1958 Oktoberpromenad i Söderköping

Vi ställde bilen på Brunnens parkering och började vår söndagspromenad med att gå genom Brunnsparken. (Bilderna går att klicka större.) 

En promenad i oktober längs kanalen i Söderköping hör till våra traditioner. Det får man bara inte missa. Andra veckan i oktober brukar vara som färgstarkast och vi blev inte besvikna den här gången heller. 

Söderköpings Brunn i all sin glans.

Trots det strålande höstvädret var det inte många som var ute och promenerade. Några små sällskap spankulerade omkring, vi antog att det var brunnsgäster. Och så en och annan husse och matte med sin älskling. 

Bland träden skymtar den lilla Brunnskyrkan där jag många gånger spelat på bröllop och gudstjänster. 

Brunnslasarettet har blivit en långdragen historia i vår lilla stad. Där är det ingen verksamhet numera sedan Bergaskolan slutade ha lektioner där. Nu står det fina gamla huset och förfaller medan man i kommunen tvistar om det ska rivas eller rustas upp. 

Brunnslasarettet

När vi kommer upp till Göta Kanal överväldigas vi av den fantastiska färgprakt som träden vid foten av Ramunderberget uppvisar. Några dagar är det så här vackert i oktober och sen är allt borta. Liksom alla turister.

Högt uppe på Ramunderberget tronar det lilla lusthuset som det går trappor upp till. Det går också en väg dit upp om man inte orkar uppför trapporna. Därifrån har man en vidunderlig utsikt över hela Söderköping. 

Vid Slussen. 

Kent på bryggan vid Slussen. Kajen bakom honom är helt tom på både människor och båtar som synes. 

På Hagatorget har någon eller några gjort en roligt halloweeninstallation, om man nu kan kalla det för ett sådant. Kanske är det BlandArt som har varit framme igen? Här kan man läsa om deras konstverk i ån i somras. 

Skönt att ta en liten vilopaus. Det är ganska kyligt och jag har inte vågat öppna jackan helt...

När vi gick upp Smedgatan till Hagatorget hade en vänlig själ lagt jättefina äpplen på ett litet bord på gatan. Bredvid det en Willyskasse. Jag antog att det var till fåning och var inte sen att plocka ner äpplena i kassen och ta med dem hem. Tack kära du som delade med dig! Här nedan resultatet av en del av äpplena. 

1949 Kvällspromenad i Söderköping

Mirren och Caspar kom och hälsade på i helgen. På söndagen regnade det hela dagen men till kvällen höll det upp. Vi beslutade oss då för att åka in och gå en kvällspromenad i vår lilla stad. Det var helt underbart friskt efter regnet men ändå varmt. Jag passade också på att inviga min nya rollator, med vilken jag kan gå lika bra som förr i världen undantagandes på kullerstensgator. Men där är det ju svårt att gå med högklackat också. 

På väg mot Slussen. (Kent har tagit nästan alla bilder i inlägget. De går att klicka större.) 

Med undantag av några få som var ute och rastade sina hundar var det nästan helt folktomt i stan.

Inte en kotte så långt man kan se på Hagatorget. 

Jag var nyfiken på Å-konsten som har blivit en tradition sedan några år. Konstnärerna i BlandArt som har sina ateljéer i det gamla rådhuset får placera några av sina konstverk i Storån, som rinner genom Söderköping. 

Utsikt från bron vid Rådhustorget. 

1. Åbäddat. 2. Aicha och Carl Anders Nabilay (?). 3. Näckros. 4. Jordgubb, päron och citron. 5. Super, Duper, Duck and the Dynamic Duo. 6. Å-djuret. 7. Peace-dreams.

Åbäddat.

Vi går vidare upp till Slussen och Göta kanal. Trots att klockan inte är mer än 8 på kvällen verkar det som om om folket ombord på segelbåtarna hade gått och lagt sig. Det försiggår inget som helst nattliv vid kajen eller ombord på båtarna. Caféerna och restaurangerna är stängda, kanske man tar igen sig på söndagen efter lördagskvällen?

Caspar i röd tröja är den enda människa man ser på kajen. 

Fortfarande vått på kajen. 

Gräset vid Slussen har tagit stryk av torkan som synes.

Stilla flyter Göta Kanal. 

Det visade sig att det går alldeles utmärkt att ta sig fram genom Söderköping med Rullan, som hon heter. I alla fall när det är folktomt. I vanliga fall när vi promenerar i stan brukar jag ha stavarna med. Men det är så mycket enklare med Rullan så det får nog bli hon som får följa med i fortsättningen. Man kan inte begära att man ska kunna gå som en tonåring när man - som jag - fyller 87 idag. 

Kent är för en gångs skulle med på bilden.

1911 Kvällspromenad i juli

Kristallsjukan, som jag berättade om här, verkar ha gett med sig, i alla fall för tillfället. Jag känner mig ungefär lika (o)stadig som vanligt. Så häromkvällen åkte vi in till Söderköping igen för att gå en kvällspromenad. Måste ju föreviga stockrosorna på Munkbrogatan innan de vissnar.

Vi har sådan tur också att det lilla rundturståget just far förbi när vi kommer fram till gatan. (Bilderna som Kent har tagit går att klicka större.)

Även så här på kvällen är stockrosorna imponerande. 

De måste vara minst två och en halv meter höga. 

I slutet av Munkbrogatan ligger det gamla vackra rådhuset där BlandArt har sina lokaler och utställningar. Tidigare hade Söderköpings turistbyrå sina lokaler i rådhuset, men nu finns den på Stinsen - biblioteket. Det är självbetjäning där som gäller eftersom man har dragit in personalen. 

Stadsträdgårdsmästaren (om den nu finns någon sådan i Söderköping) har gjort ett gediget jobb. 

Blomlådorna på lite närmare håll.

På väg till Slussen poserar Kent bredvid ett av de nya elskåpen som jag har berättat om här. 

Som vanligt går vi rundan upp till Slussen och tittar på alla båtar (många gånger jättelika) som ligger vid kajen. Det är lugnt och stilla och kön till glassrestaurangen Smultronstället är inte särskilt lång denna kväll. 

En sådan här gammal fin träbåt ser man inte så ofta. 

Slussvaktarstugan till vänster och slussvaktaren till höger omgiven av blommor. Smultronstället i bakgrunden.

På hemvägen tar Kent en bild från den lilla bron som går över Storån. Det är inte så mycket vatten i ån denna kväll. 

Det gamla fina stadshotellet - numera ombyggt till lägenheter - i bakgrunden.

I Hagaparken finns det ytterligare vackra planteringar. Jag ser med avund på alla petunior eftersom jag själv har varit på jakt efter sådana sedan mina penséer tagit slut i blomkrukorna hemma. Inte en enda petunia fanns att uppbringa - säsongen var slut, sa man i blomsteraffären. 

Här är säsongen i alla fall inte slut.