som här The Walrus and the Carpenter som reciteras av Tweedledee. (Valrossen och timmermannen på svenska.) De två lurar med sig en massa unga ostron på sin promenad på stranden. När de har gått tillräckligt långt stannar alla och det slutar med att de två kumpanerna äter upp vartenda ostron.

Poemet innehåller 18 verser som Alice måste stanna och lyssna till mot sin vilja. Dikten är helt underbar och kan läsas här i sin helhet.

Här är Alice ute och ror med den vita drottningen som har förvandlats till ett får.

The Lion and the Unicorn. Lejonet och enhörningen

1893 blev John Tenniel adlad av drottning Victoria - den första illustratören och karikatyrtecknaren som blivit ärad på detta sätt. Därmed kunde man säga att han upphöjde, vad man tidigare ansett som ett förhållandevislågt yrke till en ansenlig social status. Vill man veta mer om denna skickliga illustratör kan man gå in och läsa här.   

Självporträtt av John Tenniel. Från Wikipedia.

John Tenniel dog 1914, 93 år gammal. Tre dagar efter hans död skrev the Daily Graphic följande: " He had an influence on the political feeling of this time which is hardly measurable..."