Vilken härlig dag, a-a-a-aa!

Hemma hos oss i lördags ringde väckarklockan som vanligt vid 6-draget. Solen som just gick upp över hustaken lovade att det skulle bli en vacker dag.

Solen går upp så oskuldsfull…

Efter frukosten åkte vi, MM och jag, bil in till Kneippen i Norrköping. Där väntade en stor vit turistbuss och nio damer i min lilla damkör på oss. När alla installerat sig i bussen och vår snälla och trevliga busschaufför, R., hade presenterat sig och hälsat alla välkomna, satte vi kurs mot Stockholm där Mirren hade lovat att bjuda på lunch.

Mirren, Mirrmaken och Lillmirren välkomnade med välkomstdrink bestående av Tropisk juice blandat med Sprite enligt recept från ICA. En frusen jordgubbe och ett par blåbär i varje glas förhöjde stämningen.

Ytterligare två körsystrar som bor i Stockholm anslöt sig till sällskapet. Sedan dukade Mirren fram en härlig buffé med västerbottenspajer, couscoussallad med tsatsiki- eller ädelostsås, massor med olika grönsaker, frukter och härliga ostar. Dessutom färskt bröd från det nyöppnade hembageriet. Till efterrätt hade Mirren gjort härliga dajmtårtor.

Ett litet smakprov på lunchbuffén

Eftersom damerna och även R., hade varit uppe tidigt och förmodligen inte haft tid att äta sin frukost i lugn och ro som vanligt, var aptiten på topp. Alla lät sig väl smaka och nästan allting gick åt, konstaterade Mirren glatt.

MM och Mirrmaken vid lunchbordet

Mätta och belåtna gick vi sedan ner till bussen som parkerat en bit från huset. R. bjöd på en liten extra tur till Fjällgatan på Söder, där vi beundrade den vackra utsikten över Gamla Stan och Djurgården innan han styrde bussen mot Boulevardteatern på Hornsgatan.

Musikanta och Mirren på Fjällgatan

Finns det någon stad i världen så vacker som Stockholm? Möjligtvis Norrköping då.

Det var Stockholms Operettsällskap som gav ”Läderlappen” som matiné och vi hade fina platser, alla fjorton tillsammans förstås, på andra bänkraden. Det blev en härlig föreställning med fantastiska musiker, sångare och dansare. Fin stämning, fullsatt salong och en entusiastisk publik bidrog till att göra tillställningen extra festlig. Här är en länk till teatern.

Efter det hade K., som är med i kören trots att hon flyttat till Stockholm, inbjudit alla till ”kaffe” hemma hos sig i Bromma. ”Kaffet” visade sig vara en läcker hemmakokt buljong med ostpaj som tilltugg. Efteråt kaffe och mandeltårta. K:s son kom på blixtvisit med några egna barn samt kusiner. Även Mirrmaken och Lillmirren tillstötte efter någon timme.

”Kaffet” avslutades med allsång och musik. Allra sist sjöng vi Jeremias i Tröstlösas ”Man borde inte sova när natten faller på”. En sång som har en speciell betydelse för K. och som Lillmirren älskar. Hemma igen i Norrköping vid 10.30-tiden och i Mogata en halvtimme senare. Jag lycklig över att allt klaffat så bra.

Musikanta och Mirren sjunger tillsammans med kören