1693 GAN-utställning på Sven-Harrys konstmuseum i Stockholm

För några veckor sedan var jag och hälsade på barnbarnen i Stockholm och passade då på att se GAN- utställningen på Sven-Harrys konstmuseum. GAN, som är en förkortning av Gösta Adrian Nilsson föddes 1884 i Lund och dog i Stockholm 1965. Utställningen pågår till den 29 september så det finns fortfarande tid att se den.

Den vita och den blå matrosen - olja från 1915. (Bilderna går att klicka större.)

Norrköpings konstmuseum hade en utställning med GAN:s konst 2012. Här har jag skrivit ett inlägg om denna utställning och även berättat en del om konstnären. Jag har dock inte berört hans passion för matroser som hans konst på Sven-Harrys visar upp. Alla tavlor på utställningen med undantag av några få, har matroser som tema. GAN grundade alltid sina dukar med svart, därav de mustiga färgerna.

Matroser i Gröna Lund - olja 1917.

Det var på Gummessons Konsthall i Stockholm 1918 som GAN ställde ut sina Sjömanskompositioner. Utställningen blev "skandalomsusad" som museet skriver i sin vinjett om konstnären. Om denna utställning och varför han var så fascinerad av just matroser är en spännande läsning. Klicka på länken  i första stycket på inlägget.

Sjömän - matros i trefald - olja 1916/17.

Jag kan förstå att Stockholms kulturelit var chockad när man var van vid konstnärer som Zorn, Carl Larsson och Bruno Liljefors. Inte nog med att kubismen-expressionismen var nya som konstarter i Sverige - GAN:s sexuella läggning var på den tiden förbjuden och kunde leda till fängelse om den uppdagades. Ingen som såg hans konst tvivlade på den. Här finns det inte plats för några kvinnor.

Matroser och pantrar - olja 1917.

Katarinahissen - olja ca 1914-15

GAN bodde på Bellmansgatan på Söder sedan han flyttat från Lund och har målat många tavlor av utsikten från ateljén. Det fanns också med tavlor med detta motiv på utställningen.

Ombord på pansarbåten - olja 1917. 

Om man vill veta mer om denna banbrytande svenska konstnär kan man läsa om honom här på Wikipedia.

1469 Lambert Werner på Norrköpings Konstmuseum

I onsdags hade jag en tid hos min tandläkare i Norrköping 15.20 och då vi ändå var inne i stan passade vi på att besöka Konstmuseet där det skulle vara en förhandsvisning av en utställning klockan 17.  Konstnären var Lambert Werner som jag aldrig hört talas om tidigare.

Siamesiska clowner. På flera av bilderna speglar sig bakgrunden i tavlorna på grund av att alla tavlor är inglasade. Alla små ljusblå fyrkanter som den nedan ska t.ex. bort. (Bilderna går att klicka större.)

Det hade heller ingen av alla dem som kommit dit gjort heller, visade det sig. Utställningskommissarien Martin Sundberg berättade att Lambert Werner egentligen inte kunde inordnas i någon -ism utan hade ett helt unikt och eget konstnärskap.

Au secours. Hjälp! på svenska.

Och visst var det unikt! På svarta bakgrunder hade han målat med lysande färger i gouache. Det innebar att nästan samtliga tavlor var inramade med glas. Kanske också var materialvalet en orsak också till att konstnären är bortglömd trots att han ställde ut både utomlands och i Sverige.

De utmätta stegen. Man får använda sin fantasi för att ta bort den ljusblå bakgrunden. Hos honom var ingenting ljusblått - mest mörker.

Lambert Werner föddes år 1900 i Stockholm och dog 1983 i samma stad. Han reste som tjugofemåring till Berlin för att utbilda sig till läkare. Samtidigt fortsatte han med sina pianostudier. I Berlin kom han i kontakt med Vasilij Kandinsky och Paul Klee. Han övergav så småningom läkarbanan och övergick till att helt ägna sig åt konsten och sitt måleri.

Rökringar.

Efter tre år flyttade han till Paris där han hade sin första utställning på Galerie Mots et Image. Förutom alla andra talanger var han ett språkgeni och talade förutom ett flertal av de europeiska språken även arabiska. Detta gjorde att han kom i kontakt med många av den tidens berömda konstnärer. Hans intresse för historia och främmande religioner har också satt sina spår i hans tavlor.

Vacancas.

De flesta av hans utställningar ägde rum utomlands. Förhållandevis sent, 1949, hade han sin första utställning i Sverige på Färg och Form i Stockholm. 

Swedenborg lättar sig i fil.lic.Wilhelm Westlings potta.

Tavlorna är mycket speciella och påminner ibland om GAN, som han var mycket influerad av redan som sjuttonåring och även om Picasso. Det är ibland obehagliga motiv med titlar som Halshuggning och Korsfästelse. Mycket svärta i målningarna men Sundberg påpekade att färgerna kom mer till sin rätt med en så mörk bakgrund.

Segerkyssen.

Utställningen pågår ända till den 28 januari och mer om utställningen kan man läsa här. Utställningen upptar 35 verk.

A la grecque. Här är tyvärr bakgrundsspeglingen extra tydlig. 

Lambert Werner förberedde en stor utställningscome-back när han plötsligt avled 1983.

Retournons à la nature. Låt oss återvända till naturen.