torsdag 25 januari 2018

1523 Alice i Underlandet på Operan

I måndags förra veckan var Mirren och jag på Operan i Stockholm och såg baletten Alice i Underlandet. När den gavs första gången 2016 hade jag ingen möjlighet att se den, vilket jag var mycket ledsen över eftersom jag hade hade hört hur fantastisk den var. Dessutom hade jag läst sagan många gånger.


Programmets omslag. Foto av Carl Thorborg. (Bilderna går att klicka större.)

Extra roligt hade det också varit att se baletten eftersom Mirren och jag hade blivit guidade bakom scenen på hösten av en vän till familjen som är regissör på Operan. Vid detta tillfälle hängde alla dräkterna till baletten framme och vi fick även se en del rekvisita.


Helt fullsatt opera.

Så jag blev väldigt glad när jag såg att Alice i Underlandet skulle ges igen på Operan från december 2017 tills i mitten av januari 2018. Mirren ville gärna se den igen och göra mig sällskap så jag fixade biljetter till den näst sista föreställningen i januari. Man får inte fota under själva föreställningen men jag lyckades få några bilder när ensemblen tackade för applåderna.


Mor och dotter i pausen.

Jag blev inte besviken, jag har ju läst sagan många gånger och vet vad den handlar om. Men för dem som inte gjort det måste det ha varit väldigt förvirrande. Mirren påminde mig då om att säkert alla barnen som var där hade sett filmen och därför inte hade någon svårighet att följa med i handlingen. Jag har skrivit ett inlägg om illustratören till den första upplagan av Alice i Underlandet, John Tenniel. Här kan man läsa om honom och lite om boken.


Kul att se några av dräkterna som använts i operor och baletter. Här är dräkter från Romeo och Julia, Don Giovanni, Nötknäpparen, Aniara, Gustav Vasa och Askungen.


Alice i lila klänning, den röda drottningen, hattmakaren och övriga ensemblen tackar för applåderna.

De här buskarna ilade omkring lite hursomhelst i drottningens trädgård.


Den röda drottningens tjänare kör omkring med henne i  den jättelika kjolen. Bild från programmet. Längst till vänster ser man den vita kaninen som har en av huvudrollerna i baletten. 

8 kommentarer:

Ingrid sa...

Mirren har säkert rätt - Barnen har nog sett filmen både en och två gånger och de lite äldre har läst sagan.
Det måste ha varit väldigt roligt att få en guidad tur backstage.
Ha en skön helg!
Kram, Ingrid

Musikanta sa...

Ingrid:
Tyvärr tog jag inte med mig kameran då, tyckte kanske att det var förmätet när vi blev inbjudna så privat. Det var i alla fall en upplevelse att få stå på Operans scen och blicka ut över salongen. Vi var även nere under scenen och tittade. Önskar dig också en fin helg.
Kram tillbaka

Theresa williams sa...
Den här kommentaren har tagits bort av bloggadministratören.
Äventyret framtiden sa...

Jag tror också som Mirren! Barnen har säkert sett Alice i Underlandet tidigare i någon annan version.
Jag beundrar alla kläder som sys upp till föreställningarna. Om man ändå hade möjlighet att vara med på ett hörn och skapa dem!
Tack för att du delade med dig Ingrid! <3

Musikanta sa...

PettasKarin:
Det är väldigt roligt att se en kostymopera eller balett. Här var det ju magnifika dräkter. Bara det var roligt att titta på. Sen är ju dansarna så skickliga att man bara förundras. Vilket arbete som måste ligga bakom.
Ingrid

olgakatt sa...

Man skulle kanske tro att jag som älskar opera också skulle tycka om att se balett. Jag älskar mycket av balettmusiken men kan inte koncentrera mig på dansen! Klassisk balett har så ofysiologiska rörelser och jag vet hur förstörda deras leder blir trots att de pensioneras vid ung ålder. Så jag sitter och tänker NEEEJ, GÖR INTE SÅ DÄR! DU FÖRDÄRVAR DIG! OCH HOPPA FÖR JÖSSE NAMN INTE PÅ ETT BEN PÅ TÅSPETSEN, DET BEGRIPER DU VÄL ATT FOTEN INTE TÅL!
Så jag lyssnar hellre utan dansen på Tjajkovski, Chatjaturian och Stravinsky, t ex.

Karin sa...

Kul och intressant att se olika figurer som buskar och drottningen.
Suverän tolkning av temat!
Kram!

Musikanta sa...

Olgakatt:
Jag håller helt med dig även om jag älskar att se på balett. Visst har det att göra med barnmisshandel många gånger eftersom dansöserna redan som små tvingas att dansa på tå. Männen däremot slipper tåskor. Men som väl är, är pensionsåldern väldigt låg som du skriver, så flickorna kanske hinner återhämta sig i någon mån. Som läkare vet man ju mer vilka skador som kan uppstå. Detsamma gäller väl hemska sporter som störtlopp, boxning och ishockey för att inte tala om amerikansk fotboll.
Ingrid