1607 Gems Weekly Photo Challenge vecka 40 2018 - RIKTNING

Det är Sanna på Gems Weekly Photo Challenge som hittar på ett ord varje vecka för oss att skriva om och visa en eller flera bilder på som illustration. Vecka 40 är ordet RIKTNING. Fler som antagit utmaningen hittar man på hemsidan.

Inom konsten finns det många riktningar. Kubismen i början på 1900-talet, som uppfanns av konstnärer som Pablo Picasso och Georges Braque, är en av dessa. Som ung flicka var jag oerhört förtjust i just Picasso. Intresset har svalnat med åren - nu tycker jag mest om hans konst från hans tidigare perioder - den blå och rosa.

Bilden av Picassos självporträtt tog jag när jag var med Mirren på Millesgården i augusti. Ansiktet skulle man kunna se både i profil och rakt framifrån. Mer om besöket kan man läsa här. 

Jag ritade och målade mycket i hans anda i tonåren som man kan se av nedanstående lilla gouache.

Den här målningen gjorde jag 1950 så den har hängt med ett antal år. 

1499 - Veckans rubrik - Kultur, vad väljer du?

Som musiker har jag väl inte så mycket val - musiken ingår ju liksom både i jobbet och i tillvaron för övrigt. Jag lever i den varje dag och det gör även min yngsta dotter och mina yngsta barnbarn,som går på den fantastiska musikskolan Lilla Akademien i Stockholm, där jag ofta är och lyssnar till deras konserter, jul- och sommaravslutningar. Så musiken har jag redan valt eller kanske den redan valde mig när jag började spela piano som sjuåring.

Nej, om jag får välja någon kulturyttring vid sidan om blir det i så fall konst. Det är Olgakatt som har bestämt Veckans rubrik i november och det är också hennes sista. Fler som skriver om kulturen man hitta till höger i min blogg.

Den första målaren jag blev förälskad i som 10-11 åring var Vincent van Gogh. Jag läste också en bok om honom och sörjde mycket över att han blev galen och skar av sig örat. Jag sörjde också över att han i hela sitt liv aldrig fick sälja en endaste tavla utom till sin bror Theo, konsthandlaren.

Den här tavlan av van Gogh såldes nyligen för 81,3 miljoner dollar - ca 677 miljoner kronor -  på  en auktion. Bilden från nätet. (Bilderna går att klicka större.)

När jag kom i tonåren var favoriten Picasso. Jag läste om Picasso och försökte måla som han. Picasso däremot blev ju berömd i sin livstid och hade inga problem med ekonomin. Han blev inte heller galen - även om han mycket excentrisk när han levde.

Om den här tavlan, Flickorna i Avignon, skrev jag en uppsats om på universitetet. Det är en av hans första målningar  av deformerade kvinnor som han hade inspirerats av genom en utställning av afrikansk konst som bland annat visade afrikanska masker. Bilden från nätet.

När jag var i Paris första gången på femtiotalet kom en ny konstnär i i mitt liv. Det var genom den utställning på Grand Palais där man visade verk av Marc Chagall. Efter den utställningen blev jag Chagallfantast och det sitter fortfarande i. När vi var i Frankrike för några år sen besökte vi både Chagallmuseet i Nice, Vence och Saint-Paul-de-Vence där han ligger begravd. Här och här kan man läsa om detta.

 Abraham på väg att offra sin son Isac. Bilden  från Chagallmuseet i Nice har jag tagit själv. 

Ända sedan jag var liten har jag gillat att rita och måla. Föräldrarna uppmuntrade min hobby och jag hade obegränsad tillgång på färg, penslar, kritor och papper.  Jag hade  till och med ett konto i färghandeln när jag blev lite äldre där jag bara kunde skriva upp vad jag hade köpt och där räkningen sen skickades till min pappa. Han var mycket ekonomisk när det gällde annat men protesterade aldrig över räkningen från färghandeln.

Men Chagall försökte jag aldrig efterlikna även om jag alltid tyckt om att måla med hans färger -framför allt blått, turkos, lila och violett. Med mindre lyckat resultat. Så numera målar jag helt efter mitt eget sinne utan att tänka för mycket på alla berömda konstnärer. Efter att ha läst konstvetenskap på universitetet la jag av helt ett tag med att måla. Men efter ett par år kom lusten tillbaka. Här är en av mina senaste tavlor - ett beställningsverk av min äldsta dotter till huset i Limoux.

1469 Lambert Werner på Norrköpings Konstmuseum

I onsdags hade jag en tid hos min tandläkare i Norrköping 15.20 och då vi ändå var inne i stan passade vi på att besöka Konstmuseet där det skulle vara en förhandsvisning av en utställning klockan 17.  Konstnären var Lambert Werner som jag aldrig hört talas om tidigare.

Siamesiska clowner. På flera av bilderna speglar sig bakgrunden i tavlorna på grund av att alla tavlor är inglasade. Alla små ljusblå fyrkanter som den nedan ska t.ex. bort. (Bilderna går att klicka större.)

Det hade heller ingen av alla dem som kommit dit gjort heller, visade det sig. Utställningskommissarien Martin Sundberg berättade att Lambert Werner egentligen inte kunde inordnas i någon -ism utan hade ett helt unikt och eget konstnärskap.

Au secours. Hjälp! på svenska.

Och visst var det unikt! På svarta bakgrunder hade han målat med lysande färger i gouache. Det innebar att nästan samtliga tavlor var inramade med glas. Kanske också var materialvalet en orsak också till att konstnären är bortglömd trots att han ställde ut både utomlands och i Sverige.

De utmätta stegen. Man får använda sin fantasi för att ta bort den ljusblå bakgrunden. Hos honom var ingenting ljusblått - mest mörker.

Lambert Werner föddes år 1900 i Stockholm och dog 1983 i samma stad. Han reste som tjugofemåring till Berlin för att utbilda sig till läkare. Samtidigt fortsatte han med sina pianostudier. I Berlin kom han i kontakt med Vasilij Kandinsky och Paul Klee. Han övergav så småningom läkarbanan och övergick till att helt ägna sig åt konsten och sitt måleri.

Rökringar.

Efter tre år flyttade han till Paris där han hade sin första utställning på Galerie Mots et Image. Förutom alla andra talanger var han ett språkgeni och talade förutom ett flertal av de europeiska språken även arabiska. Detta gjorde att han kom i kontakt med många av den tidens berömda konstnärer. Hans intresse för historia och främmande religioner har också satt sina spår i hans tavlor.

Vacancas.

De flesta av hans utställningar ägde rum utomlands. Förhållandevis sent, 1949, hade han sin första utställning i Sverige på Färg och Form i Stockholm. 

Swedenborg lättar sig i fil.lic.Wilhelm Westlings potta.

Tavlorna är mycket speciella och påminner ibland om GAN, som han var mycket influerad av redan som sjuttonåring och även om Picasso. Det är ibland obehagliga motiv med titlar som Halshuggning och Korsfästelse. Mycket svärta i målningarna men Sundberg påpekade att färgerna kom mer till sin rätt med en så mörk bakgrund.

Segerkyssen.

Utställningen pågår ända till den 28 januari och mer om utställningen kan man läsa här. Utställningen upptar 35 verk.

A la grecque. Här är tyvärr bakgrundsspeglingen extra tydlig. 

Lambert Werner förberedde en stor utställningscome-back när han plötsligt avled 1983.

Retournons à la nature. Låt oss återvända till naturen. 

1315 Min egen lösning på konstqiz 1

Konstnärerna som jag visat här på i mitt inlägg Litet konstquiz 1 är

1. Henri de Tolouse Lautreck
2. Paul Sezanne
3. Pablo Picasso
4. Henri Matisse
5. Paul Gaugain

Samtliga är fransmän utom Picasso som är spanjor. Så enkel var min egen lösning och Maggan gissade också det. Jag försökte lägga ut målningar som man inte ser så ofta och sådana där inte artistens namn stod i ena hörnet. Fast Matisse missade jag eftersom namnet stod i högra hörnet när jag tittade närmare efter.

En tavla av Pablo Picasso som åtminstone jag inte har sett tidigare.

Det var ju han som gjort collaget som Olgakatt tyckte skulle bort eftersom det var det enda bland alla oljemålningarna. Både Ingrid och Veiken tyckte det också eftersom den skilde sig från de andra målningarna. Jag hade inte ens tänkt på det, bara att det var Matisse. Men det är ju en utmärkt lösning också förstås.

PettasKarin tyckte att Picassotavlan skulle bort eftersom den skilde sig från de andra, och det har hon ju rätt i! Eleonora ansåg att Gaugaintavlan skulle bort eftersom inga andra av tavlorna visade på en grupp människor utom Gauguains. Jag tycker det är så roligt med alla kluriga lösningar även om de inte stämmer med vad jag själv tänkte. Det är roligt att se målningarna från en annan vinkel än den egna.

Tack för att ni gissade, det blir inget pris för "rätt" lösning, bara äran - om det nu kan räknas som en sådan...